TEMA KYLA | 21 maj 2021

Misstagen som vi inte tagit någon lärdom av

Misstagen som vi inte tagit någon lärdom av
”Vi hanterade stora mängder köldmedier då de flesta kylanläggningar stora som små läckte och det krävdes ständig påfyllning”, konstaterar skribenten. Bilden är dock från ett annat tillfälle, ett annat årtionde. Foto: Istockphoto

När jag i början av 1980-talet började på Essef Service kunde jag inget om kylteknik. Men det skulle snart ändra sig! Företaget erbjöd nämligen att på betald arbetstid utbilda oss inom ämnen direkt kopplade till vår yrkesroll. Det fanns ett helt smörgåsbord att välja bland och kompisen Sylve och jag ville åt rubbet. 

TEXT: WILLY OCIANSSON

Många av dagens köldmedier har stor inverkan på växthuseffekten och branschens nästa utmaning är att ersätta även dessa.

Willy Ociansson. Foto: Privat

De flesta av ”Fläktens” utbildningar var förlagda till Söderköping i Östergötland, och vi förstod snart varför. Denna lilla håla saknade helt lockelser; trottoarerna rullades in strax efter barnprogrammet Bolibompa vid sexrycket på kvällen.

Man bodde på anrika Söderköpingsbrunn precis nere vid den idylliska ån och traskade varje morgon efter den kontinentala frukosten till kurslokalen en bit upp på samma gata – och här skedde mirakel. Man hyrde in kunniga lärare inom olika områden med massor av egen erfarenhet i bagaget och vi växte snabbt från att vara glada amatörer till att bli riktiga yrkesmän.

Ämnesområden som pannteknik, värmesystem, oljebrännare, kylmaskiner, styrsystem, elteknik, ventilation och värmeåtervinning varvades med Hermods distanskurser i matte. Och så länge man klarade de hemskickade proven fick man fortsätta att åka till Söderköping.

Det ämne som fascinerade mig mest var kylteknik och det intresset har följt mig under alla år. Den av oss arbetskamrater som jobbat längst med kyla var dansken Tormod. Han var utbildad trädgårdsmästare men hade på något märkligt vis lärt sig hur kylmaskiner fungerade – men inte riktigt varför. Det där med att använda manometerställ var inte riktigt hans grej. Han kände mest med handen och lyssnade till maskinens ljud. Sedan fyllde han på eller släppte ut lite freon eller olja.

Vid ett tillfälle konstaterade Tormod att Bitzerkompressorn med två cylindrar var överdimensionerad. En riktig kylmontör hade nog tänkt i banor av suggasregulator eller kanske frekvensstyrning men Tormod lyfte av topplocket och borrade ett tio millimeter stort hål i ena kolven. Sedan fungerade det perfekt.

Vi hanterade stora mängder köldmedier då de flesta kylanläggningar stora som små läckte och det krävdes ständig påfyllning. Stora flaskor märkta med R12, R22, R502 som kallades ”bananer” baxades in i bilarna och kom sedan tomma tillbaka.

Mindre servicetuber kunde fyllas från bananerna med en slang om de fått stå i frysen en stund. En sådan var överfylld och exploderade i Chevabussen på motorvägen en smällhet sommardag och den mörkgröna bussens utsida blev på en sekund kritvit av frost. Turligt nog var det ingen som skadades.

I början av 1980-talet upptäcktes att fåren på Sydamerikas sydligaste udde, Eldslandet, hade blivit blinda. Orsaken visade sig vara avsaknad av ozonskikt som i sin tur visade sig bero på CFC, det vill säga freon.

Ozonskiktet skyddar allt liv på klotet från solens skadliga UV-B-strålning och för första gången i världshistorien lyckades jordens alla stater bli överens om en åtgärdsplan, en snabb sådan. Användningen av CFC och haloner skulle illa kvickt reduceras för att sedan försvinna helt. Det infördes personliga certifikat och för att få ett sådant tvingades man bevisa sin kompetens. Vilket resulterade i att många av de gamla rävarna i branschen fick näringsförbud då de hade svårt med teori och matte. Och sådana som jag som saknade 40 års erfarenhet kunde glida in på en räkmacka.

Många av dagens köldmedier har istället stor inverkan på växthuseffekten (GWP) och branschens nästa utmaning är att ersätta även dessa. I kylteknikens barndom var det naturliga köldmedier som gällde och nu är vi tillbaka där det en gång började innan DuPont lekte Gud och uppfann freon.

Det är ett av mänsklighetens största misstag – som vi tyvärr inte verkar ha tagit någon lärdom av. Raddan av motsvarande misstag kan göras lång: DDT, PCB, radon, ftalater och nu senast PFAS som är ett samlingsnamn för 5 000 industriellt framställda kemikalier som vi inte behöver och inte vet ett skit om. 

