Ny studie om bristerna med behovsstyrd ventilation
Behovsstyrda ventilationssystem (DCV) har funnits i 40 år och är en vanlig lösning i nybyggda lokaler. Fortfarande finns vissa problem med funktion och energieffektivitet. En ny studie har undersökt orsakerna till problemen och hur de kan åtgärdas.
Bakom förstudien ”Behovsstyrda ventilationssystem – kartläggning av behov och prestanda” står Belok, Energimyndighetens nätverk för energieffektiva lokaler. Studien har utvärderat befintliga system i Sverige, identifierat utmaningar och behov av fördjupad uppföljning.
I studien ingick en enkätstudie med ett 40-tal fastighetsägare inom Belokgruppen. Även intervjuer gjordes med fastighetsägare och systemleverantörer. Utöver det gjordes stickprovsmätningar i två fastigheter.
Majoriteten av fastighetsägarna i enkätundersökningen tyckte att systemen fungerade bra. God termisk komfort och luftkvalitet lyftes fram samt möjligheten att övervaka systemparametrar i realtid för att underlätta felsökning och energieffektivisering. Ett fåtal fastighetsägare var missnöjda. Kritiken gällde bland annat tekniska brister med systemkomponenter, felaktig design, problem med luftflödesstyrningen och felaktiga inställningar i systemet. En del fastighetsägare pekade också på att systemen var för komplicerade för att drift- och servicetekniker skulle kunna hantera dem.
Störst missnöje fanns för skolor där fastighetsägarna tyckte att det var svårt att få systemen att fungera som önskat. Problem fanns både med prefabricerade och så kallade ”platsbyggda system” där fastighetsägaren själv hade utformat styrlösningen och inte tagit alla styrkomponenter från samma tillverkare.
– I en del fall var problemen så svårlösta att fastighetsägaren valde att koppla bort behovsstyrningsfunktionen och köra systemet som ett konstantflödessystem, säger Mari-Liis Maripuu, affärsområdeschef Inomhusmiljö på CIT Renergy och huvudförfattare till studien.
Studien pekar på att specialkunskaper i hela processkedjan är avgörande för fungerande behovsstyrda system. Det gäller både för kravställning, design, installation, driftsättning, besiktning och underhåll. Bra samverkan mellan fastighetsägare, systemleverantörer och installatörer är också avgörande för att uppnå goda resultat.
Stickprovsmätningar gjordes i en nybyggd lågstadieskola i Göteborg och en renoverad byggnad på Chalmersområdet i samma stad. Trots att användare och driftpersonal var nöjda med systemets funktion upptäcktes fel på vissa givare som styr luftflödena, främst på temperatur- och flödesmätare. För en del av kontrollerade koldioxidgivare upptäcktes även brister i självkalibreringsfunktionen.
– Stickproven visade att även om det inte fanns några klagomål, fungerade systemet ändå inte alltid perfekt. Det kan innebära att energianvändningen blir högre än nödvändigt, säger Mari-Liis Maripuu.
Tekniken har fått ett oförtjänt dåligt rykte. Istället behöver man förbättra processen från beställning och projektering till installation och drift
Hon påpekar också att det kan vara ett problem att tillverkarna av givarna inte är desamma som de som levererar systemlösningarna. Givartillverkarna levererar dessutom till flera olika branscher.
– De måste förstå vilka krav som ställs på givare i byggnader. Det skiljer sig från givare som exempelvis styr processer inom industrin, säger Mari-Liis Maripuu.
– Det pekar på att vi måste titta vidare på hur vi säkerställer en bra funktion. Om exempelvis koldioxidgivarna visar fel plus/minus tio procent vid rumshalt 1 000 ppm kan det i sin tur göra att flödet blir 30 procent fel. Det kommer att märkas på ett negativt sätt i energinotan.
Många givare marknadsförs som underhållsfria och att de kalibrerar sig själva.
– Undersökningen visar att det kan krävas ytterligare verifiering även under drift för att säkerställa att de håller prestandan. Vi rekommenderar också bättre riktlinjer och metoder för driftsättning av systemen, säger Mari-Liis Maripuu.
Flera fastighetsägare efterlyste en branschstandard för design, installation och driftsättning för att undvika problem där.
– För prefabricerade system är ofta leverantörerna involverade i både projekteringen och driftsättningen och för att säkerställa en bättre funktion. Det har uppskattats av fastighetsägarna. Då kan eventuella problem som uppstår vid projektering eller installation upptäckas tidigt och åtgärdas direkt, säger Mari-Liis Maripuu.
Det är inte tekniken i sig som är huvudproblemet utan att kompetensen behöver höjas i alla led för att systemen ska fungera som det är tänkt, menar Mari-Liis Maripuu.
– Tekniken har fått ett oförtjänt dåligt rykte. Istället behöver man förbättra processen från beställning och projektering till installation och drift.
I Norge exempelvis finns det riktlinjer för driftsättning.
– Det borde vi överväga att ta fram här också. En handbok om hur man driftsätter systemen och utbildar driftpersonal skulle vara värdefull. Beställarna behöver också bli bättre på att förstå hur de ska ställa krav.
En av de intervjuade fastighetsägarna uppgav att det var väldigt kort tid att granska och godkänna dokumentationen. Därmed missade de att upptäcka felaktigheter på ritningen.
– Processen skulle underlättas om det fanns en checklista med det som bör kontrolleras. Då kan man upptäcka brister i ett tidigt skede och undvika att de finns kvar i driftskedet och kanske upptäcks först vid slutbesiktningen, säger Mari-Liis Maripuu.
Med dagens skärpta energikrav på byggnader blir det nästintill omöjligt att bygga system som endast har konstantflödesfunktion. Behovsstyrd ventilation är ett måste
– Teknikutveckling pågår också för att utveckla förbättrad kommunikation mellan komponenterna. Exempelvis ett bättre gränssnitt för övervakning av systemet samt för att underlätta felsökning. Det skulle vara till stor hjälp för driftsteknikerna i deras dagliga arbete.
Samtidigt får inte systemet vara för komplext heller så att det blir svårt att hantera och åtgärda fel.
– För systemtillverkarna handlar det om att ge rätt stöd så att drift och uppföljning kan fungera smidigt i praktiken. Enbart data som behövs för att driftpersonalen ska kunna sköta sitt jobb bör visas på skärmen, säger Mari-Liis Maripuu.
Sammantaget finns det många byggnader där DCV fungerar väldigt bra och den önskade energiprestandan nås, påpekar Mari-Liis Maripuu.
– Med dagens skärpta energikrav på byggnader blir det nästintill omöjligt att bygga system som endast har konstantflödesfunktion. Behovsstyrd ventilation är ett måste. Därför är det mycket olyckligt om beställare blir avskräckta från DCV och inte vill använda det.
