Maskinen som ger grön butikskyla

Nu provar Willys propan i en av sina största butiker. Tillsammans med en ny kylmaskin ska det ge en riktigt ”grön” butik. Kylmaskinen bedöms som så intressant att Energimyndigheten satsar nära en miljon kronor på att utvärdera den.

Två glada herrar står utanför Willysbutiken i Länna söder om Stockholm. Tomas och Mikael Larssons gemensamma arbete med att utveckla och marknadsföra en kyllösning för butiker har äntligen givit resultat, efter tio års slit. För första gången ska deras kylmaskiner testas i skarp drift, ett test som kommer att ge besked både om teknikens robusthet och energieffektivitet, men också om hur bra den fungerar i befintliga system och hur smidigt själva maskinbytet kan bli.
– Vi räknar med igångkörning i mitten av oktober, säger Mikael Larsson, som är vd för Enrad, det bolag som utvecklat tekniken.
Tomas Larsson, ingenjören bakom de tekniska lösningarna, är lite försiktigare. Slutet av oktober vågar han lova, efter lite betänketid.

Kylaggregaten byts ut
Det är bara aggregaten till kylsystemet som ska byggas om, frysdiskarna lämnas orörda. Vi passerar förbi dem genom butiken på väg till lagret och maskinrummet. Just i dag är det ganska lugnt och få kunder, men affären är en av Willyskedjans största både till yta och omsättning. Dessutom är den noga granskad under drygt ett års tid, eftersom den ingår som en av sju butiker i ett energikartläggningsprojekt inom Axfoodkoncernen, där Willys ingår.
– Vi har mätt energianvändningen i den här butiken fullt ut under ett års tid och sett exakt vad som går åt till kylmaskinerna. Vi kommer att kunna jämföra data rakt av, och bättre jämförelse än så kan vi nog inte få, säger Morgan Magnusson, som är teknikansvarig för kyla och energi på Willys.
Det befintliga kyl- och fryssystemet har använt 1 400 000 kWh för det senaste årets drift. Men Willys kan också jämföra energianvändningen för den nya kylmaskinen med motsvarande post för två helt nybyggda Willysbutiker på andra orter.
– Det är svårt att få en hundraprocentig bild, men det här ger en fingervisning, säger Morgan Magnusson.
Han är också mycket intresserad av att se hur köldmediebytet från R404A till propan ska fungera.
– Propan är helt grönt, och vi kommer att hamna utanför systemen med straffskatter och årliga kontroller.

Beredd att testa propan
Han är medveten om att propan är eldfängt och att anläggningar med propan har haft driftproblem, men är ändå beredd att testa.
– När vi bygger nytt bygger vi till största delen system med koldioxid som köldmedium. Willys har ingen propan alls i dag, men det är intressant att man kan behålla rörsystemen och diskarna. Omkring 85 procent av Willysbutikerna har sådana här rörsystem och man vinner mycket på att slippa stänga butiken vid ombyggnad, säger Morgan Magnusson.
I maskinrummet tronar en traditionell kylmaskin från 1999. Kompressorerna går för fullt och det är svårt att göra sig hörd. Mikael Larsson lägger förnöjt handen på ett rör, det här är utrustningen som Enrad ska ersätta med sina modultillverkade kylmaskiner. Tre maskiner, en kylmedelsmodul och en köldbärarmodul ska ställas på plats här. Vid sidan av arbetet med Enrad driver Mikael Larsson en rörfirma, och det är med den erfarenheten i ryggen som han drivit utformningen av den nya kylmaskinen till fabrikstillverkade moduler som kräver minimala insatser på plats.
– Kalkylen blir tryggare för köparen, för arbetstiden är alltid svår att beräkna. Jag tror att man kan spara 70 procent av installationskostnaden, å andra sidan är våra maskiner dyrare. Vi räknar med att totalkostnaden för installationen inte ska bli högre än vid traditionella installationer, säger Mikael Larsson.

Nästan en miljon i bidrag
Det var 2002 som Tomas och Mikael Larsson lämnade in patentansökan på reglertekniken för kylmaskinen. De hade fått Almipengar och skötte projektet på fritiden. Så småningom kunde de starta bolag och Tomas började arbeta heltid med att utveckla tekniken. Efterhand har de tagit in fler delägare och därmed också mer kapital i bolaget. Processen har tagit betydligt längre tid än vad de hade räknat med från början.
– Vår drivkraft har varit att vi vet att vi har en väldigt bra produkt, säger Mikael Larsson.
En svårighet har varit att kylsystemets funktion är så vital för varje handlare att de absolut inte vill ta några risker. De flesta betalar hellre lite mer för ett beprövat koncept, än att chansa på nyheter från unga företag. Avgörande för Enrads första affär var Energimyndighetens beslut att satsa 970 000 kronor på att utvärdera tekniken. Pengarna bekostar delvis installationen i Länna, och delvis en utvärdering av mätresultaten.
– Det här är nya grejor och vi vill helst inte vara först, så att Energimyndigheten gick in kändes som en förutsättning för att det skulle bli av, säger Morgan Magnusson, Willys.
Tomas Larsson håller dock inte helt med om att kylmaskinerna är så nya:
– Vi har optimerat befintlig teknik och tillfört några nya idéer, säger han.

Energi- och miljövinst
Enligt Enrad ska deras maskin använda mellan 15 och 35 procent mindre energi än en traditionell kylmaskin, till det kommer miljövinsten med propan (R290) istället för R404A. Skillnaden blir mindre om man jämför med en modern kylmaskin. Nyckeln till effektiviseringen är varvtalsstyrda komponenter och automatisk reglering utifrån mätdata från ett antal punkter i maskinen. Tryckdifferens och temperaturdifferens mäts på flera platser, bland annat över förångaren. Framledningstemperaturen är en annan mätpunkt. Tillsammans ger dessa mätdata en bra bild av kylbehovet, och maskinen jobbar därefter. Med varvtalsstyrda kompressorer, pumpar och kylmedelsfläktar ska ingen komponent gå onödigt hårt, och framledningstemperaturen ska kunna hållas jämn. Förhoppningen är att kunna ligga kring -2 till -3 °C i framledningstemperatur, vilket också minskar eller till och med eliminerar behovet av avfrostning i en befintlig anläggning.

Låga temperaturer
Med hjälp av flytande kondensering kan man uppnå mycket låga kondenseringstemperaturer vintertid, ner mot + 10 °C via fläktarna vintertid. Detta innebär i sin tur att traditionell värmeåtervinning inte fungerar. Vill man återvinna värmen får man göra på annat sätt.
– Vi menar att kylmaskinen ska vara till för att kyla diskarna, inte fungera som värmekälla, säger Mikael Larsson.
Här finns olika uppfattningar. En kylmaskin vars spillvärme tas tillvara och ersätter fjärrvärme, kan totalt sett vara bättre ur miljösynpunkt, hävdar Lennart Rolfsman, SP, som också konstaterar att Enrads beräkningar om en 30-procentig besparing på kylenergin mycket väl kan visa sig stämma, om kondenseringstemperaturen hålls nere.
Det återstår att se vilka siffror Willys och Enrad kan visa upp om ett år. Butiken är redan optimerad så långt det går utifrån de mätdata som samlats in, så den enda förändring som genomförs är bytet av kylmaskin för kyldiskarna. Slår det väl ut kommer vi sannolikt att få se mer propan i svenska butiker framöver.

Av Ingar Lindholm, Energi & Miljö nr 9/2011 sid 40-42