Framtidens klimat ställer nya krav på termisk komfort
Tätare och mer energieffektiva byggnader kan få problem med höga inomhustemperaturer när klimatet blir varmare. En förstudie pekar på behovet av bättre klimatdata och nya metoder för att bedöma risken för övertemperaturer redan vid projekteringen.
Svensk byggprojektering har länge haft stort fokus på att minska energianvändning och värmeförluster. Men ett varmare klimat förändrar förutsättningarna. Problemet är särskilt relevant i exempelvis bostäder, äldreboenden och skolor där komfortkyla ofta saknas.
I förstudien Termisk komfort, projekteringsguide har en arbetsgrupp med representanter från olika delar av byggbranschen undersökt förutsättningarna för en svensk projekteringsguide med fokus på övertemperaturer. Studien har finansierats av Boverket och Malmö universitet har varit projektledare.
Förstudien genomfördes 2025 och resultaten är alltså inte nya. Frågan har däremot fått förnyad aktualitet i takt med att behovet av klimatanpassning ökar och byggnader som projekteras i dag ska fungera under ett framtida, varmare klimat. Resultaten diskuterades också nyligen vid ett seminarium arrangerat av EMTF Stockholm.
En utmaning är att dagens beräkningar i stor utsträckning bygger på historiska klimatdata. När byggnader ska fungera under många decennier behöver projekteringen även ta hänsyn till framtida klimat, samtidigt som lokala variationer och mikroklimat kan påverka förutsättningarna.
Arbetsgruppen har modellerat 16 olika fall där bland annat byggnadskonstruktion, installationer, solskydd, vädring och väderdata har varierats. Resultaten presenterades vid EMTF-seminariet av Max Tillberg, Equa, och Charles Caure, GF Uponor.
Vid presentationen konstaterade Max Tillberg att det finns flera åtgärder att ta till om målet är att hålla temperaturen under 27 grader. Om gränsen i stället sätts vid 25 grader blir det betydligt svårare. I de studerade fallen var mekanisk kyla i princip den enda lösning som klarade den nivån.
Resultaten pekar samtidigt på att detaljerna spelar stor roll och att passiva åtgärder inte alltid är tillräckliga. Enligt förstudien behöver termisk komfort, energiprestanda och klimatanpassning därför hanteras tillsammans redan i projekteringsskedet.
Arbetsgruppen vill också att risken för övertemperatur bedöms utifrån både temperatur och hur länge den höga temperaturen varar, även för framtida klimat. Vid presentationen efterlystes ett projekteringsverktyg som också ger tillgång till mer lokalt anpassade väderdata, exempelvis på kommunnivå.
Läs mer här.
