Nyckeln till bra injustering
Den nya boken ”Injustering av värmesystem” beskriver metoderna som erfarna injusteringstekniker använder sig av och som har testats praktiskt av nyanställda. Bokens författare Mattias Hammarlund berättar om nycklarna till en bra injustering och fallgropar som finns.
Boken ”Injustering av värmesystem” av Mattias Hammarlund, vd för Värmex, behandlar injusteringen både teoretiskt och praktiskt. Den riktar sig till såväl konsulter och injusteringstekniker som beställare.
Mattias Hammarlund ser tre nyckelpunkter för bättre injusteringar:
Att injusteringen planeras in redan i början av byggprojekten, ges tillräckligt med tid och att injusteringsteknikerna får komma med i ett tidigt skede.
Att konsultledets kompetens och förståelse för injustering höjs.
Att tekniker och konsulter kan kommunicera och samarbeta bättre.
Han har tidigare skrivit kompendier till internutbildningar som har tryckts.
– Så jag hade ett grundmaterial. Men att lyfta det materialet till något som går att publicera externt var ett större arbete och i princip har jag börjat om från scratch med den här boken.
Det var under hans arbete med injusteringsområdet i AMA VVS & Kyla 22 som idén på en bok konkretiserades. Då blev det uppenbart att det saknades aktuella riktlinjer att hänvisa till.
– Jag hade tidigt en tydlig målbild, att få till metodbeskrivningar som nästan vem som helst kan följa för att komma i mål. Utmaningen har varit att mycket av kunskapen sitter i fingrarna på teknikerna.
Men de bästa exemplen vi ser är när injusteringen hålls separat och oberoende från rörentreprenören, inte som en underentreprenad.
För att formulera alla stegen och landa i ett recept samlade han Värmex mest erfarna tekniker. Först fick var och en självständigt skriva ner hur de skulle förklara processen för någon som saknar erfarenhet.
– Alla skapade sina egna checklistor och sedan workshopade vi ihop en version som jag kunde ta vidare till boken.
Nyanställda tekniker utan erfarenhet av injustering fick sedan testa beskrivningarna i praktiken.
– De fick bara ringa mig om de körde fast helt, men annars skulle de följa instruktionerna från början till slut. Men de kom i mål. Det har varit jättekul att se att metoden fungerar och att vi har skapat ett recept som går att följa.
Boken beskriver två huvudmetoder för injustering: proportionalitetsmetoden och förinställningsmetoden.
Proportionalitetsmetoden är en grundprincip inom injustering som är vedertagen vid injustering av ventilationssystem. Den bygger på att luftflödena justeras in utifrån ett referensdon i systemet så att alla don får samma förhållande mellan mätt och projekterat värde.
Jag hade tidigt en tydlig målbild, att få till metodbeskrivningar som nästan vem som helst kan följa för att komma i mål.
För injustering av värmesystem görs i regel en mer omfattande beräkning i förväg. Utifrån beräkningen ställs sedan anläggningens alla ventiler in innan flödesmätningen görs: förinställningsmetoden.
– Utmaningen har varit att överföra proportionalitetsmetoden till rörsystem, hur det praktiskt blir utifrån hur anläggningarna ser ut. Jag har inte uppfunnit några nya metoder, men jag har beskrivit dem på ett sätt som jag upplever att ingen riktigt har gjort tidigare, säger Mattias Hammarlund.
Att någon form av förinställningsmetod vanligtvis används för värmesystem beror på att det skulle ta alldeles för lång tid att använda proportionalitetsmetoden.
– När vi praktiskt jämförde de båda metoderna i en relativt liten anläggning tog det nästan dubbelt så lång tid med proportionalitetsmetoden jämfört med att först förinställa anläggningen. I större system skulle tidsökningen bli exponentiell.
Mattias Hammarlund påpekar att det inte alltid är den snabbaste vägen att nå ett slutresultat med metoderna som beskrivs i boken, men de fungerar som en bra utgångspunkt.
– Beroende på situationen och om man är en erfaren tekniker både kan och bör man ta vissa genvägar.
Han tycker att det historiskt sett har funnits en uppfattning bland andra aktörer i byggprocessen att många fel kan lösas av injusteraren i projektets slutskede.
– Men det stämmer inte. Om det finns projekteringsmissar, som felaktigt dimensionerade ventiler, rör eller radiatorer, kan injusteringen inte kompensera för dem.
På senare tid har värmeförluster i vvc-systemen varit i fokus.
Det finns inget annat tillfälle under anläggningens livscykel där systemet gås igenom och granskas så noggrant som under injusteringen.
– Många konsulter gör inte ens en riktig beräkning av värmeförlusterna utan förlitar sig på schablonvärden. Det leder till att vissa anläggningar inte går att injustera överhuvudtaget.
Även entreprenadformen har betydelse för bra förutsättningar och resultat av injusteringen, påpekar Mattias Hammarlund.
– Många beställare föredrar totalentreprenad eftersom de vill lägga hela ansvaret på en part. Men de bästa exemplen vi ser är när injusteringen hålls separat och oberoende från rörentreprenören, inte som en underentreprenad. Då fungerar injusteringen också som en kontrollfunktion.
– Det finns inget annat tillfälle under anläggningens livscykel där systemet gås igenom och granskas så noggrant som under injusteringen. Vi går igenom varenda ventil i hela systemet, mäter allt och skruvar på allt.
