Ny ventilation sänkte elförbrukningen
Vid en energirenovering av gallerian Krämaren i centrala Örebro gjordes en ombyggnad av ventilationssystemet. Detta resulterade i en minskning av elförbrukningen med 30 procent, vilket motsvarar en årlig besparing på 300 000 kWh.

I energiprojektet som startade under våren 2022 har ventilationssystemet behovsreglerats. Genom att centralisera frånluften och ersätta gamla remfläktar med moderna fläktväggar har systemet blivit mycket mer energieffektivt.
Ventilationsarbetena har utförts av Airteam luftkontroll i Örebro. Projektet har drivits i samarbete med fastighetsägaren Alecta fastigheter, förvaltaren Newsec och energikonsultbolaget Scea.
Både den totala energianvändningen och elförbrukningen har minskat med 30 procent. Samtidigt har kylförbrukningen halverats och fjärrvärmeförbrukningen minskat med 15 procent.

Scea gjorde en energianalys av Krämaren på uppdrag av Alecta. Konsultbolaget kontaktade därefter Airteam luftkontroll för att utreda vilka möjligheter som fanns för att spara energi i fastighetens ventilationssystem. Tillsammans tog de sedan fram en ventilationslösning.
– Scea hade gjort ett gediget förarbete genom att utreda energibehovet och rita upp kanalsystemet på egen hand. Vår uppgift var att skapa en djupare förståelse för hur luftdistributionen fungerade i fastigheten och vilka flöden som fanns överallt, säger Robert Eriksson, servicechef på Airteam luftkontroll, som har stått för en stor del av projekteringen i samarbete med Scea.
Airteam luftkontroll hade god kännedom om fastigheten efter att ha genomfört flera ventilationsåtgärder där tidigare genom åren.
– För 10–15 år sedan gjordes en energirenovering där mycket av utrustningen byttes ut, bland annat ventilationsaggregat och kanaler. Samtidigt gjorde vi hyresgästanpassningar, berättar Robert Eriksson.
Nu kan vi reglera luftmängden efter belastning. Därmed behöver vi inte köra fläktarna på fulla spett hela tiden.
Sceas idé var att skapa en behovsstyrd ventilationslösning eftersom gallerian var överventilerad. Ventilationssystemet var dimensionerat för mycket mer folk än som vistades där.
– Gallerian hade fasta flöden från morgon till kväll utan mätning eller reglering, säger Robert Eriksson.

Arbetena i det nya projektet inleddes genom att ersätta stora gamla remdrivna radialfläktar som stod i platsbyggda kammare med fläktväggar. De nya fläktarna har EC-motorer, som är mer driftsäkra och uppkopplade.
– De larmar om något är fel. Det nya systemet med fläktväggar har dessutom redundans, om en fläkt slutar fungera påverkas inte hela gallerian. Det går att hålla flödet med resterande fläktar, säger Robert Eriksson.
Med flera mindre, effektivare och reglerbara fläktar har också drift och skötsel blivit enklare. Man slipper exempelvis underhåll av remskivor och remmar.
– Allt är dessutom uppkopplat till ett överordnat system, så förvaltaren och driftpersonalen kan övervaka driftläget i realtid och ta emot larm via notiser. Nu slipper man att rondera för att kontrollera systemet. Det gör att övervakningen kan ske på distans, säger Robert Eriksson.
I projektet har frånluften i hela gallerian samlats till centrala uttag. Dessutom har mätspjäll med ultraljudssensorer installerats på kanalerna för att mäta luftflödet i frånluften.
Ultraljudstekniken gör att det inte fastnar damm eller smuts i kanalerna. Det ger ett mer tillförlitligt mätvärde även vid låga lufthastigheter. Lösningen är i stort sett underhållsfri.
– Den passar bra i den trånga miljön i gallerian där utrymmet är begränsat och vi behöver anpassa oss till befintliga installationer. Det behövs inte många raksträckor för att montera sensorerna och få en tillförlitlig mätnoggrannhet, säger Robert Eriksson.

Mätningen av frånluften gör att det går att reglera tilluften.
– Man kan säga att tilluftsfläktarna slavar på frånluftsmätvärdet, säger Robert Eriksson.
Ventilationen kan regleras i tre steg beroende på hur mycket folk som finns i gallerian och hur mycket koldioxid som har uppmätts. Det finns ett grundläge som används större delen av tiden. Koldioxidmätare i butikerna kontrollerar nivåerna i gallerian och om de överstiger ett visst gränsvärde forceras ventilationen.
– Nu kan vi reglera luftmängden efter belastning. Därmed behöver vi inte köra fläktarna på fulla spett hela tiden, säger Robert Eriksson.
Förutom koldioxid mäts även temperaturer och alla butiker har lokal styrning för kyla. Sammantaget har det lett till ett bättre inomhusklimat.

