FRÅGA BYGGTJÄNST: Får vi nya energikrav i de nya byggreglerna?
De nya svenska byggreglerna är planerade att träda i kraft den 1 juli nästa år. Många vet att det förslag som Boverket nu presenterat är utan krav på energihushållning, vilket beror på att vi inväntat EU:s omarbetning av direktivet om byggnaders energiprestanda. När kompletterar Boverket förslaget på sina nya regler med förslag på energihushållningskrav?
SVAR: Det vi vet är att dessa inte kommer att träda i kraft den 1 juli 2025. Boverket har regeringsuppdrag på att förbereda så direktivet kan bli en del av svensk lagstiftning senast den 29 maj 2026.
Boverkets implementeringsarbete av EPBD i övrigt:
Möjligheternas byggregler – Energihushållning
Möjligheternas byggregler har utgått från att överföra gällande byggregler till en ny förenklad modell, detta gäller även kraven på energihushållning.
Reglerna om energihushållning i nu gällande BBR ställer ett övergripande krav på energihushållning innebärande att byggnader ska vara utformade så att energianvändningen begränsas genom låga värmeförluster, lågt kylbehov, effektiv värme-, kyl- och elanvändning.
Boverket ska nu utvärdera:
- Andra ändringar som kan förenkla reglerna.
- Möjlighet att Boverkets föreskrifter om fastställande av byggnaders energiprestanda vid normalt brukande och ett normalår, BEN, kan inkluderas i de nya reglerna.
- Arbetet med det omarbetade EPBD för anpassning och implementering.
När ett nytt författningsförslag om krav på energihushållning finns på plats kommer Boverket att skicka ut det på remiss till branschen.
EPBD-implementeringen i övrigt:
Alla byggnader ska vara nollutsläppsbyggnader senast år 2050
- Unionens hela byggnadsbestånd ska vara så kallade nollutsläppsbyggnader senast år 2050.
- Medlemsländerna ska, inom vissa givna ramar, fastställa gränsvärden för hur stor energianvändning olika nollutsläppsbyggnader får ha. Olika för olika kategorier av byggnader och för renoverade byggnader.
- Från 2028 ska nya offentliga byggnader vara nollutsläppsutbyggnader
- Från 2030 ska alla nya byggnader uppfylla kraven för nollutsläpp.
Krav på att redovisa livscykel-GWP för nya byggnader i energideklarationerna
- Från 1 januari 2028 ska byggnadens klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv, ett livscykel-GWP, redovisas för alla nya byggnader som är större än 1 000 kvadratmeter.
- Från 1 januari 2030 gäller kravet för alla nya byggnader med vissa undantag.
- Senast 2030 ska medlemsstaterna införa gränsvärden för byggnaders högsta tillåtna klimatpåverkan.
Energiklassning av byggnader
- Krav på energiklassning av byggnader och en energideklaration ska ange byggnadens energiklass på en sluten skala med bokstäverna A–G där bokstaven A ska motsvara nollutsläppsbyggnader.
- Medlemsstaten får, under vissa förutsättningar, välja att istället ha en klass A0 som motsvarar nollutsläppsbyggnader.
- Jämfört med i dag innebär detta bland annat att nya byggnader kommer att få energiklass A istället för dagens C.
Krav på renovering av befintliga byggnader
- Medlemsländerna ska se till att det genomförs energieffektivisering i det befintliga byggnadsbeståndet.
- Lokalbyggnader får krav på enskilda byggnader och de med sämst energiprestanda ska energieffektiviseras till satta nivåer för 2030 och 2033.
- För bostäder ställs krav på en förbättring sett till den genomsnittliga energiprestandan i hela bostadsbeståndet med satta nivåer till 2030 och 2035.
- Merparten ska ske i den delen av beståndet med sämst energiprestanda.
- För både lokaler och bostäder ska medlemsländerna, inom givna ramar, fastställa renoveringsmål även för senare år fram till och med 2050.
Text: Mats Östlund, expert inom energi och vvs.
