Koldioxid är framtidens kyla
Inkapslad i ett kylsystem är koldioxid ett utmärkt alternativ till syntetiska kemikalier. Naturliga köldmedier kan på sikt bli ledande på kylmarknaden, men tysk bilindustri satsar på en syntetisk efterträdare.
Vad ska ersätta HFC i kyldiskarna? Koldioxid ligger bra till, menar Lennart Rolfsman, SP. Foto: Istockphoto
Naturliga kemikalier som ammoniak, hydrokarboner och koldioxid (CO2) står klara att ta över kylmarknaden när de syntetiska köldmedierna har fasats ut. Koldioxiden ligger främst i spåret. Efter att ha legat i kylteknikens skugga i över hundra år har ett modernt transkritiskt system i dag hög verkningsgrad. En transkritisk process innebär att vätska och ånga har samma densitet medan ångbildningsvärmen är lika med noll. I kylsammanhang kräver det ett relativt högt tryck på uppåt 80 bar – tidigare skrämmande, men i dag inget tekniskt problem. Ett modernt koldioxidsystem är uppbyggt som en traditionell kyllösning med kompressor, kondensor och förångare.
Trög marknad Tekniken är med andra ord utvecklad och många system har byggts. Marknaden för komponenter är högst kommersiell. Ändå har koldioxiden svårt att hitta fäste. Proppen finns i den småskaliga branschstrukturen. Kylbranschen består av många små företag med anläggningar som har byggts och underhålls av duktiga tekniker, men ofta utan teoretisk utbildning om kylbranschen. – De är duktiga på konventionell teknik och egna lösningar, men den kompetensen kan bli ett hinder för det systemskifte som koldioxidanläggningar är beroende av, säger Lennart Rolfsman vid SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Det är också just små och mellanstora anläggningar i butiker och livsmedelsområdets lättindustri som dagens utsläppsregleringar främst riktar sig mot.
Kräver teknikstöd – Där finns den stora utmaningen. Kylbranschen har i dag ingen utvecklad supportbransch bakom ryggen, säger Lennart Rolfsman. Samtidigt är kylsystemen i stort behov av teknisk uppdatering. – Så vem ska ta det tekniska ansvaret? Butikschefen? Även om det finns flera företag som säljer koldioxidutrustning så finns det en stor tvekan hos kunderna. Kylanläggningarnas ägare håller istället fast vid den gamla tekniken så länge det går. Motståndet mot koldioxid perforeras dock av miljökraven. Enligt Lennart Rolfsman håller även energieffektivisering på att ta sig in i den kyltekniska debatten. Själv konstruerade han världens första kylanläggning med koldioxid och ammoniak redan för 18 år sedan. Den finns i Lund och är i dag uppgraderad till ny transkritisk teknik.
Morten Valestrand, Energi & Miljö nr 10/10 sid 40
- Tysk bilindustri satsar på syntetisk efterträdare Koldioxid har setts som en trolig efterträdare till HFC, men tysk bilindustri har meddelat att man överger det spåret. Istället satsar tyskarna, enligt VDA, en organisation där bland andra Audi och Volkswagen ingår, på det nyutvecklade köldmediet HFO-1234yf. Medlet har en något större inverkan på klimatet än koldioxid, men framhålls av bilindustrin som tekniskt bekvämare och billigare, rapporterar den norska tidningen Kulde och Varmepumper. HFO-1234yf är ett syntetiskt köldmedium som är mycket likt HFC. Fördelen är att det inte kräver så stora ändringar på befintliga system vid ett byte. – Många är skeptiska. Det är ett syntetiskt ämne som inte finns i naturen, och man kan inte med säkerhet veta vilka konsekvenser utsläpp av detta kan få, säger Björn Palm, professor vid Institutionen för Energiteknik på KTH. Det tog ungefär 50 år innan vi insåg konsekvenserna av utsläpp av CFC. HFC infördes i sin tur som en ersättare till de ozonnedbrytande gaserna CFC och HCFC. Uttunningen av ozonskiktet blev en viktig fråga under 1980-talet, då diskussionen om klimatförändringar till följd av växthusgaser ännu inte hade kommit igång. Nackdelen med HFC är att det är en mycket kraftfull växthusgas, vilket gör att den nu fasas ut.
Ingar Lindholm, Energi & Miljö nr 10/10 sid 40
