Hållbart inneklimat i det tysta
I över 50 olika byggprojekt har arkitekten Anders Nyquist arbetat med ett helhetstänkande för att få energisnåla hus med bra inneklimat. Nu planeras tre nya bostadshus utanför Örnsköldsvik.
I mer än två decennier har arkitekten Anders Nyquist arbetat med att utveckla byggandet av fastigheter med hållbara tekniska lösningar som också garanterar ett bra inneklimat. Pionjärprojektet var faktiskt redan 1967 i Sundsvall. Sedan dess har Anders Nyquists arbete resulterat i ett 50-tal olika projekt, både inom och utom Sverige, bland annat bland annat bostadshus i Umeå. Just nu planeras nya bostadshus utanför Örnsköldsvik och Sundsvall.
Bland de mer omskrivna projekten finns området Greenzone i Umeå, där energi och va-systemen integrerats för tre olika företag: McDonalds, Statoil med Svanenmärkt biltvätt och bilhandlaren Carstedts/Ford. Genomgående i projektet är att byggnaderna konstruerades för att vara energisnåla och att den värme som ändå användes skulle produceras med hjälp av bergvärmepumpar. Byggnaderna är sammankopplade med ett kulvertsystem, som gör det möjligt att återvinna överskottsvärme från McDonalds matlagning, liksom kondensorvärmen från Statoils kylanläggning. För ventilationen finns för bilhallen ett system där tilluften tas in via en markförlagd intagskanal, vilket gör att luften är kyld på sommaren och förvärmd på vintern innan den släpps in i bilhallens nedre plan. På taket vinns vinddrivna fläktar, aspiratorer, som förstärker självdragseffekten. På samtliga tak finns dessutom sedumväxter som har förmågan att ta upp mycket stora regnmängder, vilket gör att dagvattenvolymerna minskar. Sedumtaken fungerar också som kylare – när regnvattnet dunstar på taket sänks temperaturen inomhus. Man hade redan då området stod klart i början av 2000-talet satsat på lanterniner för ljusinsläpp och närvarostyrd belysning. Mätningar visar att energianvändningen för uppvärmning har reducerats med omkring 60 procent, jämfört med om anläggningen byggts med konventionell teknik.
Det var dock inte helt enkelt att övertyga myndigheter och politiker i Umeå om fiffigheten med att integrera de olika systemen på detta sätt.
– Vi hade långa diskussioner med myndigheterna, som från början i princip vägrade tillåta några av de förslag till lösningar vi hade, säger Anders Nyquist.
Fyra kriterier
För Anders Nyquist gäller fyra kriterier för att få en bra och hållbar utveckling av vårt byggande: en social vision, som beskriver det ideala livet i huset, en ekologisk vision som beskriver hur man minimerar skadorna på miljön under konstruktion, underhåll och destruktion, en teknisk idé hur man bäst möter kraven på låg resurs- och energianvändning, återanvändning av material, och till slut en ekonomisk vision som beskriver, inte bara investeringen, utan också ger en totalbild över kostnaderna.
Rent praktiskt betyder detta enligt Nyquist att flödena av energi, vatten och liknande i det tänkta huset eller området kommer att få en större betydelse än hur huset ska se ut.
-. Det gäller att titta på huset ”blodomlopp” först, sedan kan vi börja designa huset, i samråd med el- och vvs-konstruktörerna. I systemritningsskedet ska också energibalansberäkningen göras.
– En produktutveckling av detta arbete har blivit den så kallade split-boxen, där man tar frånluften via golvbrunnarna, återvinner energi, renar avloppsvattnet samt tar hand om det biologiska köksavloppet.
Det betyder att man kan avfukta badrummen på en tredjedel av den tid det tar för ett normalt ventilerat badrum. Restprodukter blir renat vatten och ett torrt bakterie- och virusfritt fullgödselmedel som kan säljas till lantbrukare. I flera projekt har man också använt markförlagda tilluftskanaler vilket ger en över året ganska jämn temperatur på tilluften.
Enligt Nyquist är fördelarna högre tilluftstemperatur vintertid respektive lägre temperatur sommartid, eftersom tilluftskanalen vintertid avger värme till tilluften och sommartid kyla. I vintras var tilluftstemperaturen (innan värmeväxling) tilluften 2 grader plus, trots en utetemperatur på minus 20 grader. Sommartid har man mätt upp tilluftstemperaturer på 17 grader, trots att utomhustemperaturen varit 28 grader.
När det gäller bostäder har både flerbostadshus och småhus byggts med denna teknik. I Umeå finns sedan 2006 ett flerbostadshus med 32 lägenheter. Tillförd energi är 61 kWh/kvm, år. Värmesystemet består av pelletspannor och konventionellt radiatorsystem, med FTX-ventilation. Liknande projekt är planerade i Örnsköldsvik och Kvissleby, Sundsvall. I Örnsköldsvik planeras bygge av tre flerbostadshus med 30 till 40 lägenheter vardera i form av bostadsrätter. Byggnadsprogrammet är skrivet och systemhandlingar ska färdigställas. I Kvissleby har planeringen inte kommit riktigt lika långt, där är detaljplanen just nu ute på samråd. Byggstart är planerad till 2011.
Följa rutinerna
Enligt Anders Nyquist är det dock A och O att fastighetsägarna följer de intentioner med drift och underhållsservice som tas fram.
– Om man inte sköter anläggningarna som det är tänkt är det naturligtvis svårt att få dem att fungera som det ska. Det handlar om utbildning av både dem som bor i husen, men också av driftpersonalen. I fallet med Greenzone utbildades alla yrkeskategorier i hur de olika systemen fungerar och interagerar.
För Anders Nyquist är det inte bara tekniken eller ekonomin som är det viktiga, utan att se byggnaden i sin helhet, som både tar hänsyn till energi- och vattenfrågorna, men också de sociala och ekonomiska frågorna.
Av Mark Kretz, Energi & Miljö nr 6-7/2010 sid 28-29