Forskare påvisar brister i svensk vattenförvaltning
En ny studie från Karlstads universitet visar på betydande brister i samverkan och styrning av vattenförvaltningen. Forskarna har identifierat flera problem i samordningen mellan energiproduktion, klimat, översvämningsrisker och biodiversitet.
Trots att över 100 vattenråd har bildats för samordning inom avrinningsområden saknas ett helhetsperspektiv menar forskarna. Vattenråden sammanväger intressen som jordbruk, biodiversitet, energiproduktion och översvämningsrisker på lokal nivå, men det finns brister i den nationella och regionala styrningen som skapar en övergripande syn.
– Vi har sett att vattenråden sammanväger olika intressen som jordbruk, biodiversitet, energiproduktion och översvämningsriskhantering på den riktigt lokala nivån, men det finns en brist på strukturer som skapar helhetssyn ovanför denna nivå, säger Beatrice Hedelin, docent i risk- och miljöstudier och en av forskarna i gruppen.
Forskarna konstaterar även att lagstiftning, myndighetsorganisering och finansiering är uppdelade i områden som klimatanpassning, naturvård och energi, vilket gör miljöarbetet mindre effektivt. Åtgärder beror ofta på vem som kan söka finansiering, snarare än på faktiska behov. Pengar används för att hantera symtom i naturen stället för att göra medvetna och strategiska avvägningar för samhällsutvecklingen.
Utifrån resultatet i studien har forskarna tagit fram ett antal rekommendationer för att förbättra Sveriges vattenförvaltning:
- Utveckla tvärstrukturer på nationell och regional nivå.
- Stödja lokala aktörsnätverk som vattenråd och älvgrupper.
- Dra nytta av aktörsnätverk i omprövningsprocesser för vattenkraften.
- Utbilda personer i samverkan och styrning.
Studien kommer att fortsätta med ytterligare forskning om samverkan och reglerade älvar. ”Vi har lärt oss mycket om hur samverkan och styrsystem interagerar och vi är fast beslutna att bidra till en mer hållbar vattenförvaltning i Sverige,” avslutar forskargruppen.
Källa: Karlstads universitet