Vissa utrymmen, som bakutrymmen och toalettgrupper, har konstant flöde. Där används konstanttryckhållningsspjäll som mekaniskt håller samma tryck efter spjället oavsett vad som händer i resten av systemet. Om det blir ett högre tryck bakom spjället stänger det för att hålla samma tryck bakom spjället och vice versa.
Konstanttryckhållningsspjäll är lämpliga när man renoverar fastigheter med befintliga ventilationssystem och där vissa lokaler ska ha variabla flöden.
– Då går det att behålla många av installationerna och man behöver inte dra om alla kanaler, säger Robert Eriksson.
Krämaren

- Krämaren är ett affärs- och bostadskomplex i centrala Örebro. Fastigheten invigdes i sin helhet 1963. Det kommunala fastighetsbolaget Öbo sålde 2005 låghusdelen med gallerian till pensionsbolaget Alecta. Låghusdelen består av två underjords- och tre ovanjordsvåningar. Gallerians totalyta är 10 000 m².
- Krämaren har fått sitt namn av kvarteret där byggnaderna står. Krämare är ett gammalt lågtyskt låneord för försäljare. Ordet kommer ursprungligen från det grekiska ordet för pengar, chrēma. Under 1700-talet kallades de borgare i svenska småstäder som reste runt på marknader ofta för krämare eller kramhandlare. Ordet är nedsättande med hänvisning till att en krämare inte utför något produktivt.
Källa: Wikipedia
Noggrannheten med mekaniska spjäll blir dock lägre än med elektroniska lösningar, som är vanligast i dag. Ett elektroniskt spjäll regleras automatiskt utifrån vad som händer i resten av systemet genom att mäta luftflödet.
– Mekaniska spjäll fungerar tillräckligt bra för att hålla sig inom toleranserna. Vi valde den mekaniska lösningen för att slippa att dra styrkablar genom hela gallerian, då alla spjäll sitter i verksamheternas bakutrymmen. Att dra styrkablar till alla spjäll skulle ha varit ett omfattande jobb, säger Robert Eriksson.
En alternativ lösning som övervägdes i ett tidigt skede av projektet var ett vav-system för att reglera hela gallerian.
– Men det skulle ha blivit betydligt dyrare och inneburit ett mycket större ingrepp i fastigheten, säger Robert Eriksson.

Nu har gallerian kunnat vara öppen hela tiden och verksamheterna har inte störts så mycket av ombyggnaderna.
– Lösningen med tryckhållningsspjäll och stamspjäll ger tillräckligt god kontroll av helheten även om den ger lite mindre detaljkontroll av enskilda butiker, säger Robert Eriksson.
Man kan säga att hela huset fungerar som ett platsbyggt ventilationsaggregat.
Projektet som pågick drygt ett år innebar också flera mindre justeringar av det befintliga systemet.
– En del av våra arbeten har handlat om att åtgärda gamla problem. Vi har bytt ut gamla kanaler för att det nya systemet skulle få plats. Dessutom har vi reparerat komponenter som gått sönder samt tätat läckage i fläktrummen för att undvika att tappa luft och energi, säger Robert Eriksson.
– Man kan säga att hela huset fungerar som ett platsbyggt ventilationsaggregat. Filterbanken finns i ett stort separat rum. I andra utrymmen finns fläktarna och batterierna.
Den största utmaningen i projektet har varit att ta fram bra lösningar i befintliga installationsutrymmen, konstaterar Robert Eriksson.
– Installationsutrymmena är som en liten labyrint och därmed svåra att arbeta i. Huset är om- och tillbyggt i omgångar under flera decennier. En av de stora utmaningarna har varit att få ett grepp om hur luftdistributionen fungerar i verkligheten.
Robert Eriksson får medhåll av Johan Wiklund som har varit ansvarig tekniker i projektet och haft huvudansvaret för utförandet på plats.
– En insikt för mig är hur viktigt det är att uppdatera systemhandlingar för att kunna ha koll på vad man gör i sådana här större fastigheter. Många ombyggnader har gjorts utan att redovisas och vi har fått upptäcka dem själva. Vi har exempelvis fått ta bort gamla kanaler och delar av systemet som inte längre används, säger han.

Samordningen i projektet har varit extra svår eftersom hyresgästerna varit kvar i fastigheten, vilket ställt krav på att minimera störningarna för dem
– Det har handlat om att få allt att klaffa i rätt tid. Vi har löst det bra genom ett tätt samarbete med Scea och styrentreprenören Granitor. Alla i arbetsgruppen har varit lösningsorienterade och öppna. Det har skapat ett klimat där vi tillsammans snabbt har kunnat hitta lösningar på problem som har uppstått, säger Robert Eriksson.
Ombyggnaden av Krämaren är ett av referensprojekten i branschorganisationen Svensk ventilations kampanj Smart drag. Kampanjen syftar till att informera fastighetsägare om ventilationsåtgärder i lokalbyggnader som minskar energianvändningen. På kampanjsajten smartdrag.se finns förutom goda exempel på energieffektiviseringsprojekt även andra tips på hur fastighetsägare kan sänka driftskostnaderna.