Han styr efter smarta regler
Varje don i Siemens nya huvudkontor i Solna har en egen IP-adress. – Det innebär att vi i praktiken har 1 100 reglercentraler. Fastighetens olika tekniska system samarbetar med varandra och styrs och övervakas via en gemensam överordnad plattform, berättar Tomas Rönnqvist, som är projektledare på Siemens Smart Infrastructure.
I slutet av 2017 flyttade teknikjätten Siemens in i nybyggda lokaler i Arenastaden i Solna, nära Friends Arena och granne med bland annat Svenska Fotbollförbundet och köpcentret Mall of Scandinavia rakt över gatan. Fasaden på den sju våningar höga byggnaden är till stor del av glas. Det första som möter besökaren är en ljusgård med en stor spiraltrappa av trä som slingrar sig upp i fastigheten som är certifierad enligt Miljöbyggnad Guld.
– Vi hade tidigare fem stycken kontor runt om i Stockholmsområdet. Att samlokalisera våra verksamheter har gjort att vi har kunnat minska våra ytor från över 20 000 kvadratmeter till cirka 10 000, berättar Johan Grahn, som är teknisk chef vid Siemens Smart Infrastructures svenska huvudkontor som är en av de verksamheter som finns i byggnaden.
– Samlokaliseringen har varit bra ur ett hållbarhetsperspektiv och bland annat gjort att vi har fått ner vår energianvändning. Mindre transporter har lett till minskade CO2-utsläpp.
Siemens hyr plan 1–4. På övriga våningsplan är det andra företag som är hyresgäster. Trots att 650 av bolagets anställda till och från är på sina arbetsplatser i byggnaden, finns där bara 540 fysiska arbetsplatser (på plan 1–4).
– Det beror på att det alltid är en del av medarbetarna som arbetar utanför huset. Detta är ett så kallat flexikontor med öppet landskap, vilket innebär att du inte har en fast arbetsplats, utan kan nyttja vilken du vill som är ledig. Fabege var byggherre för fastigheten, som i dag är sålt till ett annat bolag, och Peab totalentreprenör.
– Vi kom tidigt in i processen och arbetade som styrentreprenör nära byggherren, berättar Tomas Rönnqvist, som var Siemens projektledare för bygget, medan vi går runt i byggnaden.
Huset är byggt i det som Siemens kallar för system i samverkan. Det innebär möjligheter till kommunikation med det mesta av den teknik som finns i fastigheten, till exempel temperatur, belysning, ventilation, passersystem, inbrottslarm och brandlarm. Varje givare och don har ett individuellt IP-nummer och är styrbara var för sig.
– Vi har ett gemensamt system som kan tala med alla funktioner och dessutom få dem att kommunicera och dra nytta av varandra. Jag kan dessutom direkt från min dator, platta eller telefon komma in i exempelvis donet här bredvid för att justera eller felsöka om det skulle behövas. Skulle det börja brinna i ett utrymme minskas ventilationen dit för att förhindra att branden tar sig.
– Vid brand i ljusgården kan vi enkelt öka trycket i angränsande utrymmen för att inte branden ska sprida sig, säger Tomas Rönnqvist.
Huset har ett automatiserat klimatskal som ska minimera behovet av att tillföra energi för att kyla eller värma inkommande ventilation.
– I byggnaden finns det ett vav-system. Målet är att ha så öppna don som det bara går. Det gör att man inte behöver trycka luften genom ventilationen vilket sparar energi.
– Vid mellan minus fem och plus tolv grader utetemperatur behöver vi inte tillföra någon energi för att värma eller kyla luften, utan det klarar vi genom återvinning. Det innebär också stora besparingar. Hur stor del av året behöver ni tillföra värme eller kyla till ventilationen?
– Uppskattningsvis tre eller fyra månader. I vinter har vi [..] Läs hela artikeln i Energi & Miljö nr 1 2020!