Fakta

Författaren:

Artikelförfattare: Willy Ociansson
Sysselsättning: Willy’s Cleantech
Kontakt: willy@wctab.se

 

Publicerad 21 maj 2021

Konsultplatsen

Hitta enkelt rätt konsult inom installations- och energiteknik

På nytt jobb

  • Nancy Mattsson (bilden) är ny generaldirektör för Boverket. Hon kommer från rollen som chef för projektutveckling inom JM Stockholm.
  • Susanna Ohlin är ny vd för Cowi Sverige och ingår i koncernledningen. Hon var tidigare interim vd.
  • Arvid Olofsson är ny energikonsult ”solenergi, energilager och flextjänster” i Umeå på Rejlers. Han kommer från samma roll på Afry. Daniel Bergsten är ny energikonsult i Sundsvall. Han kommer från samma roll på Afry. Björn Enerhall är ny uppdragsledare i Gävle. Han kommer från VVS-Montörerna i Gästrikland där han var arbetsledare.
  • Daniel Wrangå har startat den egna verksamheten Wrangå Consulting i Höör. Han är nyexaminerad vvs-ingenjör.
  • Tobias Berge är ny chef för Afrys verksamhet inom hållbart byggande i Göteborg. Han kommer från CIT Renergy där han var vd. Daniel Sörensson är ny affärsområdeschef HVAC på Afry Industry i Lund. Han kommer från PQR där han var regionchef i Malmö. Ali Sharifi är ny behörig ingenjör vattensprinkler i Göteborg. Han kommer från Ingenjörsbyrån Andersson & Hultmark i samma stad där han var ingenjör vvs/sprinkler.
  • Sara Kemal är ny vvs-projektör på Tjuren Projektpartner i Stockholm. Hon kommer från utbildning.
  • Tove Fagervall är ny teknisk projektledare på Galären i Luleå. Hon kommer från Nordprojektering i samma stad där hon var handläggare vvs & energi.
  • Rasmus Häll är ny vvs-konsult på Bengt Dahlgren i Göteborg. Han kommer från utbildning.
  • Mikael Sundström är ny vd för Cler. Han kommer från Ahlsell där han var landschef Sverige.
  • Rafed Sadek är ny projektledare installation på Fastighets AB Balder i Stockholm. Han kommer från Installatörsföretagen där han var branschexpert och projektledare.
  • Anders Berglund är ny teknikkonsult/besiktare på WSP i Luleå. Han kommer från en konsultroll på Norconsult i Piteå.
  • Josefine Mars Hagdahl är ny energikonsult på Aktea i Stockholm. Hon kommer från Ebab i samma stad där hon var energispecialist.
  • Alexander Enmark är ny vvs-ingenjör på Intec i Göteborg. Han kommer från utbildning. Jonathan Johansson är ny vvs-projektör i Borås. Han kommer från samma roll på Bravida.
  • Marcus Rohdin är ny byggnadsingenjör/brandkonsult på Brandkonsulten i Norrköping. Han kommer från Saab Aeronautics i Linköping där han var prototypingenjör. Emil Wallgren är ny brandkonsult i Stockholm. Han kommer från utbildning.
  • Michael Vogtmann har startat den egna verksamheten MV Installationsledning i Stockholm. Han kommer från Projektvision där han har varit projektledare, projektansvarig och projekteringsledare.
  • Arvid Thegerström, Emil Vendelstrand, Isabel Karlsson Petersson och Jamie Bengtsson är nya vvs-ingenjörer på Ingenjörsbyrån Andersson & Hultmark i Göteborg. Samtliga kommer från utbildning.
  • Peter Rosvall är ny teamchef vvs på Vinnergi i Malmö. Han kommer från PE Teknik & Arkitektur i Helsingborg där han var rådgivande ingenjör.
  • Dagmawi Lulseged är ny projektledare installation på Toofab i Stockholm. Han kommer från Tjuren Projektpartner i samma stad där han, utöver rollen som vvs-konsult, även var gruppchef.
  • Denis Bijelic är ny vvs-konsult på Orecon i Malmö. Han kommer från Bravida i samma stad där han var projektör/kalkylator.

Föreningen för branschens proffs

Tillsammans skapar vi ett hållbart samhälle där både människor och miljö mår bra. Aktiviteterna, utbildningarna och verktygen du behöver för att utvecklas i din yrkesroll. Gå med i EMTF du också.

Läs mer om fördelarna av medlemskap i EMTF

Nyhetsbrev från Energi & Miljö

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss som jobbar för god innemiljö och energieffektiva byggnader.
Gratis varje vecka direkt i din inkorg.

jag godkänner att energi-miljo.se sparar och hanterar mina kontaktuppgifter.