Idrottshögskolan tog guld direkt

Man kan säga att den nya idrottshögskolan i Göteborg tog guld redan innan invigningen – byggherren Higab hade bestämt att huset skulle klassas som miljöklassad byggnad med guldstatus.

Den nya idrottshögskolan – som är en del av Göteborgs universitet – är mycket centralt placerad i Göteborg, på Skånegatan. Inom en cirkel med en radie på mindre än två kilometer når man från idrottshögskolan såväl sjukvårdsexpertis på Sahlgrenska sjukhuset som idrottsanläggningar som Gamla eller Nya Ullevi.
Fastigheten invigdes i mars under pompa och ståt. Få av de hundratal deltagarna vid detta tillfälle visste förmodligen om vilket arbete som lagts ned för att huset skulle klara målen för att bli klassat som miljöklassad byggnad med guldstatus. När det gäller energikravet var Higabs krav en maximal specifik energianvändning på 45 kWh/kvm, år (ofta benämnd som köpt energi). Den siffran inkluderar energi till vvs-systemen men även fastighetselen som belysning, hiss, mm. Siffran 27 kWh/kvm, år är energianvändningen till vvs-systemen exklusive fastighetselen.
Byggherren och fastighetsägaren Higabgruppen hade tidigt i projektet siktet inställt på att det skulle bli ett miljöklassat bygge, enligt Mattias Adolfsson, energi-, miljö och säkerhetsansvarig hos Higabgruppen:
– Vi har utvärderat olika miljömärkningssystem och efter hand kommit fram till att systemet Miljöbyggnad, tidigare kallat Miljöklassad byggnad, var det bästa, eftersom det är framtaget för svenska förhållanden och överblickbart. Med det bestämt beslutade vi oss för att inte nöja oss förrän vi nått guldstatus. Det har också blivit en sporre för alla inblandade parter, konsulter och entreprenörer att göra sitt bästa. Denna typ av byggnader finns inte definierad enligt Miljöbyggnads regelverk, så vi fick använda oss av reglerna för kontor.

Utbildade av Sunda Hus
I samband med att man valde Miljöbyggnad som miljöstandard, valde man också att använda Sunda Hus Miljödata för granskning och registrering av bygg- och installationsvarorna.
– Sunda Hus kom hit och utbildade konsulter och entreprenörer i vilka material man ska använda och vilka man inte ska använda, exempelvis med avseende på ingående metaller i tappvatteninstallationer. Utbildningen togs emot väldigt väl, faktiskt bäst av entreprenörerna. De kanske tyckte att det var oväntat att jag som representant för byggherren ställde krav även på underentreprenörerna. Men för att nå guldklass krävdes det att alla var med, från arkitekt till den som monterade plasten för ångspärr.
En av lärdomarna efter detta projekt är vikten av tidigt samråd med alla inblandade parter.
– Egentligen vill vi ha en diskussion om detaljlösningar i så tidigt skede som möjligt avseende energi, materialval och fukt. I detta projekt hade vi enskilda möten med konsulterna inom respektive område när det gäller fukt, kemikalier och energi, för att utröna vilken påverkan deras arbete skulle ha på dessa områden.

LCC i alla led
LCC användes i projektet ur många perspektiv, kanske märkbarast när det gällde systemvalet för att bedöma de totala energikostnaderna. Två olika system togs fram och jämfördes. Det ena var fjärrvärme i kombination med en kylmaskin, det andra var bergvärmepump för värme- och kylproduktion i kombination med frikyla. För LCC-beräkningen valdes kalkyltiden 20 år. Kostnaderna för de två olika alternativen visade på cirka 15 procent lägre totalkostnad för alternativet med bergvärmepump. På så sätt uppfylldes också det mål för maximal energianvändning som Higab och Göteborgs Universitet kommit överens om.
Mattias Adolfsson noterar dock att när valet gjordes fanns ingen fjärrkyla framdragen i närheten av skolan, vilket finns i dag.
– Hade vi gjort en motsvarande LCC-analys i dag hade kanske resultatet blivit annorlunda.
Han noterar att ju mindre energi som används för själva driften, desto viktigare blir byggprocessen.
– Det är synd att man inte tar hänsyn till byggprocessen i miljösystemen. När det gäller byggavfall och energianvändning på byggplats får vi skapa egna system för vissa delar, i andra delar följde vi i detta fall Kretsloppsrådets riktlinjer.

Fuktfokus
En viktig parameter i miljöbyggandet var fuktproblematiken, vilket gjorde att en speciell fuktsakkunnig anlitades. Denne gjorde en fuktsäkerhetsprojektering på systemhandlingarna och granskade också alla ritningar och handlingar. Det mesta fokuserade på själva byggprocessen, men även erfarenheter av vvs-branschens vattenskadearbete användes.
– Alla delprojektörer fick specificera det de själva tyckte var fuktkritiska delar i konstruktionen och faktiskt sitta i kvartssamtal med den fuktsakkunnige, säger Mattias Adolfsson.
Byggherrens krav på fuktsäkerhet innebar bland annat att fuktmätningar gjordes under bygget.
Den fuktsakkunnige fann också att den bottenplatta som valts inte skulle klara torktiden, vilket ledde till att man valde ett underventilerat golv med separat ventilation.
Han konstaterar dock att även om Higabgruppen varit omsorgsfull i valen i av byggmaterial och installationslösningar kan saker och ting ställas på huvudet av brukarna.
– Vi hade krav på halter av VOC och formaldehyd. Oavsett detta kommer förmodligen verksamheten in med nya möbler och textilier som höjer emissionsnivåerna över de vi själva arbetat med. Vi kan ju inte ställa krav på att de ska köpa in svanenmärkta möbler, men en tanke är att om vi arbetar med miljöplaner för byggande så borde vi kanske ha liknande planer för förvaltningen och inbegripa brukarna.

