Mindre köpt media ger halv energinota

Balansering av värme och kyla samt återvunnen frånluft. Fastighetsbolaget Atrium Ljungberg har tagit till innovativa åtgärder för att halvera mängden köpt media för tre fastigheter på Lindholmen i Göteborg.
Fastigheterna, som är anslutna till fjärrvärme och fjärrkyla, är på sammanlagt 42 000 kvadratmeter och innehåller kontor, serverhallar och laboratorier. Atrium Ljungberg vill certifiera dem på nivån Very Good,
enligt Breeam.
– Därför gjorde vi en energikartläggning. Då och där var det första gången det gick upp för mig att vi faktiskt köpte både kyla och värme samtidigt. Det är ju två medier som motverkar varandra och för oss motsvarade det 20 procent av energianvändningen, berättar Morgan Westlund, bolagets fastighetschef i Göteborg. Egentligen hade det bara handlat om att tillfredsställa kundernas behov. Serverhallarna kräver kyla även på vintern och vissa laboratorier kräver värme året runt, upp till 40 grader. Men Morgan Westlund kunde inte släppa tanken på att på att det skulle kunna göras på ett annorlunda sätt.
– Vi studerade energibeteendet i byggnaderna och kunde konstatera att framför allt en av dessa hade stora överskott. En del har återvunnits, men mycket har gått över taket – samtidigt som vi köpt fjärrvärme till andra verksamheter. Jag frågade en av våra energiprojektörer om vi inte skulle kunna göra mer – om man skulle kunna lagra överskottsvärme och överskottskyla, säger Morgan Westlund. – För att gå vidare med den idén bildade vi en teknikergrupp, med olika kompetenser. Den fick i uppdrag att göra en systemlösning, utan att titta på vad marknaden erbjuder. Således har Atrium Ljungberg i Göteborg nu tagit fram en tekniklösning, som blir unik för de tre fastigheterna.
– Vi har grävt kulvertar mellan byggnaderna, där vi har lagt ner slangar, för att bättre balansera behovet av kyla och värme mellan fastigheterna, förklarar Morgan Westlund. – Systemet är reaktionssnabbt och vi har möjlighet att hämta hem överskottskyla och överskottsvärme från alla huskroppar. Det finns stora ackumulatortankar på 4 000 liter vardera – en som håller 60 °C, en som håller 10 °C och en som växlar mellan kallt och varmt beroende på om behovet i fastigheterna är i obalans.
En italiensk värmepump fick en avgörande roll. Den kan inte bara leverera samtidig kyla och värme. Värmepumpen har också en ”tredje sida”, där den tar in energi via ventilationens frånluft när det inte finns tillräckligt med värme för produktionen av kyla och vice versa.
– Den maskinen är en av de första i Skandinavien med just den här lösningen. Möjligheten att tillföra extra energi, i det här fallet via ventilationen, är en av orsakerna till att storleken på maskinen nästan halverats. Atrium Ljungberg hade räknat på 800–900 kW och den som nu är i bruk är på cirka 500 kW, säger vd Alexander Köster, Ventilationskontroll, som varit delaktig i att utforma systemet samt levererat den aktuella anläggningen.
Värmepumpen ska inte bara jämna ut värmebehovet. Den ska också producera kyla och värme för att kapa topparna i inköpen av fjärrkyla och fjärrvärme. – Överskottsvärmen går till tanken som alltid håller 60 grader. Tanken förser vissa laboratorier med värme. Rent tekniskt hade det förstås varit möjligt att värma överskottet till 80 grader för att få skicka ut det på fjärrvärmenätet igen, men det var inte lönsamt, säger Morgan Westlund.
En annan del i projektet är återvinning av inomhusluft, efter jonisering. Det är en metod som används på många håll i världen. I Sverige har den dock – och på goda grunder
– betraktats med skepticism. Jonisering av syre kan nämligen bilda det giftiga ämnet ozon, ibland i halter över gränsvärdena.
– Också vår utrustning bildar ozon, men långt under gränsvärdet, hävdar Jens Andreasson, Ekoion. Han svarar för marknadsföring och försäljning av en lösning som den svenske uppfinnaren Yngve Säwström har många patent på. Säwström äger också företaget, men är inte inblandad i den dagliga verksamheten.
