Gruvan ersätter olja med varmluft
90 procent. Så mycket har oljeanvändningen för förvärmning av tilluften minskat i Zinkgruvan i södra Närke. Förklaringen är värmeåtervinning ur frånluften.
Erik Degerstedt knäpper igen hänglåset på grinden till det stängselomgärdade området. – Det finns ju eldningsolja där inne, som är värd ganska mycket, förklarar han. Erik Degerstedt är projektledare för ett energisparprojekt hos gruvbolaget Zinkgruvan Mining i södra Närke. Bakom stängslet och grinden finns ett för svensk gruvindustri unikt värmeåtervinningssystem, där den varma frånluften från jordens inre värmer tilluften. Förvärmningen behövs eftersom all tilluft till gruvans olika orter måste hålla en temperatur på minst tre grader. Annars uppstår isbildning i schakten. – Det finns fem tillufts- och fyra frånluftsschakt i Zinkgruvan, som sammanlagt förser gruvan med 450 kubikmeter/sekunden vid full drift. Lika mycket kör vi naturligtvis tillbaka upp via frånluftsschakten, berättar Erik Degerstedt.
Kristinaschaktet, som vi just besök bakom hänglås och stängsel, förser orterna i malmkroppen Burkland med till- och frånluft. För förvärmning har man använt omkring 300 kubikmeter eldningsolja 3 under en genomsnittsvinter. Oljetanken och de sex oljebrännarna med en effekt på 400 kW vardera, som försett schaktet med tregradig luft, installerades i början av 2000-talet. Brännarna går in i sekvens allteftersom behovet uppstår, när utetemperaturen sjunker. Sedan förra året har dock en värmeåtervinningsutrustning i form av en plattvärmeväxlare med en effekt på cirka 2,7 MW gjort att oljeanvändningen minskat kraftigt. Efter installationen har man kunnat vänta med att dra igång oljevärmen tills utetemperaturen sjunkit ner till minus nio grader. Innan dess gick oljevärmen igång när utetemperaturen var +3 grader. Det finns flera anledningar till att man just i detta schakt installerat återvinning, enligt Erik Degerstedt.
Ett skäl är byte av fläkt till en med större kapacitet, för att kunna trycka ner luften längre under jord. Den gamla fläkten var på 355 kW, den nya är på 500 kW. Fläktdiametern har också ökats från 1 800 millimeter, till 2 300 millimeter. – När fläkten skulle bytas uppstod frågan vilka alternativa metoder som fanns för att förvärma luften och idén om att återvinna den 11-gradiga frånluften kom. En förutsättning för att kunna använda denna värmeväxlarprincip, är att till- och frånluftsschakten ligger nära varandra, cirka 20 meter, säger Erik Degerstedt. Värmeåtervinning finns sedan tidigare på två andra fläktstationer, skillnaden är att där används ett mer komplicerat system, med pumpar och vätska som media på grund av att till- och frånluftsschakten ligger längre ifrån varandra.
Luften i Kristinaschaktet trycks i dag 1 025 meter ner under jord, där den släpps ut i gruvans huvudleder (rampsystemet). Från denna nivå tas sedan luft till både lägre och högre belägna orter, via sekundärfläktar på varje nivå. Dessa fläktar trycker via ventilationstuber in luften till de olika malmrummen. Installationerna är flyttbara allt eftersom man utvidgar gruvan. I samband med fläktbytet (som ökade tilluftskapaciteten från 100 kubikmeter/sekunden till 150 kubikmeter/sekunden) kapslades fläktdelen in i en egen byggnad. På så sätt har också ljudnivåerna minskat radikalt, och är enligt Erik Degerstedt strax under den av miljömyndigheterna satta högsta tillåtna ljudnivån. Att värmeväxlaren är en mekanisk konstruktion utan några rörliga delar och att man inte växlar via något annat medium, betyder enligt Erik Degerstedt att underhåll och tillsyn blir minimala. Zinkgruvan har efter att man installerat värmeåtervinningssystemet haft besök av kollegorna i branschen för att lära sig mer om hur frånluften kan användas för att värma tilluften. Den allt mindre oljeanvändningen gör att varje tankning i cisternen kommer att räcka länge. De 40 kubikmeter olja som nu finns i oljecisternen, som har fyllnadsmängden 50 kubikmeter, skulle kunna räcka i fyra år efter installation av värmeväxlaren. Om den inte hade installerats hade oljan bakom den låsta grinden tagit slut på en normal vintermånad.
Mark Kretz, Energi & Miljö nr 36-37
FAKTA:
Zinkgruvan Företaget heter Zinkgruvan Mining och finns i orten Zinkgruvan Zinkgruvan är Sveriges sydligaste underjordsgruva Sedan 160 år tillbaka har zink, bly och silver utvunnits Sedan 2010 utvinns även koppar Totalt beräknas investeringen i ny fläkt, isolering av fläkthus samt värmeväxlare till 13 miljoner kronor, varav värmeväxlarlösningen utgör hälften Zinkgruvan Mining ingår i Lundin Mining.
FAKTA:
Zinkgruvan Företaget heter Zinkgruvan Mining och finns i orten Zinkgruvan Zinkgruvan är Sveriges sydligaste underjordsgruva Sedan 160 år tillbaka har zink, bly och silver utvunnits Sedan 2010 utvinns även koppar Totalt beräknas investeringen i ny fläkt, isolering av fläkthus samt värmeväxlare till 13 miljoner kronor, varav värmeväxlarlösningen utgör hälften Zinkgruvan Mining ingår i Lundin Mining.
