Här ligger BIM 20 år efter
BIM har slagit igenom på bred front vid nybyggnad, men än finns mycket att hämta när det handlar om ombyggnad och förvaltning. Det stod klart vid Energi- och miljötekniska dagen, som hölls under Nordbygg.
Bygginformationsmodeller, BIM, för installationer i nybyggnad – förvaltning – ombyggnad var temat för den första delen av Energi- och Miljötekniska Föreningens seminariedag på Nordbygg.
Först ut var Mårten Lindström, från Openbim, en sammanslutning av företag som arbetar för att implementera BIM-teknologin i Sverige. Han pratade om standardisering, ekonomi, drivkrafter, möjligheter och svårigheter för BIM. Han konstaterade att utvecklingen har gått språngvis framåt. Med start under perioden fram till omkring mitten av 1980-talet var i princip allt handritat, eller till viss del gjort med hjälp av stordatorer. Ett av de första områdena som ritades helt med dator var Kista som ju börjar bli 30 år gammalt. Tjugoårsperioden efter 1985 kännetecknades av ökad användning av CAD, mot att det i dag knappt finns någon 2-dimensionell ritning kvar. Sedan några år har begreppet BIM slagit igenom.
Han pekade på att BIM utvecklingen i bygg- och fastighetssektorn ligger 15 till 20 år efter både bil- och processindustrin, samtidigt som byggprocessen i sig stället till det med brutna informationskedjor. Att använda BIM från projektering till förvaltning skulle överbrygga dessa brott och möjliggöra att information inte försvinner på vägen från konstruktör till förvaltning. Rent praktiskt leder detta också till färre ändrings- och tilläggsarbeten.
Installations-BIM
Även Tomas Engdahl från Bengt Dahlgren i Stockholm pekade på högre datormognad i andra branscher, exempelvis offshoreindustrin och skeppsbyggnadsindustrin. Där har man sedan många år lagt stor vikt vid att minimera fel exempelvis med hjälp av datormodeller.
Modulbyggande är inte krångligare än att vem som helst med en dator och ett program från leksakstillverkaren Lego kan bygga virtuella legohus, alltså i princip med ett BIM-program. Det går dessutom att få mängdning, alltså en lista på hur många och av vilket utseende och färg på legobitarna som behövs för att bygga det önskade huset. Med listan är det bara att traska iväg till leksaksaffären och köpa önskat behov av legobitar.
I princip fungerar ett BIM-program på samma sätt, i detta fall kan det gå att få fram objektegenskaper och även klimatinformation. Med ett BIM-program kan sedan det tänkta huset flyttas omkring i Sverige och med hjälp av väderdata får man fram husets värmeeffektbehov. Precis som i fallet med legoprogrammet kan man i BIM-programmet få fram mängdningar, vilket underlättar installatörernas kalkyler. I förvaltningsskedet finns sedan den information som behövs för driften, exempelvis kan vvs-produkter kopplas till RSK-databasen. På så sätt kan driftteknikern vid reparation enkelt få reda på reparationsanvisningar.
Enligt Tomas Engdahl måste det vara beställarnas önskemål som driver utvecklingen, samtidigt som man inte börjar med BIM i stor skala utan med mindre projekt. För den som undrar kring lönsamheten menade han att det mycket väl kan gå att få lönsamhet redan i första projektet.
Som en kommentar till det berättade Mårten Lindström om ett BIM-projekt där en större byggentreprenör låtit utföra kollisionskontroller på ett större bygge. Kostnaden var 250 000 kronor, vilket man inte trodde man skulle få tillbaka i lägre kostnader. Besparingen blev inte 250 000 kronor, det visade sig i efterskott att man slapp rätta till fel för hela två miljoner kronor.
BIM för ombyggnad
Att använda BIM för nybyggnad är i dag inte helt ovanligt, men när det kommer till ombyggnad är det i princip helt okänt, menade Hans Lif, teknikutvecklingschef hos Ramböll Sverige. Han konstaterade att många landsting gått samman om eget gemensamt krav på CAD på en hemsida, www.cadkravspecifikation.se, med syfte att göra informationen som skapas under CAD-projekteringen användbar från tidiga idéer till byggande och förvaltning.
Andra stora aktörer som försöker skapa egna krav på BIM är Stockholms landstings fastighetsorganisation Locum som tar fram BIM för större delen av Stockholms läns landstings fastighetsbestånd. Målet är att bli klar under hösten 2012.
Enligt Lif är en helt ny företeelse att beställarna också vill ha miljöbedömningar kopplade till byggnadsspecifika objekt i 3D-modeller.
BIM-utmaning för förvaltning
Medan konsulterna har tagit sig an BIM och entreprenörerna har börjat ta sig an BIM-tekniken har förvaltningssektorn inte kommit någonstans. Det menade Tomas Nilsson, Akademiska Hus i Uppsala som tog upp fastighetsägarens möjligheter och utmaningar med BIM i förvaltningsskedet.
– Vi för fortfarande diskussioner om vilken information vi behöver i förvaltningsskedet, alltifrån driftteknikernas behov av tekniska beskrivningar till förvaltningens behov av mer hyresgästrelaterad information. Vi har inte hittat något bra sätt att paketera detta på ett bra sätt, konstaterade han.
Mark Kretz, Energi & Miljö n r4/2012 sid 62
- FAKTA Energi- och Miljötekniska Dagen
Tid: 20 mars
Antal deltagare: 29
Plats: Stockholmsmässan i Älvsjö
Innehåll: Två halvdagseminarier, ett om BIM och ett om byggnadssimulering och miljökrav.