Principen med jonisering av luft är egentligen ingenting konstigt. Det är också en process som ständigt pågår i naturen. Genom energi från solen, vid åskväder och i närheten av vattenfall bombarderas luftens syremolekyler med elektroner och det bildas negativt laddade joner. Syremolekylerna klumpar också ihop sig i klungor för att bli stabila igen. Både jonerna och syreklungorna bidrar till att rena luften, då de drar till sig partiklar från den. Antingen bryts de andra ämnena ner eller så blir de så tunga tillsammans med syreklungorna att de faller till marken. I tilluftskanalen, strax efter FTXaggregaten i de tre fastigheterna på Lindholmen, har det monterats stavar som joniserar luften, enligt samma princip som sker i naturen. När den joniserade luften blåser in i lokalerna sker en reningsprocess. Partiklar som fastnat på jonerna och syreklungorna faller ner som damm på bordsytor och golv.
Den renade rumsluften återförs upp till 60 procent till byggnaderna. Resten av luftintaget är uteluft som värmts i värmeväxlaren.
– Det här har vi reglerat med ett spjäll, så att vi alltid tar in tillräckligt med uteluft, enligt kraven i Boverkets byggregler, säger Morgan Westlund.
– Finessen med att återvinna frånluften är ju att det är rumstempererad luft som går tillbaka. Det ger stora vinster för uppvärmningen, samtidigt som vi behåller de termiska fördelarna med att överventilera.
Atrium Ljungberg ville vara säker på man kan uppfylla gällande krav och rekommendationer. Därför fick Pegasuslab i uppdrag att göra partikelanalyser, kemiska analyser och mikrobiologiska analyser av inomhusluften inför beslutet att börja recirkulera inomhusluften.
– Efter att ha fått tillbaka provsvaren och inomhusluften visat sig vara långt under både gällande hygieniska värden samt uteluftsvärdena bestämde vi oss för att som ett FoU-projekt köra på med recirkulation, förklarar Morgan Westlund. Totalt sett finns 64 sådana här rör vid FTX-aggregaten i Atrium Ljungbergs fastigheter. Dessutom har det monterats rör i soprummen, för att reducera dålig lukt.
– Självklart behövs även vanliga filter för att få bort större partiklar före joniseringen. När man börjar jonisera luften i ett utrymme kan det till en början upplevas som att det blir dammigare på golven och bordsytor. Men när man fått ner nivån på luftburna partiklar i rummet så upplever man det som renare och fräschare i utrymmet, på samma sätt som uteluften känns friskare efter ett regn, säger Jens Andreasson.
Och så var det där med ozon. Jens Andreasson och Ekoion får mycket frågor kring det. Det finns mycket oro kring att få för höga värden av det skadliga ämnet.
– Det är inte ovanligt att ozon skapas som en biprodukt vid jonisering och i ärlighets namn gjorde vi också det i våra tidiga 1900-talsmodeller. Den joniseringsteknik som vi har i dag ger ytterst lite ozon, vilket Rise nu också bekräftat. Gränsvärdena för ozon är 0,1 ppm och Rise bekräftar våra mätningar som visar på ett tillskott av knappt 0,01 ppm, säger Jens Andreasson. Atrium Ljungberg har investerat knappt 15 miljoner för att få förbättrad energiprestanda. Enligt beräkningar ska summan vara återbetald inom knappt åtta år.
– På det här viset reducerar vi också utsläppen av koldioxid med 110 ton per år, vilket bidrar till Very Good certifieringen, berättar Morgan Westlund.
Den nya tekniken togs i bruk i januari, som ett FoU-projekt, och enligt Atrium Ljungbergs fastighetschef har allt fungerat som väntat:
– Det har gått jättebra. Vi har en snittbesparing på 50 procent på köpt media. Innan projektet startade låg den genomsnittliga energianvändningen för de tre byggnaderna på cirka 147 kWh/kvm, år. Efter insatserna är den på runt 72 kWh/kvm, år. Vi kommer absolut att försöka permanenta lösningen efter att testperioden är över, säger han.
Ryktet har spridit sig i branschen och många intresserade har varit och tittat, men Morgan Westlund varnar för att andra inte ska dra så stora växlar på deras lösning.
– Vi har skräddarsytt en teknik för våra byggnader. Det är inte säkert att den går att kopiera rakt av på andra fastigheter, men vi kan vara en inspirationskälla för andra.