Innegivare kan ge värmeeffektivisering
Är innegivare en bättre lösning än utegivare för styrning av inomhustemperatur? Det hävdar Leif Kumlin, som arbetar med energifrågor på Anticimex.
Med placering av givaren inomhus – istället för som brukligt utomhus – krävs mindre energi för husets uppvärmning och inomhustemperaturen blir jämnare. De slutsatserna drar Leif Kumlin, som jobbar med energisupport på Anticimex. Hans erfarenheter pekar på att värmebehovet kan minskas med 15 procent.
Inomhusgivare för styrning av vattenburen värme, främst fjärrvärme, har funnits för större byggnader sedan 90-talet. Bland annat finns en variant utvecklad av Lars Blekastad, Energikontroll i Sverige. Men någon större spridning har inte innegivartekniken fått, den finns bara i några procent av större fastigheter. Det är utomhusgivare som dominerar.
Däremot på villamarknaden har inomhusgivare, ofta i kombination med utegivare, blivit betydligt vanligare.
Men ändå finns de som tror på inomhusgivare i större byggnader, då de ser tydliga vinster. Leif Kumlin har sedan 90-talets mitt intresserat sig för denna teknik.
Intresset väcktes då Leif Kumlin inte kunde förstå varför utegivare – ofta placerade på norrväggen – skulle styra inomhustemperaturen. Han intervjuade boende i flerfamiljshus med utegivare och kunde se flera nackdelar. Det kunde vara kyligt i vissa lägenheter – främst gavellägenheter mot norr. Medan andra dagar blev det för varmt inomhus, och övervärmen fick släppas ut genom vädringsfönster.
Leif Kumlin observerade flera svagheter med utegivare för värmestyrningen, bland annat kraftiga variationer i inomhustemperaturen.
– Systemet slösar med energin eftersom det inte tar hand om gratisvärmen. Som när det är sol mot huset och människorna kommer hem och värmer upp huset med hushållsmaskiner. Det känner inte utegivaren av, utan inomhustemperaturen kan stiga flera grader, säger Leif Kumlin.
Han gjorde mätningar på hus med utomhusgivare, och konstaterade att speciellt under vårvintern när solen låg på kunde temperaturen skilja 13 till 20 grader C mellan syd- och nordsidan, där givaren satt. Inomhustemperaturen varierade 1,5 till 3 grader, beroende på om de boende var hemma eller inte.
Ett annat scenario där han fann avigsidor med utegivaren var vid snabba temperaturfall utomhus. Då höjs framledningstemperaturen snabbt, men husets inneboende värmetröghet gör att det tar lång tid innan kylan når in. Också här blir det övervärme.
Ofta har radiatorer termostat för kompensera när givarna inte klarar att reglera inomhustemperaturen, men Leif Kumlins mätningar pekade på att de ofta inte fyllde sin uppgift. De var inte tillräckligt exakta för att hantera bristerna med utomhusgivare.
Leif Kumlin har följt flera försök där utomhusgivare bytts till inomhusdito. En studie gjordes på 90-talet i Karlstad i tre byggnader där givarna placerades i frånluftskanalen. Resultaten blev minskad energianvändning med 8,6 procent, 15,1 procent respektive 18,2 procent.
Han uppger att byte till innegivare i de flesta fall kan ge besparingar på 15 procent, ibland upp mot 25 procent. Ibland kan dock siffrorna vara något osäkra eftersom värmesystemet samtidigt har balanserats.
För närvarande är han inblandad i ett försök i Falköping med tre fastigheter med 64 lägenheter, som värms med direktverkande el. Istället för givare på varje radiator blir det en central givare per lägenhet. Resultatet väntas till hösten.
Leif Kumlin tycker att de genomförda försöken med inomhusgivare talar för tekniken.
– Innegivaren tar tillvara det mesta av gratisenergin, och ger en jämnare inomhustemperatur eftersom den reagerar på temperaturförändringarna inomhus, säger han.
Anders Trüschel, projektledare vid Energy Management vid stiftelsen Chalmers Industriteknik, ser fördelar med att innegivaren kan nyttiggöra internvärmen. Han ser också nackdelar med utegivare, som att de styr utan att få återkoppling på inomhustemperaturen. Men han tror ändå mer på en kombination, där utegivaren sköter grundregleringen och innegivaren finregleringen.
Främsta utmaningen med innegivare är placeringen, konstaterar Anders Trüschel:
– Det räcker inte med givare i bara en lägenhet, den kan vara för kall eller varm i förhållande till andra. Att sätta den i frånluftsventilationen kan vara ett bra sätt att mäta medeltemperaturen, men det kan ändå vara en del skillnader mellan olika delar av huset.
Leif Kumlin bekräftar att utmaningen är placeringen av givarna. De bör sitta i lägenheter som valts ut så att de mäter en representativ temperatur. Hans erfarenheter visar bland annat att ett flerfamiljshus kräver minst fyra innegivare, och att en alltid ska sitta i en gavellägenhet högst upp i huset i nordlig riktning, för att kompensera vid kall nordanvind. Innegivare ska inte sitta i enrummare eftersom de ofta är varmare.
Björn Åslund, Energi & Miljö 3/10
