Häng med till Valkyrias rike
Vi är en liten tropp besökare som under ledning av Anders Wennberg går en tur genom Lisebergs nyaste berg- och dalbana, Valkyria. Den är 750 meter lång (Europas längsta) och invigdes i augusti och är en så kallad Dive Coaster. Det är den tredje åkattraktionen, döpt efter en figur från nordisk mytologi. Promenaden går upp för trappor, genom dörrar och in bakom de utrymmen som besökarna kommer till. Överallt med associationer till nordisk mytologi och i mörkbetsat trä, för att skapa den riktiga stämningen. Anläggningen är uppförd på platsen där det tidigare fanns en berg- och-dalbana. – Valkyria är väl inte den vvs-tätaste anläggningen vi har, för att hitta en sådan räcker det med att besöka ett av våra storkök. Men komplexiteten under hela processen har nog inte gjort uppdraget lättare. Dels är det ju en helt annan sak än att jobba med vvs i kontor jämfört med att jobba med vvs installationer och scenografi som vi kräver. Våra besökare vill ha en upplevelse och då gäller det att de inte störs av vvs-lösningarna, konstaterar Anders Wennberg, som varit projektledare för uppförandet av Valkyria.
En utmaning på Liseberg har, enligt Anders Wennberg, varit att få plats med nya attraktioner, eftersom utrymmena är så trånga. Det gjorde att man fick ta bort den gamla åkattraktionen för att få plats med Valkyria. I samband med uppförandet har många nya fundament gjutits och många gamla tagits bort. Mycket finns dock kvar, konstaterar Elsa Wald, som hos Andersson & Hultmark ansvarat för projekteringen av de vvs-försörjningssystem som har behövts för att få Valkyria att fungera. – En av svårigheterna har varit att det varit så mycket ledningar och gamla fundament i marken efter tidigare installationer och byggnader, så vi har fått pussla mycket mellan det som är kvar under jordytan. Det finns bland annat ett gammalt fem meter djupt fundament kvar, säger Elsa Wald. Anders Wennberg:
– Vi måste ta bort saker om vi ska få plats med nya attraktioner, samtidigt som vi har förtätat och byggt på berget. Vi har ju också stora problem att bygga, eftersom vi har öppet så stora delar av året. Från april till årsskiftet kan vi egentligen inte bygga – då har vi öppet. Men denna gång tvingades vi till det även när vi hade öppet, vilket gjorde att vi fick inhägna byggområdet med staket. Gästerna är dock tåliga…
Själva åkattraktionen kommer från den schweizisk- amerikanska koncernen Bolliger & Mabillard som levererat en nyckelfärdig anläggning, där vvs-konsultens uppgift varit att beräkna vilka tryck och flöden som behövs för att få ett fungerande bromssystem. Maxhastigheten på delsträckan Drop är 105 kilometer i slutet innan vagnen går in i en tunnel under jord. Systemet är uppbyggt på att kompressorn hela tiden ser till att elva tryckluftstankar av olika storlekar och internt tryck bromsar tågsetet. När trycket i behållaren sjunkit under ett visst tryck fylls de på igen. Dessa är placerade längs med banans olika bromszoner.
För att hålla trycket uppe finns en egen tryckluftsanläggning. Luftflödet är 72 liter per sekund genom kompressorn som levererar 61 liter per sekund från teknikrummet ut i systemet för att få ett tillräckligt sluttryck vid bromsarna. Det beräknade trycket i systemet är 16 bar men drifttrycket ska ligga på mellan 8,3 och 10 bar. En tank kan betjäna en eller flera bromsar oberoende. – Att tankarna är utomhus påverkar att beräkningstrycket för säkerhet måste ligga på 16 bar, även om drifttrycket ligger på max 10 bar, eftersom utetemperaturen påverkar trycket i systemet. 16 är ett värsta scenario – säkerhetsventilens öppningstryck på 12,5 bar ska lösa innan tanken smäller. Inne i teknikrummet kan det inte bli mer än 10 bar, berättar Elsa Wald, som bland annat gjorde beräkningarna för tryckluftssystemet.
Läs hela artikeln i Energi & Miljö nr 9!
Text: Mark Kretz
