Inga nya krav på nära-nollenergihus
De svenska kraven på energihushållning i byggnader ligger på en kostnadsoptimal nivå. Det slår Boverket fast i en ny rapport. Samtidigt projekteras hus med avsevärt lägre energianvändning.
Den nya rapporten från Boverket bekräftar till stor del det som myndigheten presenterade för ett år sedan: BBR:s kravnivåer i kapitel 9 ”Energihushållning” är bra och kostnadsoptimala. För bostäder i södra Sverige som inte värms med el är kravet 90 kWh per kvm och år och för bostäder som värms med el är kravet 55 kWh/kvm, år.
– Under de förutsättningar vi har med energipriser, räntenivåer med mera så blir det så här. Det blir inte kostnadseffektivt att höja kraven för bostäder, säger Leif Ingemarsson, projektledare hos Boverket.
Uppdraget för arbetet med rapporten, som nyligen lämnats till regeringen, har varit att undersöka vilka kravnivåer som är samhällsekonomiskt försvarbara. Ytterst är arbetet en beställning från EU och direktivet 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda.
Grundligare rapport denna gång
Den förra rapporten som presenterades i början av 2012 fick kritik i Sverige för att den inte var tillräckligt grundlig. Den nya rapporten på 320 sidor, som utarbetats i samråd med Energimyndigheten, bygger därför på många detaljerade beräkningar. Rapporten beskriver resultat från livscykelanalyser av 18 referenshus – både småhus och flerbostadshus samt kontorsbyggnader, vissa nybyggda och andra byggda på 50-, 60- och 70-talen. I referenshusen provades energisparåtgärder som till exempel att isolera tak, väggar och golv. Byte av fönster och dörrar provades också, liksom i vissa fall införande av FTX-ventilation, solvärme och bergvärme.
Slutsatsen var att övervägande delen av de provade åtgärderna i bostadshus blev olönsamma. De största möjligheterna till lönsamma energibesparingar fanns i kontorsbyggnader. Störst energivinster gav byten av fönster och installationsåtgärder.
Inga förändrade krav
Att Boverket håller fast vid sin hållning att nära-nollenergihus är hus med en energianvändning runt 90 kWh/kvm, år retar många som anser att det gör regelverket tandlöst.
– Många stora byggföretag säger att det inte kostar mer att bygga energieffektivare, och om det inte blir dyrare förstår jag inte vad som är problemet, säger Magnus Everitt, energiexpert hos VVS Företagen.
Han ger exempel på nya hyreshus i Hammarby Sjöstad i Stockholm som har en total energianvändning om 55 kWh/kvm, år och värms med fjärrvärme.
– Det är hyresrätter, så folk bor alltså där och betalar hyra, säger Magnus Everitt.
Enligt Boverket är det energipriser och byggkostnader som påverkar lönsamheten mest. Rapportens underlag till energipriser är Energimyndighetens prognos, som av en del anses ligga för lågt.
– Det är intressant vad som kan hända med energipriserna framöver, till exempel vilken effekt Tysklands avveckling av kärnkraften ger, säger Leif Ingemarsson.
Teknikkonsulten Eje Sandberg hos Aton är också kritisk. Han menar att Boverket har valt egendomliga delprestanda på fönster och FTX-system och förlorat sig i åtgärdsalternativ på klimatskalet. Till exempel har det valda FTX-aggregatet endast 63 procents verkningsgrad och en elanvändning på 2,0 kWh/kvm.
– I vald åtgärd har ett bättre aggregat på 70 procents verkningsgrad analyserats och var lönsamt, säger Eje Sandberg.
Marie Granmar, Energi & Miljö nr 1/2013 sidan 9
- FAKTA: EU:s direktiv
I EUs direktiv 2010/31/EU ställs bland annat krav på medlemsstaterna att införa minimikrav på energihushållning för nya byggnader och för befintliga byggnader som ändras. Medlemsstaterna ska också med jämna mellanrum beräkna kostnadsoptimala nivåer för kraven på byggnaders energianvändning och rapportera resultaten till EU-kommissionen.
