Kinas stora utmaning
Kina bygger i ett ofattbart tempo. De nya husen håller västerländsk standard, vilket skapar debatt. Samtidigt med byggsatsningarna pågår ett arbete för att med regelverk och certifieringssystem få ned energianvändningen i bebyggelsen.
När ett kinesiskt bostadshus är färdigt för inflyttning innehåller det ett centralt värmesystem, el-, va-, internet-, och telefonanslutningar. I södra Kina finns även kylsystem, i exklusiva hus. Ventilationskanaler finns från kök och badrum, men fläktarna sätts in först när lägenheten inreds. FT-ventilation är ovanlig i nybyggda flerbostads- och enfamiljshus, och inte heller särskilt efterfrågad.
– Att vädra med korsdrag är det vanliga i Kina. Människor är inte vana vid slutna byggnader med mekanisk ventilation. Trots luftföroreningarna älskar folk att vädra, så fort vädret ute är bra nog, säger Liu Yu, professor i arkitektur vid Northwestern Polytechnical University (NPU) i Xi´ian.
Vi möts på KTH i Stockholm, där Liu Yu (Liu är efternamnet som skrivs först i Kina) gästar avdelningen för installationsteknik i ett svensk-kinesiskt forskningssamarbete kring miljövänliga byggnader. Frågan är het i Kina, som enligt en artikel från Worldwatch Institute riskerar underskott i energibalansen år 2020, bland annat beroende på den kraftiga utbyggnad av golvarea som pågår. Antalet kvadratmeter per person ökar, och efterfrågan på energi likaså.
Situationen är varken ny eller oförutsedd. Sedan 1980-talet har kinesiska staten arbetat med energieffektivisering, ett arbete som intensifierats de senaste åren. 2006 lanserades en nationell standard för grönt byggande, som bland annat omfattar en frivillig miljömärkning, Green Building Evaluation Label. Systemet liknar Leed och Breeam. Byggnaden poängsätts utifrån ett antal olika områden, som energieffektivitet och vattenanvändning. Utveckling av märkningen pågår fortfarande.
– Att väga de olika parametrarna mot varandra är en svår del i systemet. Kina är ett stort land, i södra Kina finns till exempel gott om floder och sjöar, medan norra Kina är väldigt torrt. Ännu så länge är vägningen samma över hela landet, säger Liu Yu.
Bygger hellre nytt
2008 lanserades en energimärkning, Building Energy Efficiency Label, som är obligatorisk för regeringsbyggnader och andra stora, offentliga byggnader. Övriga kan ansöka om att få ta del av märkningen.
– Regeringen vill stärka marknaden för grönt byggande, säger Liu Yu.
Kinesiska staten har också lanserat ett stort renoveringsprogram som ska genomföras fram till 2020. Generellt är dock renoveringsfrågan mindre intressant här än i Sverige, eftersom nybyggnadstakten är hög. Det beror bland annat på höjda krav på jordbävningssäkerhet.
– Hus som byggdes på 1970- och 80-talen klarar inte dagens krav. Vill man renovera dem måste stommen förstärkas, och det kostar lika mycket som en ny byggnad, säger Liu Yu.
Golvyta som hela Schweiz
Ett annat skäl är att markpriset stigit i städerna, vilket gör att låga byggnader ersätts med höga.
Golvyta som hela Schweiz
Varje år är ungefär 5 miljarder kvadratmeter golvyta under uppförande. Uppskattningarna över den totala, befintliga arean varierar men ligger kring 40 miljarder kvadratmeter (motsvarande Schweiz yta). Enligt en tysk rapport från DIE (Deutsches Institut für Entwicklungspolitik) från 2008 stod Kina då ensamt för hälften av all nybyggnation i världen, räknat i golvyta. Takten har inte avtagit sedan dess. Nybyggnationen sker, särskilt i dyrare hus, ofta i västerländsk stil och med västerländsk klimatstyrning och komfort. Det gäller både kontor och bostäder, och har vållat debatt. Professor Jiang Yi, vid Tsinghua University, argumenterar i en artikel mot trenden med allt mer mekanisk ventilation. Det finns en bredd i argumentationen som pekar på både ideologiska skäl, att man inte ska separera människan från naturen, och ekonomiska skäl, som att energianvändningen förmodas öka. ”I vilken riktning ska byggnaders energianvändning i Kina utvecklas?” frågar sig professorn.
