HUR MYCKET BÖR MAN BYGGA OM? | 24 aug

Energieffektivast inte alltid bäst för klimatet

Att bygga om kontor till bostäder kan i vissa fall ge betydligt lägre klimatpåverkan än att riva och bygga nytt. Men den mest omfattande energieffektiviseringen behöver inte ge den största klimatvinsten. Det visar en ny svensk studie där forskare har jämfört olika nivåer av ombyggnad av ett kontorshus till bostäder.

Att ta vara på befintliga byggnader lyfts ofta fram som ett sätt att minska byggsektorns klimatpåverkan. Samtidigt uppstår en avvägning när äldre byggnader ska få nya användningsområden: Hur mycket bör man bygga om och energieffektivisera?

Den frågan har forskare vid Lunds universitet undersökt i en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Building and Environment. Oscar Bálint Palmgren, Kristina Mjörnell och Akram Abdul Hamid har studerat ett kontorshus från 1982 i Nynäshamn som ska byggas om till bostäder.

Forskarna jämförde tre nivåer av ombyggnad – små, måttliga och omfattande ingrepp – och ställde dem mot alternativen att fortsätta använda byggnaden som kontor respektive att riva och uppföra ett nytt flerbostadshus.

Resultaten visar en tydlig klimatfördel med att använda den befintliga byggnaden. Ombyggnadsalternativen gav endast 26–46 procent av de inbyggda klimatutsläppen jämfört med att bygga nytt.

När även energianvändningen under byggnadens fortsatta livslängd räknades in motsvarade ombyggnadsalternativen 47–74 procent av klimatpåverkan från nybyggnadsalternativet.

Men studien visar också att sambandet mellan energieffektivisering och klimatpåverkan inte är självklart.

I alternativet med små ingrepp beräknades den årliga användningen av fjärrvärme till 75,88 kWh per kvadratmeter. Vid en måttlig renovering sjönk den till 37,67 kWh och vid den mest omfattande renoveringen till 28,86 kWh per kvadratmeter.

Trots det var det inte den mest energieffektiva lösningen som gav lägst total klimatpåverkan i det studerade fallet.

Förklaringen finns bland annat i den lokala energiförsörjningen. Fjärrvärmen i Nynäshamn har låg klimatpåverkan. Vinsten av att minska energianvändningen ytterligare blir därför förhållandevis liten jämfört med klimatutsläppen från de material och byggåtgärder som krävs för en omfattande renovering.

När forskarna räknade med den lokala fjärrvärmens klimatpåverkan var alternativet med små ingrepp klimatmässigt mest fördelaktigt under samtliga studerade livslängder.

Resultatet ska dock inte tolkas som att energieffektivisering generellt skulle vara negativt ur klimatsynpunkt. Studien visar tvärtom hur viktig energiförsörjningen är för vilken renoveringsnivå som blir mest fördelaktig.

Om värmen i stället har hög klimatpåverkan får energibesparingarna större betydelse. Då kan mer omfattande energieffektivisering snabbare kompensera för de utsläpp som själva renoveringen orsakar.

En stor del av klimatvinsten med att bygga om i stället för att bygga nytt kommer från något som redan finns på plats: byggnadens stomme.

I den studerade byggnaden kunde den befintliga betongstommen behållas. Enligt forskarnas beräkningar svarade bevarandet av stommen för 35–43 procent av de inbyggda utsläpp som undveks i de olika ombyggnadsalternativen.

Studien pekar därmed på betydelsen av att inte bara jämföra en befintlig byggnads energiprestanda med den hos en ny byggnad. Även klimatpåverkan från de material som krävs för att uppföra eller renovera byggnaden behöver vägas in.

Forskarna betonar samtidigt att resultaten kommer från en fallstudie. Vilken renoveringsnivå som ger lägst klimatpåverkan beror bland annat på byggnadens förutsättningar, vilken energiförsörjning den har och hur länge den förväntas användas.

Slutsatsen blir därför inte att man alltid ska välja små ingrepp framför en omfattande energieffektivisering. Snarare visar studien att lägst energianvändning och lägst klimatpåverkan inte nödvändigtvis är samma sak.

När en befintlig byggnad ska få nytt liv behöver klimatpåverkan från renoveringsåtgärderna vägas mot den energi som kan sparas under byggnadens återstående livslängd.

Och ibland kan det alltså vara bättre för klimatet att låta lite mer av den gamla byggnaden vara just gammal.

 

Källa: Building and Environment