TEMA: FRAMTIDENS BYGGNADER | 1 maj 2023

Energipålar bra för klimat och plånbok

Osäker energimarknad och stigande energipriser i kombination med klimatförändringar ökar intresset för energipålar.
– De är ett miljövänligt alternativ som leder till ökat oberoende, säger Jonas Henriksen vid det danska företaget Centrum Pæle A/S.

Energipålar bra för klimat och plånbok
I slangar ingjutna i pålarna – järnskelett omgärdat av betong – cirkulerar det vätska som under den kalla årstiden tar tillvara på värmen i jorden som efter värmepumpsbehandling används till att värma huset ovanpå plus tappvarmvatten. Sommartid fungerar systemet tvärtom. Foto: Centrum Pæle

I det tidigare industriområdet Nordhavn, alldeles vid Öresund och strax norr om Köpenhamns innerstads mest centrala delar, pågår ett av Skandinaviens största och hetaste stadsutvecklingsprojekt. När området är färdigutbyggt beräknas det bland annat innehålla bostäder för 40 000 personer och arbetsplatser till ungefär lika många, förutom alla som arbetar hemifrån.

Just nu pågår bland annat arbete med att färdigställa den danska arkitektgruppen Bjarke Ingels Groups nya huvudkontor på 4 700 kvadratmeter. Inflyttning är beräknad till i höst.

Jag tycker att det är dumt att vi inte i större utsträckning tar tillvara på den värme och kyla som marken ger.

Huset vilar på 226 prefabricerade så kallade energipålar som har samma funktion för grundläggningen som vanliga pålar.

En viktig skillnad är dock att det med hjälp av energipålar går att nyttja den värme som finns i de övre jordlagren, 7–18 meter ned i marken där temperaturen året runt brukar ligga på 8–10 °C.

I slangar som är ingjutna i pålarna – järnskelett omgärdat av betong – cirkulerar det vätska som under den kalla årstiden tar tillvara på värmen i jorden som efter värmepumpsbehandling används till att värma huset ovanpå plus tappvarmvatten.

Sommartid fungerar systemet tvärtom. Värme från byggnaden förs ned i marken samtidigt som den kalla vätskan tas upp och används till att kyla lokalerna.

Jonas Henriksen. Foto: Centrum Pæle

– På det sättet får man ett värme­batteri, vilket inte är fallet med exempelvis en horisontell jordvärme­anläggning som ligger mycket grundare, berättar ingenjör Jonas Henriksen vid Centrum Pæle A/S, som har levererat energipålarna.

– Sommartid behövs det dess­utom bara en cirkulationspump för att cirkulera vätskan som kyler byggnaden.

Alla pålar som användes för grundläggningen av arkitektkontorets byggnad är energipålar som går 14 meter ned i marken. Var och en innehåller ungefär tolv meter slang under jord.

– Mängden pålar gör att man inte behöver borra så djupt. De beräknas kunna förse byggnaden med cirka 132 MWh energi per år för uppvärmning och 60 MWh per år för kyla. Det innebär att nästan hela uppvärmningsbehovet (93 procent) och hela kylbehovet klaras med hjälp av energipålarna. Det återstående värmebehovet ska täckas med hjälp av fjärrvärme.

För att begränsa antalet anslutningar till det centrala grenröret, och därmed hålla nere storleken på undercentralen, kopplades åtta till tio energipålar samman i serier.

Någon kilometer norrut från Nordhavn håller ett nytt bostadsområde med exklusiva hyres- och ägarlägenheter på att växa fram. Två hus är redan klara och ett tredje är under full produktion. Det sistnämnda vilar på drygt tusen betongpålar, varav cirka 400 är energipålar.

– Med den här metoden kommer vi att kunna täcka cirka 50 procent av lägenheternas värmeförbrukning, vilket innebär halverad kostnad för fjärrvärme, säger projektledare Keld Scotwin vid fastighetsbolaget Danica Ejendomme.

Febrilt arbete pågår i Öresundsområdet. Med hjälp av energipålar går det att nyttja värmen som finns i de övre jordlagren, 7–18 meter ned i marken där temperaturen året runt brukar vara 8–10 °C.