Att jämföra energianvändning och effektiviseringsmål med svenska förhållanden är mycket svårt. I Kina ställs kraven på energianvändning i procent av ett standardhus byggt 1980. Till exempel var kravet 1990 -30 procent, år 2000 -50 procent och i dag -65 procent. Landets regioner har mycket olika klimat och därmed olika regler. Dessutom räknas energianvändningen om i kol-ekvivalenter. Ett antal utredningar finns, som pekar på en lägre energianvändning per kvadratmeter jämfört med USA och Japan.
Mer effektivt än Sverige
I en studie från KTH ägnar Santiago Garcia Herreros sextio sidor åt en genomgång av regelverket som styr det kinesiska byggandet. Han konstaterar att den tillåtna energianvändningen vid nybygge är lägre per kvadratmeter i Sverige än i motsvarande klimatzon i Kina. Å andra sidan har kineserna färre kvadratmeter per person till förfogande, vilket gör dem mer energieffektiva per capita. Men boytan per person ökar snabbt i det urbaniserade Kina, och de hus som nu byggs håller alltså generellt sett en sämre energistandard än vad den svenska byggnormen föreskriver. Samtidigt är intresset för förnybar energi, framför allt solenergi, mycket stort. Små, takmonterade system för varmvattenproduktion är extremt populärt. Professor Liu Yu bedömer solenergi som den absolut intressantaste förnybara energiformen.
– Det är ingen tvekan om att solenergi är viktigast. Förr satt det parabolantenner på vartenda tak. Nu är det istället solvärmeanläggningar. De är överkomliga i pris, pålitliga och enkla att installera. Värmen används i huvudsak till tappvarmvatten men också till uppvärmning, säger hon.
– Staten förordar också solceller. Det är förstås dyrare, så det blir inte lika enkelt som solvärme. Men det är en ny inriktning som får mycket statlig uppmärksamhet.
De spetsprojekt som genomförts är ännu så länge relativt få. Bland de tekniker som används i en demonstrationsbyggnad vid universitetet i Peking finns geoenergi, energieffektiv belysning, värmeåtervinning, värmelagring, fotokatalytisk luftrening, ökad isolering, solel och vindkraft.
Liu Yu är verksam i Xi´ian, en stad i den kallare delen av Kina. Landet delas in i fem klimatzoner, från varm sommar och varm vinter i söder till extremt kallt i norr. Zonerna är betydligt större än motsvarande indelning i europeiska länder. Energikrav och installationsteknik skiljer sig åt mellan zonerna, liksom mellan stad och landsbygd. Det regelverk som kinesiska staten byggt upp kring energikrav på byggnader efterlevs till exempel i stort sett bara i tätbebyggda områden. Liu Yu beskriver kontrollsystemet:
– Energy Efficiency Standard kontrolleras på designstadiet. Det räcker inte att skicka in konstruktionsdokument och beräkningar till myndigheterna. Konstruktionsdokument måste skickas till en certifierad tredje part för utvärdering. När du fått godkännande kan du börja bygga. Den här standarden blir gradvis mer strikt, men inte alla bryr sig om den. Staten trycker på de lokala myndigheterna för att få standarden implementerad.
Vill ha samarbete
Liu Yu forskar bland annat om byggprocessen och framhåller betydelsen av samarbete mellan ingenjörer och arkitekter för ett bra slutresultat.
– Om man ska kunna förbättra byggnaders miljöprestanda kan man inte jobba som arkitekter gör i dag, man måste jobba med folk från andra yrkesområden, framför allt från energiteknikområdet. Det krävs samarbete för att byggnaderna ska bli bättre, säger Liu Yu, som uppmuntrar sina arkitektstudenter att skaffa kontakter bland ingenjörerna och bredda sina kunskaper.
Hur ser det ut i verkligheten?
– I dag finns det inte många exempel på samarbete. Arkitekten gör ritningarna i sin personliga stil. Sedan skickas de till konstruktions- och installationsingenjörerna, som får förhålla sig till ritningarna. Detta måste vi förändra om vi vill få gröna byggnader, säger Liu Yu.
Ingar Lindholm, Energi & Miljö nr 4/2011 sid 45-47
- Fakta Samarbete med KTH
NPU School of Architecture i Xi´ian, i centrala Kina, har ett omfattande utbyte med KTH i Stockholm. Samarbetet innebär bland annat ett forskarutbyte och det långsiktiga målet är att etablera ett svensk-kinesiskt institut för miljövänligt byggande där fler högskolor i båda länderna ingår.
