Forskare hjälper kommuner hantera värmeböljor
Extrema värmeböljor kommer bli vanligare i framtiden även i Sverige och det innebär stora utmaningar för kommunerna som behöver ha fokus på barn och äldre som är extra utsatta och säkerställa allt från att skolgårdarna har skuggpartier till att äldreboenden är byggda för att klara höga temperaturer.
Temperaturer på över 30 grader under långa perioder. Torka, bränder och hälsorisker för människor. Det var verkligheten sommaren 2018, i Sverige och i stora delar av övriga Europa. För kommunerna blev situationen märkbar, framför allt i verksamheter som förskolor, vårdcentraler eller äldreboenden.
RISE hjälper kommunerna att öka beredskapen och mildra effekterna av värmeböljorna.
– Om det kommer fler värmeböljor som under sommaren 2018 får vi stora problem. Framför allt med sårbara grupper som äldre eller barn, som drabbas hårdare vid extrema temperaturer, säger Yetkin Özüm Durgun, PhD.
– Det här är en fråga som Sverige inte har behövt tänka på så mycket, men klimatförändringarna gör att vi förmodligen kommer få hantera fler värmeböljor framöver. Medvetenheten om den här utmaningen behöver öka, och kommunerna måste höja sin beredskap, säger Maria Håkansson.
De är båda forskare på RISE, och arbetar med att öka samhällets beredskap för extrema värmeböljor. Målet är att beskriva de aktuella trenderna, och föreslå metoder och strategier för hur kommuner kan förebygga och hantera värmeböljorna.
I fokus står verksamheter som exempelvis skolor, förskolor, vårdcentraler eller äldreboenden. RISE har bland annat tagit hjälp av Lerum och Trelleborgs kommuner, där analyser och intervjuer genomförts.
– Det här är en komplex fråga att hantera, eftersom det är så många olika delar av en kommuns förvaltning som behöver vara inkopplade. Det kan handla om allt ifrån att skapa skuggor på skolgårdar och rutiner för skolbarnens utevistelser, till att se till att matleveranser fungerar och att kommunens äldreboenden är byggda för att hantera värmeböljor, säger Maria Håkansson.
För att få en bild av hur olika områden i kommunerna påverkas vid extrema temperaturer skapas så kallade värme-ö-kartor, bland annat med hjälp av satellitdata och nationell meteorologisk information. Genom att jämföra perioder av värmeböljor med år med genomsnittliga temperaturer kan forskarna hitta värmetrender och se vilka platser som är extra utsatta.
– Syftet är att hitta de varmaste områdena i kommunerna, de vi kallar ”hot spots.” Är exempelvis alltid stadskärnan varmast, eller är hela områden jättevarma under värmeböljorna? Vi vet att temperaturerna påverkas av om det finns många byggnader, och att ”blått och grönt” ger svalka – det vill säga vatten och grönområden som parker eller skog, säger Özüm Durgun, som ansvarar för analyserna i kartläggningen.
I forskningar har metoder, lösningar och strategier för beslutsstöd, som gör kommunerna bättre förberedda och anpassade för framtidens ökande temperaturer tagits fram. Förhoppningsvis kan också kostnader minskas för kommunerna, exempelvis för resurskrävande kylningsutrustningar. Även om studien utförts i just Trelleborg och Lerum är målet att kunskaperna ska användas bredare än så.
– Självklart är alla kommuner och exempelvis Folkhälsomyndigheten och MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, viktiga målgrupper. Men även fastighetsägare, byggföretag, räddningstjänst och de som planerar vår urbana miljö. Och privatpersoner, för i ett senare skede berörs vi alla av den här förändrade situationen av vårt klimat, säger Maria Håkansson.
Källa: RISE
