Jämnare drift med högtemperaturkyla
Enklare underhåll och jämnare drift rapporteras från fastighetsförvaltare som använder komfortkylsystem med högre framledningstemperatur.
Det moderna kontorshuset i kvarteret Gångaren 16 på Kungsholmen i Stockholm har sedan 2011 ett system för komfortkyla med högre framledningstemperatur än brukligt. Tack vare detta och självverkande, aktiva kylbafflar använder byggnaden minimalt med fjärrkyla.
Högre temperaturer skapar även förutsättningar för mer egenproducerad energi med hjälp av borrhål, samt värmeåtervinning.
– Det här är en av de mest energisnåla fastigheter vi har. Energianvändningen ligger strax under 60 kWh/kvm för fjärrvärme, -kyla och fastighetsel, säger Per Orrestig, förvaltningschef hos AFA Fastigheter.
Kylsystemet i Gångaren 16 levererades tillsammans med huset av Skanska, som utvecklat och byggt liknande system sedan slutet av 1990-talet. I den sju våningar höga och cirka 14 000 kvadratmeter stora byggnaden på Kungsholmen sitter kylbafflar av ungefär samma storlek som i andra kontorshus. Kylbafflarna är något fler än i likvärdiga system. Flödet av kallvatten genom bafflarna är också högre än vanligt, vilket uppnås med hjälp av fastighetsinterna pumpar.
– Högre temperaturer kräver ökad cirkulation av köldbäraren. Det blir ändå energieffektivt, eftersom det dyra är att kyla vattnet, säger Per Orrestig.
I kylsystemet med självverkande bafflar höjs framledningstemperaturen från den som är vanlig vid fjärrkyla – runt 7 °C – till mellan 18 och 20 °C. För att kompensera för den högre temperaturen behöver värmeöverföringsytorna i tilluftskylbafflarna vara större än vanligt. Det kan ordnas med hjälp av fler bafflar, eller större. Storleken på baffelytan bestäms av kyleffektbehovet och köldbärarflödet som inte kan vara hur högt som helst.
Bland fördelarna med systemet som lyfts fram finns möjligheten att använda större andel frikyla och lägre distributionsförluster.
Det Per Orrestig är allra mest nöjd med är den smidiga förvaltningen av systemet som har få regleringspunkter och därmed blir enkelt att underhålla. Det finns förhållandevis få saker som kan gå sönder och behöver bytas ut.
– Det självreglerande systemet med höga flöden är trevligt ur förvaltarperspektiv. Samtidigt finns det begränsningar när hyresgäster vill ha olika klimat. Det går inte att reglera så mycket individuellt, exempelvis i en hörna av lokalen. Hyresgästerna accepterar det ändå bra, eftersom byggnaden är energisnål, säger Per Orrestig.
I nya polishuset i Malmö-stadsdelen Rosengård finns sedan 2012 också ett kylsystem med självverkande bafflar och hög framledningstemperatur. Här kombineras systemet med borrhål och en geoenergilösning utan värmepump kallad Deep Green Cooling, DGC. Denna är patenterad av utvecklaren Skanska och uppges ha SPF 17, vilket är två till sex gånger effektivare än fjärrkyla eller kylmaskiner.
– Vi är imponerade av systemet som är väldigt lyckat. Hittills har vi inte haft några klagomål på inomhusklimatet, vilket är mycket positivt, säger Bernt Isaksson, driftansvarig hos förvaltningsbolaget Hemsö.
Tillsammans med konsultbolaget Kabona arbetar Hemsös tekniske förvaltare Anders Bengtsson nu med att optimera kyl- och värmesystemet ytterligare. Målet är att sänka energianvändningen med 15 procent till, för att klara en Leed Guld-certifiering.
– Under 2016 köpte vi bara 5 000 kWh fjärrvärme och ingen kyla för det 3 200 kvadratmeter stora huset, säger Bernt Isaksson.
Självverkande kylbaffelsystem beskrivs mer ingående i en teknikartikel på sidan 40 i denna tidning. Industridoktoranden Peter Filipsson vid CIT Energy Management och Chalmers i Göteborg har även gjort en analys av det termiska klimatet i delar av en byggnad som använder tekniken – Entré Lindhagen i Stockholm med 21 000 kvadratmeter, som stod klar 2014.
Peter Filipsson konstaterar bland annat att de små temperaturskillnaderna mellan olika platser i byggnaden tyder på att systemet fungerar väl. Det indikerar också att det finns utrymme att höja framledningstemperaturen ytterligare, framför allt sommartid. På så vis skulle temperaturen kunna bli ännu jämnare över året. Teoretiskt skulle en höjning av framledningstemperaturen inte öka temperaturskillnaden mellan högt och lågt belastade rum.
En anna variant av högtemperaturkyla finns i några av Skandia Fastigheters hus. I en byggnad i Västra Hamnen i Malmö, som helt försörjs av en vanlig geoenergianläggning med värmepump, har framledningstemperaturen höjts till 16 °C.
– Vi upptäckte att vi inte behövde ha så låga temperaturer som de projekterade, utan att det gick utmärkt bra att höja temperaturen och ändå behålla samma utrustning och komfort. Det har inte lett till några reaktioner från hyresgästerna, säger Lars Pellmark, ansvarig för installationer och energiteknik hos Skandia Fastigheter.
I en kontorsbyggnad på Sveavägen i Stockholm används en liknande anläggning i kombination med fjärrkyla.
– I stället för temperaturer på sex till åtta grader har vidär höjt till cirka 12 grader fram, vilket ger 20 grader på returen. Det sparar energi, efgersom vi inte behöver köpa lika mycket fjärrkyla som annars, säger Lars Pellmark.
Systemet som Skandia Fastigheter har konstruerat tillsammans med en konsult använder inga kylbafflar, utan levererar kyla via ventilationens tilluft, med flödesreglering i donen. Det kräver något mer utrymme i huset, men blir å andra sidan mer flexibelt, menar Lars Pellmark.
– Vi vill kunna bygga om våningsplanen utan att behöva göra om rörsystemen, vilket man måste med bafflar, säger han.
Utöver energibesparingen har Lars Pellmark noterat en jämnare drift av anläggningen när framledningstemperaturen är högre, och jämnare inomhusklimat. Till nackdelarna hör en viss tröghet i systemet, som gör att det tar längre tid att ställa om temperaturen i ett rum som blivit för varmt.
En fördel med högre returtemperatur till fjärrkylaleverantören är att denne slipper pumpa runt så mycket vatten i onödan.
– Högre temperaturer skapar även förutsättningar för mer egenproducerad energi med hjälp av borrhål, samt värmeåtervinning. Det ger större valfrihet och man blir inte lika mycket i händerna på leverantörer av kyla och värme, säger Lars Pellmark.
– Det kan ibland finnas skäl till att projektera utifrån fjärrkylaleverantörens låga temperaturer, om man behöver avfuktning till exempel, men långt ifrån alltid.
Marie Granmar
