Mindre dimension kan ge färre stopp
Flödena i spillvattensystemen har minskat sedan 1970-talet och stoppen verkar därför ha ökat. Säker vatten undersöker nu om en mindre rördimension kan vara en lösning på problemet.
Den 1 januari 2025 börjar Boverkets nya byggregler gälla. De kommer bara att innehålla funktionskrav och alla allmänna råd försvinner. Meningen är att den som bygger själv ska tolka och tillämpa funktionskraven. Det ska stimulera teknikutveckling och innovation.
Säker vatten tar nu fram rekommendationer för hur vvs-branschen ska tillämpa funktionskraven i Boverkets nya byggregler. De kallas branschrekommendationer och tas fram tillsammans med representanter för byggherrar, konsulter, entreprenörer, produktleverantörer och försäkringsbolag.
Hittills har en branschrekommendation för dimensionering av tappvattenledningar tagits fram. En kommande rekommendation gäller spillvatten.
Sedan 1970-talet har flödena från wc och blandare minskat för att spara vatten och energi.
– Men beräkningsmodellerna för dimensioneringen av spillvattensystemen har inte förändrats någonting under den här perioden, säger Fredrik Runius, teknikutvecklare på Säker vatten.
Dimensioneringen görs vanligtvis fortfarande efter tabeller i Svensk byggnorm 1980 (SBN 80) och EMTF:s (dåvarande VVS Tekniska Föreningen) VVS-handboken från 1974. Den gällande europeiska standarden SS-EN 12056 används väldigt sällan för att dimensionera avloppssystemen. Trots det hänvisar BBR bara till SS-EN 12056 och inte till SBN 80.
Blandare med låga flöden, till exempel 0,066 l/s, ger högre betyg i miljöcertifieringssystemen Leed, Breeam och Miljöbyggnad. Det ökar i sin tur fastighetsvärdet.
Samtidigt leder det till att det ofta blir för lite vatten i rören för att föra bort fekalier. Systemet blir inte självrensande. Följden blir dålig lukt och risk för stopp.
– Enligt ett spol- och tv-inspektionsföretag har stoppen i spillvattenledningar ökat sedan mitten av 1990-talet. Därmed behöver man spola ledningarna med ett tätare intervall än tidigare. Det ska vi försöka få bekräftat av fler företag och se om det är kopplat till de lägre flödena, säger Fredrik Runius.
I det allmänna rådet för installationer av spillvatten i nuvarande Boverkets byggregler (BBR) står det att ledningar från wc bör ha en dimension på minst 100 mm. I Sverige används vanligen 110 mm. I Tyskland har cirka 60 procent av spillvattenledningarna dimensionen 90 mm.
För att fekalierna ska åka ut till avloppet krävs en viss fyllnadsgrad i röret. Med 50 procents fyllnadsgrad i ledningen blir det självrensande. En undersökning av den schweiziska vvs-fabrikanten Geberit visar en tydlig skillnad i fyllnadsgrad för dimension 90 respektive 110 med samma flöde. 90 ger den bästa funktionen för självrensning.
En av frågorna som ska undersökas i Säker vattens projekt är om det går att använda 90-rör i Sverige och under vilka förutsättningar. En risk med en mindre ledningsdimension och större vattenflöden är att vattenlåsen dras ut och orsakar luktproblem.
En ny beräkningsmetod gör kanske att man måste tänka nytt kring hur wc-grupper och kök ska placeras i förhållande till en stam
– Om dimensionen ska ändras är det ändå viktigt att det blir fall på ledningen och ju kortare avstånd till stam desto bättre, säger Fredrik Runius.
Förr var det oftast två stammar, en för bad och en för kök. Då blev det kortare sträckor till stammen.
– En ny beräkningsmetod gör kanske att man måste tänka nytt kring hur wc-grupper och kök ska placeras i förhållande till en stam, säger Fredrik Runius.
I Sverige gjuts spillvattenledningarna in i tunna plattbjälklag. Även i Tyskland gjuts ledningarna in i bjälklagen men där är de tjockare. I Danmark läggs ledningarna oftast under bjälklagen men även över dem.
– Då blir det lättåtkomligt och du har större möjlighet att göra fall samt att ta dig fram med rördragningen, säger Fredrik Runius.
I Sverige är det mycket fokus på att minimera bjälklagstjockleken.
Den nya branschrekommendationen för spillvatten blir viktig för konsulterna och Fredrik Runius vill involvera dem i projektet.
– Vi vill få hjälp av konsulterna och ta del av deras erfarenheter. Hur fungerar det för dem i dag? Vad saknas eller vad är svårt och vilka nya underlag skulle underlätta deras jobb? De som har synpunkter på eller idéer för de nya branschrekommendationerna samt vill vara involverad i framtagandet kan kontakta Säker vatten, säger han.
Mats Östlund på Svensk byggtjänsts Bygginfo har tidigare informerat konsultledet om branschrekommendationen för tappvattensystem.
– Konsulterna tyckte att den var en bra vägledning för att tolka normkrav och föreskrifter. De är positiva till att det kommer fler branschrekommendationer med tanke på att de allmänna råden i BBR försvinner, säger han.
Joachim Claesson, lektor på KTH Energiteknik, gör beräkningar av sannolika flöden utifrån standarden SS-EN 12056 till projektet.
– De befintliga beräkningsmodeller som normalt används för dessa ändamål är baserade på kontinuerliga flöden, men i dagens lägenheter varierar flödet väldigt mycket, påpekar han.
De gamla modellerna som fortfarande används är baserade på stora spolvolymer.
– Med dagens mindre spolvolymer blir det inte samma varaktighet för flödet i röret. Det är en observation som vi har gjort. Frågan är om den har betydelse så att man behöver modifiera metodiken. Det vet vi inte ännu.
Två KTH-studenter ska i sin kandidatexamensuppsats undersöka risker och problem med att gå ner i rördimension för avlopp. De ska bland annat studera erfarenheterna i Tyskland där 90-rör används i stället för 110-rör.
– Det blir förhoppningsvis en bra bonus till det som Säker vatten gör i sitt övergripande projekt. Det är också trevligt med studentarbeten där det finns en riktig mottagare utanför lärosätet. Dessutom får studenter lära sig att jobba med människor som är ute i verkligheten, säger Joachim Claesson.
Han ser en möjlig risk för överfyllnad om man går ner i rördimension.
– Den stora risken som jag ser med att sätta in ett mindre rör är om någon i framtiden sätter in en armatur med mycket högre flöden än dagens, säger Joachim Claesson.
Stefan Ring, vd för Samsons rör, bidrar till projektet med sina kunskaper och erfarenheter. Förutom de lägre flödena, exempelvis från blandare, förändrades tillgänglighetskraven i mitten av 1990-talet, påpekar han.
– Tidigare var placeringen oftast toalett, tvättställ och golvbrunn. Nu sitter toaletten bredvid duschen för att underlätta för personer med rullstol. Det har gjort att wc-stolen, som har grövre anslutande dimension, följer med längre in i badrummet och påverkar det totala fallet fram till golvbrunn, säger han.
Samtidigt är det ofta ont om utrymme i bjälklaget för ledningarna.
– Med tanke på bärighet och ljuddämpning kan nog inte bjälklagen bli tunnare än vad de är i dag, säger Stefan Ring.
