KRÖNIKA: Nej, superlim och nudlar fixar inte allt
Jag har ett fantastiskt jobb. Jag får betalt för att snöa in totalt i vissa ämnen. Det senaste handlar om återbruk, eller som vi nördar säger: återanvändning. Nu ska jag återbruka en del av det jag lärt mig, konstaterar krönikören Jan Fredriksson.

Superlim och nudlar fixar inte allt, det fixar egentligen ingenting mer än temporärt. Detsamma gäller silikon och gaffatejp. På Youtube och andra sociala medier är det gott om människor som vill visa upp sina färdigheter. Tipsen flödar och kvaliteten på dem varierar.
Det finns inget fenomen som är för litet för att inte plockas upp och göra en film om. Ett av de mer vvs-anstrukna fenomenen är de som lagar nästan vad som helst med superlim och nudlar, till exempel tvättställ eller golvklinker. Det blir som nytt med några lager sprejfärg på ytan. Ett sätt att återbruka något trasigt.
Sådan återanvändning har alltid funnits bland konsumenter. Nu har fastighetsbranschen börjat anamma detta i större skala. Det handlar om att kapa klimatbelastningen, minska resursanvändningen, men även om goodwill, och att bevara kulturella värden.
I det sammanhanget är kraven större, det gäller något annat än traditionellt hemmafix eller att hitta fynd på Blocket. Professionell återanvändning måste vara mer pålitlig och ska därför hanteras av proffs. Inte superlim och nudlar alltså.
Han gör en fantastisk kulturgärning genom att rädda antika blandare, toalettstolar och tvättställ från tippen
När återanvändning kommer på tal tänker jag naturligtvis på Lennart Berg* i Gävle. Han gör en fantastisk kulturgärning genom att rädda antika blandare, toalettstolar, tvättställ och annan badrumsutrustning från tippen. Elbow grease kallas det passande nog på engelska, det hårda manuella arbete han lägger ned för att nå sitt mål. Att återställa prylarna till nyskick.
Nu räcker så klart inte hans arbetsinsats till för att täcka behovet av återbruksprodukter. Det måste bli mycket mer storskaligt och rationellt. Men hans arbete ger inspiration.
Det går också att inspireras av hur anläggningsbranschen återanvänder fyllnadsmassor och ser dem som en resurs. Fyllnadsmassor kommer visserligen att döljas och sällan vara fullt synliga som en blandare eller ett tvättställ.
VVS-branschen har varit ganska tveksam till återanvändning. I många fall på god grund när ansvarsfrågor är oklara. Men det är beklämmande att höra hur materialpåslag och kickbacks motverkar cirkularitet. Det behövs incitament att bryta traditionerna.
I skrivande stund är Nordbygg 2024 inte långt borta. Det är tillverkarnas arena och de visar gärna upp hur deras produkter blir mer energieffektiva, smartare, snyggare och mer användarvänliga.
Men det är ingen återbruksmässa. Det är en mässa med nya produkter i fokus. Jag ser fram emot att hitta dem som lägger stor vikt på att de nya produkterna ska kunna leva vidare i flera installationer. Att produkterna blir enkla att demontera, att de går att serva och underhålla med rimliga medel. Och hittar bra lösningar så att viktigt informationsmaterial kan hänga med dem under en lång livslängd.
Det vore också spännande att se hur tillverkare kan erbjuda sig att ta hand om sina produkter. Rekonditionera dem och släppa ut dem med garantier på marknaden igen.
* Läs mer om Lennart Berg i Energi & Miljö nr 11–12/2017.
Text: Jan Fredriksson, redaktör/projektledare, AMA VVS & Kyla, Svensk byggtjänst