Energikunskap behövs – från beräkning till slutverifiering
Det går inte att bortse från att många osäkerhetsfaktorer finns vid bestämning och normalisering av byggnaders energianvändning och energiprestanda, både vid projektering/beräkning, byggande, mätning och verifiering – speciellt om rättvisande och myndighetsreglerade mått ska användas. Det menar Per Levin, docent och energikonsult i PE Byggnad.
Alla aktörer i kedjan medverkar till osäkerheterna, frågan är vem som tar ansvaret. Ska entreprenören ta höjd för allas potentiella misstag eller är det beställaren/ fastighetsägaren som i slutänden bär lasset med ökade drift- och underhållskostnader?
Det är svårt att komma i mål med energianvändningen och ingen metod sköter sig själv, men med relevanta granskade underlag, transparens och idogt arbete kan man komma långt.
Svebys mål är att vi ska ha ett språk för att mäta och beräkna energianvändning. Transparens i alla led är mycket viktigt för att kunna granska hur exempelvis korrigeringar av avvikelser är utförda. Sveby har inget eget beräkningsprogram utan försöker adressera olikheter och osäkerheter i energiberäkningar och mätningar samt standardisera dessa. Vi vill kunna skilja på avvikelser som beror av brukandet, vilka vi ska korrigera för, och de avvikelser som beror på fel eller ofullkomligheter i byggnadens klimatskärm och installationer, vilka vi vill synliggöra och i de flesta fall åtgärda.
Energiprestanda (eller specifikt energianvändning) är årlig energianvändning dividerat med Atemp-arean. Energianvändning innehåller enligt Boverkets definition delarna uppvärmning, tappvarmvatten, komfortkyla och fastighetsenergi (i huvudsak el). Skillnaden i osäkerhet mellan energianvändning och energiprestanda inskränker sig till bestämning av Atemp-arean, som är lätt att ta reda på. Även den krångliga formeln för primärenergitalet tillför ingen annan osäkerhet än att man räknar fel i den specifika formeln i BBR.
Grunden för BKK/Svebys Energiavtal 12 (som är framtagen av byggherre- och entreprenadorganisationerna) är att avtala en energiprestanda och bestämma konsekvenserna i form av vite om energiprestandan ej uppnås. Incitament kan också användas enligt samma modell. Ibland har vitet satts till noll, men då har ju ändå avtalats om ett gemensamt prestandamål samt hur beräkningar, mätningar och verifiering ska gå till.
Den avtalade energianvändningen kan baseras på en beräkning för det tänkta objektet eller som ett mål för upphandlingen. Entreprenör som lämnar anbud enligt ABT06 (med likriktande anvisningar från Sveby) behöver på något sätt räkna ut eller bedöma hur bra byggnadens klimatskärm och installationer behöver vara för att uppfylla målet med önskad säkerhetsmarginal, som givetvis också är kopplad till byggkostnaden. Det går ju förenklat att likna detta med upphandlingen av en bil med vissa egenskaper och prestanda (som inte heller alltid uppfylls).
Vi har ett regelsystem i BBR och BEN som visar hur verifiering och normalisering av energi ska gå till. Debiteringsmätningar behöver därför kompletteras med mätare för uppföljning av den uppdelade energianvändningen, speciellt om normalisering av uppmätta avvikelser i brukandet ska kunna utföras. Normalårskorrigeringar kan utföras med olika metoder, till exempel SMHI graddagar, SMHI energiindex, energisignaturer eller upprepad energiberäkning. Alla metoder har sina begränsningar och relevanta användningsområden, men noggrannheten kan inte skilja särskilt mycket på årsenergianvändningen vid korrekt tillämpning. Det är viktigt att redovisa siffror både före ochefter normalårskorrigering.
Det är svårt att komma i mål med energianvändningen och ingen metod sköter sig själv, men med relevanta granskade underlag, transparens och idogt arbete kan man komma långt. Tanke och handling är ju inte samma sak, och även om formuleringar är tydliga kan de med avsikt misstolkas för att gynna egna syften. Det mesta finns i anvisningarna, men det är också lätt för olika aktörer att ”glömma bort” några väsentliga punkter i ett längre dokument.
Det kan synas lite märkligt att marknadsföra sig med att misstolka Sveby, som en huvuddel av Sveriges byggherrar, fastighetsägare, entreprenörer och myndigheter ställer sig bakom. Det är bättre att leva upp till egna meriter.
Fakta
Exemplen ovan visar principer för vilka delar av energianvändningen som ingår och vilka som ska dras av. Ytterligare förklaringar finns i Svebys Mätanvisningar och Svebys Verifieringsanvisningar, se www. sveby.org.
