Forskare vill pröva om fjärrvärmepriserna är skäliga
De senaste årens kraftiga höjningar av fjärrvärmepriserna har åter väckt frågan om hur kunderna ska skyddas mot oskälig prissättning. I en ny forskningsrapport på uppdrag av Konkurrensverket anser forskare att det finns skäl att diskutera en förstärkning av den frivilliga prisregleringen, exempelvis genom att Prisdialogen också får möjlighet att pröva själva prisnivån.
Fjärrvärmen är ett naturligt monopol där kunderna i praktiken har begränsade möjligheter att byta leverantör. Trots det har staten historiskt inte reglerat fjärrvärmepriserna direkt. I stället har branschen och kundorganisationerna genom åren utvecklat olika former av frivillig prisreglering.
I rapporten Frivillig reglering av prissättning – exemplet svensk fjärrvärme har forskarna Lars Fälting och Anders Forssell vid Uppsala universitet samt Magnus Åberg vid Högskolan i Gävle undersökt hur prisfrågan hanterats sedan fjärrvärmens etablering i Sverige.
En central slutsats är att frivillig prisreglering återkommande har varit branschens sätt att hantera priskonflikter och samtidigt undvika statliga ingripanden. Redan på 1950-talet utvecklades en riktprisöverenskommelse, men när frågan åter blev aktuell kring millennieskiftet hade förutsättningarna förändrats.
Efter elmarknadens avreglering 1996 och övergången till affärsmässigt driven fjärrvärme ökade inslaget av privata ägare och kommersiella avkastningskrav. Det bidrog till prishöjningar och växande motsättningar mellan leverantörer och kunder.
När en ny frivillig prisprövningsmodell utarbetades 2010 valde man emellertid att inte pröva om själva prisnivån var skälig. I stället koncentrerades modellen på prisförändringarnas takt och förutsägbarhet. Resultatet blev Prisdialogen, som lanserades 2013.
Under flera år tycktes systemet fungera utan större konflikter. Men efter energikrisen 2022 har kraftiga prishöjningar åter satt frågan på sin spets. Antalet ärenden till Fjärrvärmenämnden har ökat markant och konflikter har uppstått på flera håll i landet. Bland annat ledde en uppmärksammad prishöjning i Malmö till att Eon som första företag uteslöts ur Prisdialogen.
Forskarna konstaterar att försök att skapa priskonkurrens genom alternativa uppvärmningsformer och tredjepartstillträde inte har varit tillräckliga för att lösa prisproblematiken. Samtidigt har Fjärrvärmenämnden begränsade möjligheter att ingripa. Nämnden kan medla mellan parterna, men inte fatta juridiskt bindande beslut, och medlingen får inte omfatta själva priset.
Mot den bakgrunden ifrågasätter forskarna om dagens system räcker för att upprätthålla förtroendet för fjärrvärmeleverantörerna. De ser tydliga likheter mellan dagens situation och priskonflikterna kring millennieskiftet och anser att det finns skäl att diskutera en förstärkt frivillig reglering.
Ett alternativ är att vidareutveckla Prisdialogen så att den även omfattar en skälighetsprövning av prisnivån. Forskarna pekar samtidigt på att branschens förändrade ägarstruktur och avsaknaden av en särskild fjärrvärmeorganisation kan påverka möjligheterna att genomföra en sådan förändring.
Rapporten är en historisk studie av hur fjärrvärmebranschen hanterat prisfrågan, inte en granskning av om dagens enskilda fjärrvärmepriser är oskäliga. Forskarna konstaterar dock att dagens situation motiverar en bredare diskussion om hur den frivilliga prisregleringen kan stärkas och om en prövning av prisnivåernas skälighet bör ingå i systemet.
Läs mer här.
Källa: Konkurrensverket
