Geoanläggningen som fixar allt
Geoanläggningen i källaren svarar för byggnadens hela värme- och kylbehov.
– Vi delar dessutom med oss till ett grannhus, säger Jörgen Benediktsson, som är teknikansvarig på Vasakronan i Malmö.
Kontorshuset ligger vid Triangeln i centrala Malmö, granne med Pildammsparken och Malmö IP (i folkmun Gamla idrottsplatsen) som är hemmaarena för FC Rosengårds damlag i fotboll. På tomten låg det tidigare en tennishall.
– Byggnaden är på 15 888 kvadratmeter (Atemp) fördelade på åtta plan inklusive källare, berättar Jörgen Benediktsson medan han visar oss runt.
Säkerheten är hög. Hyresgäster är framför allt företag, svenska och internationella, men även en av region Skånes minnesmottagningar där personer med demenssjukdomar undersöks och behandlas.
På ett av taken är det anlagt en trädgård med cirka 3 000 växter. Genom att se, röra och dofta på växter kan minnen hos demenssjuka triggas i gång.
Huset byggdes 2019 och är certifierat enligt Leed platina. Häromåret tilldelades det Malmö stads miljöbyggpris ”Gröna lansen”.
– Energianvändningen (fastighetsenergi) är mycket låg, 18 kWh per kvadratmeter och år. För våra övriga byggnader i Malmö ligger snittet på cirka 65 kWh per kvadratmeter.
Genom kontinuerligt arbete går det ofta att minska energianvändningen. Varje enskild åtgärd känns kanske inte alltid så betydelsefull, men tillsammans ger de resultat.
– Genom kontinuerligt arbete går det ofta att minska energianvändningen. Varje enskild åtgärd känns kanske inte alltid så betydelsefull, men tillsammans ger de resultat. Genom att exempelvis sänka snittvärmen med en till två grader går det att spara mycket energi och pengar. Inom Vasakronan halverade vi vår energianvändning mellan 2008 och 2018. Nu är vi på väg att halvera den igen.
Geoanläggningen i källaren förser byggnaden med värme och kyla.
För ett par decennier sedan var det vanligt att borrhålen var 100–120 meter djupa. I dag ligger medelborrhålsdjupet på drygt 200 meter samtidigt som det inte är ovanligt med betydligt djupare.
– Våra 26 borrhål är på cirka 350 meter vardera. Sex av dem ligger under innergården och resten utanför byggnaden. Det är ett slutet kollektorsystem med 25 000 liter alkohol, säger Jörgen Benediktsson.
– Anläggningen klarar väl byggnadens eget värme- och kylbehov. Vi kan till och med förse en äldre grannfastighet som innehåller kontor, affärslokal och bostäder med kyla och värme.
Mellan de båda fastigheterna har det byggts en kulvert.
– Det här är ett bra sätt att bli av med överskottsvärmen- och kylan. Vi har dock kvar fjärrvärmen i den äldre byggnaden som spets.
Vintertid, då geoenergisystemet levererar värme till byggnaderna, kyls energibrunnarna successivt ned och blir då ett ”kylmagasin” som kan användas under den varmare årstiden. Sommartid är funktionen den omvända.
Vid vårt besök är det cirka 22 grader utomhus.
– Nu tar vi upp 17 grader, läser Jörgen Benediktsson från en bildskärm och berättar att så fort källaren var byggd, lyftes värmepumpar, ventilationsaggrat och liknande på plats.
– Därefter satte man på taket och byggde resterande våningar. De tekniska utrymmena i källaren är rymliga och innehåller bland annat fyra värmepumpar på vardera 230 kW till värme och kyla samt en separat värmepump för varmvatten.
Byggnaden betjänas av fyra lika stora ventilationsaggregat som är dimensionerade för ett luftflöde på mellan 2 400 och 7 210 liter per sekund.
– Det underlättar servicen att ha alla ventilationsaggregat, som är sammankopplade till en gemensam till- och frånluftskanal, på ett och samma ställe.
– De startas i sekvens och alterneras. Det aggregat som har den kortaste gångtiden startas först, därefter aggregatet med näst kortast gångtid och så vidare. Antalet ökar i takt med att det kommer in fler personer i byggnaden och ventilationsbehovet ökar, vilket den stora mängden sensorer snabbt känner av och förmedlar vidare till styrsystemet.
Hur många aggregat är i gång just nu?
– Alla, men på halvfart. Det är energieffektivare än att om ett eller två skulle gå på högvarv. Vi kör dem i princip aldrig mer än 50–60 procent av deras kapacitet om det inte är mycket varmt ute. Jag tror aldrig att de har varit över 70 procent, säger Jörgen Benediktsson.
Värmen distribueras via ventilation, konvektorer och radiatorer. Kylan tas i huvudsak som frikyla från borrhålen och distribueras via ventilationen. Vissa verksamheter, till exempel serverrummet i källaren, behöver processkyla som produceras lokalt med fläktluftskylare.
I källaren finns det även ett mindre garage.
Fasaden består bland annat av tegel, betong och sten.
För att effektivt kunna ta tillvarata på dagsljuset, utan att det blir för varmt i lokalerna när solen lyser som starkast, har det installerats 30 olika glastyper i fönstren.
– Där det behövs finns det även invändig solavskärmning som kräver mindre underhåll än utvändig. Även den styrs via sensorer.
Reglering av temperatur och ventilation sker utifrån koldioxid och värme.
– I varje don sitter det sensorer, totalt handlar det om ett par tusen. Med hjälp av min telefon eller dator kan jag enkelt se, följa upp och justera tryck, flöden och liknande. Däremot kan inte de som arbetar här själva reglera exempelvis hur varmt det ska vara runt just deras arbetsplats. Då får de be mig om hjälp.
Foto: Peter Kroon
En stor del av byggnaden utgörs av kontorslandskap vilket kan innebära utmaningar, inte minst när en varierande del av personalen arbetar hemifrån.
– Dagar då exempelvis bara hälften är på plats kan det bli lite kallt om vi inte ökar värmen. På sommaren kan det vara tvärtom. Då kan vi behöva kyla om det är många som är inne på kontoret samtidigt. Vi börjar dock få in kurvorna ganska så bra.
Grundbelysningen i korridorer och liknande är dagsljusstyrd.
– I övriga delar får man trycka på strömbrytaren om man vill tända belysningen i den delen som man då är i. Det gör att det inte automatiskt tänds överallt när människor går igenom lokalerna.
– Är ett område tomt släcks däremot belysningen automatiskt med hjälp av närvarodetektorer i de aktiva donen. Om inte belysning behövs är det onödigt att den är tänd. Många vill dessutom inte ha det speciellt ljust runt sin arbetsplats.
På taket är det installerat solceller.
– Vi började med 200 kW och har därefter kompletterat med ytterligare 50 kW, men inget batteri. All el som produceras används direkt.
Text: Mikael Bergling