Tappvarmvatten
Tappvarmvattnet bereds med hjälp av en särskild bergvärmevärmepump, anpassad för högre temperaturer. Via en slingtank värms tappvarmvattnet som ackumuleras i tankar. I slingtanken finns också en elpatron för redundans. Ackumulatortankarnas volym motsvarar ungefär den totala mängd varmvatten som åtgår för att varje dusch i omklädningsrummet ska användas vid 10 duschar per dygn. Varmvattenberedningen dimensioneras för att hålla 65 °C i framledningstemperatur till tankarna för att motverka legionella.
Värmepumpen är dimensionerad för att klara 100 procent av tappvarmvattenproduktionen med en elpatron i slingtanken som ska kunna producera en begränsad mängd varmvatten vid driftstörning på värmepumpen. Duschpanelerna i omklädningsrummen har valts för att minska varmvattenförbrukningen.

Kyla
När utetemperaturen understiger 15 ˚C används uteluft för kyla, i övrigt används kyla från de 12 energibrunnarna. Vid toppbelastning används värmepumpen som kylmaskin. Då dumpas värmen i ventilationsaggregatens frånluftskanal. Kylan används primärt till att kyla tilluften. Kyler gör man också foajén, men då via ett för foajén separat golvvärme- och golvkylsystem.
– Vi har använt golvvärmesystemet i andra projekt för att kyla, utan att det blivit problem, det har rört sig om större ljusgårdar. Tilloppstemperaturen måste dock hållas över 19 ˚C, för att undvika kondens. Någon utvärdering av dessa projekt har vi inte gjort, men det kanske kunde vara lämpligt som ett examensjobb för någon student vid Chalmers, berättar Jonas Sköld, Andersson & Hultmark, som konstruerat vvs-systemen.
Omklädningsrummen värms med ett eget shuntat golvvärmesystem som utöver uppvärmningen även hjälper till att hålla golven torra. I övrigt värms byggnaden med radiatorer och konvektorer.
Foajén på plan 2 och studieplatserna på plan 3 har en glasad fasad mot väster. Utformningen av glasfasaden har studerats med avseende på solavskärmning och glastyp för att minimera kylbehovet.

Textildon
Tilluften i idrottshallen tillförs rummet via textildon som anpassas för låga lufthastigheter i vistelsezonen. Detta är särskilt viktigt då det förekommer badmintonspel. Idrottshallen kan delas upp i tre delar, och i varje del finns två rader värmepaneler mellan textildonen.
– Vi hade inte klarat energikraven i hallen om vi hade använt luftburen värme och med radiatorer fanns en risk för att det skulle uppstå en luftkudde under taket. Spridningen med hjälp av värmepaneler i taket fungerar bra, det har vi sett i andra lokaler.
I laboratoriet krävs det att klimathållningen är extremt noggrann under de tester som forskarna vill att idrottsmännen ska genomföra. Den operativa temperaturen har därför beräknats till att hålla 20 ˚C +/- en grad med en relativ fuktighet på 50-60 procent, vilket i normalfallet klaras med Lindinventdon.
– Under projekteringen ändrades förutsättningarna något eftersom man ville kunna göra rörelsetester upp till en temperatur på 40 ˚C. För att inte luftmängderna skulle bli alltför stora finns speciella spjäll, som stänger av Lindinventdonens ventilationsfunktion. Under dessa förhållanden accepterar man att koldioxidnivåerna höjs något. Med spjället regleras flödet ner till en fjärdedel av dimensionerande flöde, berättar Jonas Sköld, Andersson & Hultmark.
I övrigt är det enda undantaget från klimatkraven att temperaturen i kontoren får stiga över 26 ˚C under tio procent av sommarens arbetstimmar.

Sedumtak
Huset är försett med sedumtak, delvis för att förstärka dess miljömässiga prägel.
Jonas Sköld:
– När vi projekterade fastigheten ställde Göteborg Vatten krav på fördröjningsmagasin. Att gräva ner ett magasin på tomten skulle vara svårt, eftersom det var trångt. Sedumtaket gjorde att vi kunde tillgodoräkna oss dess förmåga att behålla regnvattnet. Kravet var annars tio minuters fördröjning.

Mark Kretz, Energi & Miljö nr 4/2011 sid 18-20

• Fakta Idrottshögskolan
  Anläggningen är cirka 3 500 kvm och består till största delen av en stor idrottshall som är möjlig att dela upp i mindre arenor och ett testlaboratorium med tillhörande kontorsutrymmen. Byggkostnaden är cirka 89 miljoner kronor. Vid den nya Idrottshögskolan ska tillämpad utbildning och forskning som rör idrott, hälsa och kost bedrivas och den är tänkt att bli en mötesplats för både forskare och lärare liksom för idrottens aktiva – både vad gäller bredd och elit.
• Fakta
  Byggherre Higabgruppen
  Projektering:
  A/Mark: Liljewall Arkitekter AB
  K: Tyréns AB
  V Rör/luft/styr: Andersson & Hultmark AB
  E/tele/data/hiss: ÅF Infrastruktur AB
  Brand: Brandskyddskonsulterna AB
  Akustik: Akustikforum AB
  Fukt: Nordisk Byggskadeutredning AB
• Entreprenad:
  GE: BRA Bygg AB
  Rör: AB Tingstad Rörinstallation
  Luft: AB Cero Plåtslageri
  El: Bergendahls El Gruppen AB
  Styr: KTC Göteborg AB