Kontor med utsikt och variabel ventilation
I Stenungsund har Akzo Nobels kontor fått en för kontor i Sverige ovanlig ventilationslösning. I princip är det ett självdragssystem, som bygger på avancerad styrning av tilluften.
När de anställda vid Akzo Nobels kontor i Stenungsund äter sin lunch kan de se ut genom stora glaspartier mot den fantastiskt vackra Hakefjorden. Kanske inte många funderar kring är att just fönstren på kontoret spelar en central roll i byggnadens ventilationssystem. Det sex våning höga runda kontorshuset på 10 000 kvm byggdes i mitten av 00-talet. Syftet var att samla Akzo Nobels kontorsanställda i en fastighet, eftersom de tidigare var utspridda i olika byggnader runt om i Stenungsund, enligt Eygló Bergh, som arbetar som ansvarig för fastighetsdriften. Det finns i dag cirka 200 kontorsarbetsplatser, varav några för närvarande är uthyrda till dataföretaget Hogia. Huset är utformat som en hästsko, vars ytterfasad vetter mot Hakefjorden, och vars innerfasad har entré för besökare. Just husformen är ett resultat av tomtens utformning. I mitten av hästskon finns alla vitala delar samlade, trapphus, hisshus, kanalisation för el-, vvs- och styrinstallationer.
Vädret ett problem
Håkan Gillbro och Lotta Berggren från Deltate i Göteborg stod för vvs-projekteringen.
– Jag har arbetat med Arne Algeröd vid arkitektfirman Mats och Arne Arkitekter kring ventilationslösningar i andra projekt här i Stenungsund, och när de fick uppdraget att rita Akzo Nobelhuset var det naturligt att jag fick vara med om att utforma vvs-systemen, säger Håkan Gillbro.
Det var dock inte helt enkelt att få igenom ett ventilationssystem av den här typen i en så pass stor byggnad utan diskussioner.
– Fastighetsägaren – som Akzo Nobel hyr av – var från början skeptisk, men har efterhand insett att lösningen fungerar och är i dag nöjda, säger Håkan Gillbro.
En annan besvärande faktor är faktiskt vädret. Den huvudsakliga volymen tilluft tas in via cirka 350 motordrivna tilluftsfönster ovanför de vanliga fönstren, varav de flesta är monterade på fasaden mot fjorden. Vissa utrymmen, som matsal och andra lokaler, har mekanisk VAV-ventilation. Varje vädringsfönster styrs individuellt, beroende beräkningar av faktorer som temperatur, vindriktning och vindhastighet. Vindriktningen är det styrande, sedan är lufthastighet och temperatur underordnade parametrar.
Flygplansvinge
Enligt Håkan Gillbro kan vindhastigheten kring husets runda form bli mycket hög, vilket – likt en flygplansvinge – kan bidra till stora undertryck, något man måste ta hänsyn till vid projekteringen av luftintagen.
– Den dimensionerande vindhastigheten är 1,5 meter per sekund tio meter över marknivå och tre grader varmare inne än ute. Vindhastigheten är den stora kraften för att få till luftväxlingen. På den översta våningen är dimensionerande vindhastighet två meter per sekund.
Valet av ventilationssystem avgjorde också rumshöjden, 3,50 meter, för att få ett bra tilluftsdon av de underkantshängda, inåtgående vädringsfönsterna. Frånluften från respektive rum tas ut via mycket stora, platsbyggda överluftsdon mot korridoren, och därifrån via frånluftsschakt till yttertak.
– Systemet har möjlighet till individuell reglering. Sommartid kan det åstadkomma stora luftrörelser, om lufthastigheten ökar från 0,15 till 0,5 meter per sekund sjunker upplevd temperatur tre grader. Är det 27 grader ute, måste börvärdet ökas lite för att kompensera för detta, annars kan det upplevas för kallt även om det är värmebölja. För att styra detta krävs rätt avancerad matematik, säger Håkan Gillbro.
Givare i olika zoner
Klimatiseringen i kontoret styrs med hjälp av givare i zoner om två kontorsrum mot innergården respektive tre kontorsrum mot yttervägg. Det går också att manuellt reglera öppningen och stängningen av fönstret med tryckknappar. Då kopplas automatiken bort i en halvtimme, sedan återtar automatiken ”makten” över fönstret och det återgår till det ursprungliga läget.
– När utetemperaturen är under cirka tio plusgrader och rumstemperaturen är rätt pulsvädras rummen och när det är storm stänger fönstren helt för att de inte ska gå sönder. Då har det hänt att folk tyckt att det blivit lite för varmt inomhus. En vindmätare på taket mäter vindriktning och -hastighet och reglerar varje fönster individuellt efter vilken drivkraft som är aktuell och vilket luftflöde som behövs för att hålla rumstemperaturen rätt.
Specialventilation
I de rum som inte har fasadkontakt och saknar fönsterventilation, finns mekanisk ventilation. Också här är det VAV-funktion med tilluft via ett motorspjäll och VAV-don. Luftbehovet/kylbehovet styr ett spjäll och luftdonet anpassar sig efter aktuellt luftflöde. Ju större behov (som styrs av temperaturen i rummet) desto större öppning av don och motorspjäll.
Värme
För värmeförsörjningen finns radiatorer, vars flöde och temperatur styrs av fönsteröppningens storlek via det centrala styrsystemet. Radiatorerna fungerar också som extra kyldon varma dagar. Kallvatten pumpas via radiatorerna och för den skull är ett speciellt backventilkoppel, utvecklat och tillverkat av Erling Nielsen, Markaryds Metallarmatur, monterat på varje radiator. På så sätt pumpas vatten in i botten på radiatorn och tas ut vid inloppet av varmvatten.
Energianvändning
Värmeanvändningen uppmättes 2007 till 55 kWh per kvadratmeter och elanvändningen till 60 kWh (fastighetsel samt verksamhetsel).
– Summa totalt cirka 110 kWh/kvm in i huset är bra med tanke på att byggnaden inte har låga U-värden på grund av de stora glasytorna. En del elenergi går till datakyla och liknande. Någon separat mätning av fastighetsel finns inte, men man kan anta att den är låg eftersom fläktdriften är minimal.
– Det håller inte lågenergihus-nivå men ändå tycker jag att man har hållit energianvändningen måttlig, i princip på den nivå vi projekterade för. Hur långt man skulle kunna komma med modern armatur med mera vet jag inte. Det är klart att man skulle komma lägre, säger Håkan Gillbro.
Av Mark Kretz, Energi & Miljö nr 6/7 2011 sid 16-19
- Fakta
Byggherre: Privatbostäder
Byggentreprenör: Tuve bygg
VVS-konsult: Deltate
Elkonsult: NEA
Brandkonsult: Bengt Dahlgren
Styrkonsult: Geamatic/Window Master
Ventilationsentreprenör: Skanska inneklimat/Window Master
Rörentreprenör: NVS/Kungälvs Rör
Styrentreprenör: Gematic/Window Master