Häromåret blev Centrum Pæles nya svenska kontor i anslutning till fabriken i Kollanda, norr om Göteborg klart. Den nya byggnaden, 922 kvadratmeter som bland annat innehåller matsal och omklädningsrum förutom kontor, grundlades på 48 prefabricerade 30×30 centimeter energipålar i betong med en längd på 15 meter. De beräknas kunna leverera 29 MWh/år för uppvärmning och 7 MWh/år för kylning, vilket är detsamma som byggnadens värme- och kylbehov.

Jonas Henriksen säger att det globala intresset för energipålar ökar. Google, till exempel, har installerat tekniken i sitt nya Bay View-campus strax söder om San Fransisco.

– I bland annat Schweiz och Ös­terrike och har man ganska länge använt sig av en platsgjuten variant, men då framför allt för kylning.

– Jag tror att energipålar kommer att bli vanligare även i de skandinaviska länderna. Varmare klimat i kombination med att vi tycker om att bygga hus med stora glaspartier ökar behovet av kylning. Att ha en egen kyl- och värmekälla under huset stärker dessutom oberoendet.

Hur då?

– Det enda som behövs är i princip el till värme- och cirkulationspumparna. Man är inte beroende av att någon kan leverera exempelvis flis, gas eller olja för att få värme, vilket många är i dag.

I det tidigare industriområdet Nordhavn, alldeles vid Öresund, pågår arbetet med arkitektgruppen Bjarke Ingels Groups nya huvudkontor. 226 prefabricerade energipålar används för grundläggningen. Foto: Centrum Pæle

– När det i samband med husbyggen ändå ska sättas ned pålar i marken kan man dessutom lika gärna, om det är möjligt, använda dem till mer än stabilitet. Jag tycker att det är dumt att vi inte i större utsträckning tar tillvara på den värme och kyla som marken ger.

Vilka är svårigheterna?

– En är kunskap. För att det ska bli vanligare med energipålar krävs det bland annat att de ses som en naturlig och enkel lösning, att leverantörer har ett nära samarbete med konsulter och byggherrar och att vi kommer in i projekten i ett tidigt skede.

– En annan är att de ännu så länge är dyrare att installera än exempelvis fjärrvärme, även om driften är betydligt billigare. Att man i de nu aktuella projekten i Köpenhamn ändå valde den här lösningen beror bland annat på att de ansvariga är visionärer som anser att om ingen vågar göra något, kommer vi aldrig att få fram ny teknologi.

En extra svårighet i Danmark, enligt Jonas Henriksen, är krav på fjärr­-
värmeanslutning.

– I de stora städerna finns det en plikt att ansluta nya hus till fjärrvärme om man inte med en samhälls­ekonomisk analys kan visa att det är en dålig lösning, vilket kan vara svårt.

– Det är många energipåleprojekt som har fallit på grund av det kravet. Det är få som vill installera både och.

Text: Mikael Bergling

Publicerad 1 maj 2023

På nytt jobb

Lars Pellmark har utsetts till specialist teknisk förvaltning hos Jernhusen AB, Stockholm. Han kommer från Skandia fas­tigheter.
Bengt Bäckström har anställts som teknisk säljare på Hallströms verkstäder AB, Nälden. Han kommer från Fläktgroup.
 Sofie Bjurling har utnämnts till produktchef för varumärket Pneumatex hos IMI Hydronic Engineering AB. Hon var tidigare kundvårdsspecialist på företaget. Lena Särehag Bellwood har utsetts till produktchef för varumärkena TA och Heimeier. Hon kommer närmast från Protek där hon var projektledare.
 Deniz Kalkan har anställts som sprinklerkonstruktör hos Intec. Han har tidigare arbetat som vvs-konstruktör på Technoresolut och Sweco.

Föreningen för branschens proffs

Tillsammans skapar vi ett hållbart samhälle där både människor och miljö mår bra. Aktiviteterna, utbildningarna och verktygen du behöver för att utvecklas i din yrkesroll. Gå med i EMTF du också.

Läs mer om fördelarna av medlemskap i EMTF

Nyhetsbrev från Energi & Miljö

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss som jobbar för god innemiljö och energieffektiva byggnader.
Gratis varje vecka direkt i din inkorg.

jag godkänner att energi-miljo.se sparar och hanterar mina kontaktuppgifter.