Långsam start för högtemperaturlager
Energilagret hos pumptillverkaren Xylem i Emmaboda fungerar nästan enligt plan och har börjat leverera.
Under ett antal äppelträd på en gräsmatta intill Xylems industriområde finns 140 stycken 150 meter djupa hål som förra året levererade 40 000 kWh värme till företaget.
– Den här vintern har vi utnyttjat lagret tre helger, säger Leif Rydell, energiansvarig för anläggningen.
Den här vintern har vi utnyttjat lagret tre helger.
Sedan lagret var stod färdigt år 2010 har värme överförts via företagets interna fjärrvärmenät. Från varma processer till det kallare berget har sammanlagt 7,5 GWh strömmat och temperaturen i berglagret har kommit upp till 40 grader. I dagsläget finns 2,7 GWh lagrat.
Kravet på tillräckligt hög temperatur för den spillvärme som ska lagras är en förklaring till att det tar lång tid att ta den här typen av lager i drift. I det här fallet har värmepumpar använts för att få upp temperaturen men det tar ändå tid att få igång lagret. När lagret är fulladdat ska temperaturen i lagret vara uppe i 60 grader och då ska 3,6 GWh finnas där. Då kan lagret leverera 2,6 GWh under den kalla säsongen.
– Först 2015 hoppas vi att kunna köra fullt ut, säger Leif Rydell.
I det här fallet har det tagit ännu längre tid än förväntat att lagra tillräckligt mycket energi för full drift. Orsaken är att industriprocesserna inte levererat värme till lagret i den mängd som beräknats. Men framöver kommer leveranserna stadigt att öka när allt fler processer i fabriken kopplas in på den interna värmekretsen. Sedan Energi & Miljö besökte fabriken i slutet av sommaren 2012 har bland annat datahallen tillkommit som värmekälla. Det tycker Leif Rydell är extra intressant med tanke på det ökande antalet datahallar världen runt och den växande mängd energi de kräver.
– Det här har en enorm potential och våra amerikanska ägare har börjat intressera sig för det, säger han.
Men med nuvarande sätt att mäta energieffektivitet i datahallar ger återvinning inga poäng. Effektiviteten mäts som kvoten mellan tillförd effekt och den effekt som behövs för datorerna, och sammanfattas som ett tal, PUE, Power Usage Effectiveness. Leif Rydell förordar istället NPUE, som ger ett nettovärde för energianvändningen, se faktaruta.
– Vår datahall har ett nettoenergital, NPUE, på 0,6 att jämföra med omkring 2 för en vanlig hall. De bästa som utnyttjar frikyla brukar ligga på 1,1, berättar Leif Rydell.
Förutom datahallen har även kylbassängen kopplats till energilagret. Där svalnar de färdiggjutna pumphusen och avger värme som numera tas till vara. Tryckluftkompressorernas överskottsenergi tas också upp av en värmepump liksom hettan från måleriet. Framöver ska värmepumpar för energiåtervinning installeras även i styrcentralen, elcentralen och hydraulcentralen.
– Värmepumpar är enklare att installera än kylmaskiner, konstaterar Leif Rydell.
Han berättar att investeringen i energilagret, det interna fjärrvärmenätet och värmepumparna kommer att löna sig. Hur lönsamt det blir går dock inte att räkna ut i dagsläget, eftersom det beror på framtida energipriser.
– Det finns synergieffekter som visar sig betyda allt mer, säger Leif Rydell.
En effekt av återvinningen är att kylsystemen i anläggningen fungerar bättre, vilket gör det möjligt att öka produktionen. Projektet är så intressant att forskare, ledda av professor Bo Nordell vid universitetet i Luleå, ska utvärdera hur det fungerar på uppdrag av Energimyndigheten, som bidrar med 1,5 miljoner kronor till utvärderingen. År 2015 ska en rapport om hur driften fungerar levereras.
Text Kerstin Lundell, Energi & Miljö nr 3 2014 sidan 45
Fakta
NPUE mäter mer än el
- Energieffektivitet mätt som PUE handlar egentligen bara om el. Talet är kvoten mellan tillförd eleffekt dividerad med använd effekt i datorer. Andra energislag försvinner helt och återvinningen blir också helt ointressant. Därför finns numera ett NPUE-tal, Net Power Usage Effectiveness, som bland annat presenterats i ett examensarbete av Anders Greijer från institutionen för industriell teknik och management vid KTH med titeln Energieffektivitet i datahallar.
- N står alltså för netto. P står fortfarande för effekt, power, men i själva verket brukar NPUE-talet utgå från energianvändningen under ett helt år. Här handlar det inte bara om el, utan även om andra energiformer som kyla och värme. NPUE är då tillförd energi minus återvunnen energi dividerat med IT-utrustningens energianvändning. När värme återvinns kan därför värdet bli mindre än ett, som i Emmaboda.