Internet Sabostandardens akilleshäl
Erfarenheterna är få, men de som finns tyder på att Sabo-standarden för individuell mätning (IMD) fungerar som tänkt. Det som stör projekten tycks vara datakommunikationen, något som kan drabba alla varianter av IMD-teknik.
Hösten 2010 fastställdes den så kallade Sabo-standarden för individuell mätning och debitering (IMD). Genom att standardisera tekniken ville man minska beroendet av systemkomponenter från en viss leverantör, och öka konkurrensen.
Ännu är det få Sabo-anslutna bostadsföretag som avropat IMD-system från inköpsorganisationen HBV, och fått dem installerade. Erfarenheterna är rätt begränsade.
Ett bolag som tagit riktning mot Sabo-standarden är Poseidon i Göteborg. Man har konverterat ett äldre IMD-system, så att dess Mbus-protokoll ersätts med Sabo:s variant av Mbus.
– Vi bytte även insamlingsenheter och har erfarenheter av att ta in teknik från andra leverantörer, säger Mattias Westher som är energistrateg vid Poseidon.
– Därmed är det i princip identiskt med Sabo-standarden, säger han.
Man har även gjort en mindre installation av ett “äkta” system av Sabo-standarden, som en förberedelse till ett större som rör 316 lägenheter.
Rutinerna tar tid
Den mindre installationen gjordes för att skapa bra rutiner, för hos Poseidon har man funnit en del möjliga fallgropar, inte så mycket av teknisk art, utan mer inom ansvarsfördelning och organisation.
– Tekniken är inte speciellt komplicerad, men det tar lite tid att få ordning på kringrutinerna, säger Mattias Westher.
En hörnpelare är att ha egen kvalificerad kompetens inom Mbus-system, för att installationen ska bli bra och drifttagningen ska flyta. Tydliga gränser i systemet, så att de inblandade ser sitt ansvarsområde, lyfter han också fram.
Hos Poseidon fann man att de tekniska systemen för driftövervakning och mätning, där IMD ingår, krävde anställning av en högskoleutbildad databaskunnig person.
Måste jobba nära varandra
Mattias Westher pekar även på möjliga felkällor vid installationen, som kan göra att lägenhetsmätare inte knyts till rätt plats i databasen. Han konstaterar att de som installerar mätarna i husen måste jobba nära ihop med den som har systemansvaret för databasen.
– Man måste ha helt klart för sig hur man ska gå tillväga, på den punkten kan man inte vara nog tydlig.
Mattias Westher understryker vikten av att bygga upp en effektiv driftorganisation, så att inte den dagliga systemadministrationen äter upp de ekonomiska vinsterna.
– Man måste ha robusta system och en egen organisation för att enkelt avslöja uppkomna fel, eftersom dessa kan få så tunga administrativa konsekvenser.
Hos Poseidon har man sålunda satt tydliga gränser med ansvarsfördelning för olika systemdelar. Det finns en person som har systemansvar för insamling av mätvärden från mätarna i fastigheten, fram till och med databasen för mätvärden. Efter att värdena förts över till fastighetssystemet för hyresavisering är det en ekonom som har ansvaret.
Hos Tanum Bostäder är ett system enligt Sabo-standarden delvis i drift. Det är driftsatt lokalt och i lägenheternas mediaskåp kan man läsa av temperatur, vatten- och energianvändning. Men kommunikationen via internet till det centrala insamlingssystemet är ännu inte i drift.
Stabil kommunikation krävs
Drifterfarenheterna är begränsade, men man upplever att leverantörerna lyckats uppfylla standardens krav, och det har blivit bättre konkurrens på IMD-marknaden.
– Vi sitter inte i knät på leverantörerna på samma sätt som förut, anser Öyvind H Johansen, teknikansvarig vid Tanum Bostäder.
När det gäller utmaningar så handlar det om datakommunikationen, vilket inte specifikt rör Sabo-standardens teknik, utan mer IMD i allmänhet.
Mattias Westher lyfter fram behovet av en stabil kommunikationsinfrastruktur. Uppstår långa avbrott kan mätdata försvinna.
– Vi har internet via ADSL och kabelteve ute i fastigheterna och det har tidvis varit hemska driftstörningar i en av leverantörernas nät. Kommunikationen via Mbus låg nere, och vi fick inte återkoppling. Vi förlorade data om förbrukningen.
Hos Poseidon har slutsatsen blivit att när ett nytt bredbandsnät byggs, även installera utrustning som övervakar och ger larm vid driftavbrott.
– Vi ska ha bredband inom hela koncernen men det blir klart först 2014, klargör Mattias Westher.
Lång väntan på internet
Framdragning av internet till IMD-systemet låter enkelt, men verkligheten kan vara en annan. Tanum Bostäder har mött sådana svårigheter. Det handlar om att insamlingsenheterna i lägenheterna ska kunna kommunicera med en fastighetsswitch via TCP/IP. I Telias uttag i lägenheten finns en extra port som ska kunna användas för detta, men dit har det varit svårt att få internet.
– Det tog för lång tid att få tekniken levererad, säger Öyvind H Johansen.
Huvudskälet till den utdragna inkopplingen är att det krävs samordning bland flera inblandade aktörer, och att Telia gjort ett teknikskifte efter det att Tanum Bostäder gjort sin teknikprojektering, anser Öyvind H Johansen.
– Det handlar också om bristande kompetens, hos Telia och elinstallatörerna, men även hos oss internt.
Beställ i god tid!
Var ute i god hos internetleverantören, är Öyvind H Johansen råd till andra med IMD-planer. Man ska då presentera sitt teknikkoncept, och ställa frågor om leverantörens tidplan.
– Om man kan presentera en tydlig beställning hos internetleverantören, behöver inte problemen bli så stora, anser han.
Magnus Berbres, vid KTC som levererar IMD-teknik, har stött på fler bolag som haft liknande bekymmer med att få fram internet i tid.
– Det är många leverantörer och många moment i internet- och hela IMD-installationen. Det krävs en samordning och tidsstyrning mellan alla olika leverantörer.
– Detta är nya frågor både för huvudentreprenören och fastighetsägare, så jag rekommenderar att man tar hjälp av någon erfaren projektledare, som vet hur lång tid alla olika moment tar, säger Magnus Berbres.
Anders Johansson, expert på bredband och IMD hos Sabo, uppger att erfarenheterna hittills från IMD pekar på att man ska sträva efter internet via tråd.
– Trådlösa nät ger oftare driftstörningar. De fasta näten är mer robusta, säger han men konstaterar att man ibland tvingas ta trådlöst då det inte går att dra kablage.
Björn Åslund, Energi & Miljö nr 2/12 sid 30-31
- Fakta “Sabo-standarden”
“Sabo-standarden” för individuell mätning är ingen äkta standard. Men den innebär en tydlig teknisk specifikation på systemet, som använder sig av olika befintliga teknikstandarder.Den innebär standardiserade gränssnitt för kommunikationen mellan mätsystemens delar; mellan mätare i lägenhet, insamlingsenhet i huset och de administrativa systemen. All kommunikation använder standardiserade protokoll, en variant av Mbus-protokollet och internets TCP/IP.
Björn Åslund
