Dyrt strunta i energideklaration
Antalet inlämnade energideklarationer ökar stadigt enligt Boverkets statistik, men inte tillräckligt fort. För att få fart på inlämnandet går vitesförelägganden nu vidare till domstol och det har lett till viten på 30 000 kronor och uppåt.
Under 2016 har hittills nio fall gått vidare till domstol och flera fastighetsägare har dömts att betala viten för utebliven energideklaration, ett så högt som 135 000 kronor. Bakgrunden är det uppdrag som Boverket har sedan 2012 att se till att huvudparten av alla svenska byggnader energideklareras enligt lagen från 2006.
Domarna från förvaltningsrätten i Växjö ålägger både bolag, privata fastighetsägare och flera kommuner att betala vitesbelopp från 30 000 kronor och uppåt. Men syftet är inte att tjäna pengar, menar Boverkets jurist Mats Botvid som bland annat arbetar med att skicka ut vitesförelägganden och driva processerna i domstol.
– Vi vill att alla ska energideklarera, vilket ska främja effektiv energianvändning, en god innemiljö med mera. De flesta brev med förelägganden som vi skickar ut leder också till att fastighetsägare lämnar in sina energideklarationer och då går det inte vidare till domstol, säger Mats Botvid.
De fastighetsägare som nu dömts att betala viten har enligt myndigheten först fått flera påminnelser och förlängda tidsfrister för att hinna skicka in deklarationerna.
– Men när någon struntar i våra brev måste vi låta domstol pröva ärendet eftersom det handlar om en lag, säger Mats Botvid.
Boverkets senaste statistik visar att drygt 600 000 energideklarationer hittills lämnats in sedan 2007. Antalet som lämnas in per månad varierar mellan 2 000 och 5 700. Exakt hur många byggnader som saknar energideklaration är dock fortfarande oklart och ska analyseras vidare av Boverket.
För ett par år sedan uppgavs att det saknas cirka 100 000 energideklarationer – en siffra som fortfarande står sig, tror Mats Botvid. Bland annat på grund av en regeländring förra året för större byggnader som ofta besöks av allmänheten (vårdcentraler, skolor, köpcentra med mera). Areagränsen för vilka av dessa byggnader som måste energideklareras sänktes då från 500 till 250 kvadratmeter, vilket utökade antalet odeklarerade fastigheter. Felaktigt inrapporterade energideklarationer noteras också som saknade.
– Snart (2017) kommer det även att ha gått tio år sedan de första byggnaderna energideklarerades och de måste då lämna in nya deklarationer. Det kan nog utöka antalet odeklarerade hus ett tag igen, säger Mats Botvid.
Flera av de som i år dömts att betala viten är privata fastighetsägare. En av de, som vill vara anonym, menar att energideklarationer är onödiga för kommersiella fastigheter.
– Det ligger så klart i vårt eget intresse att investera i långsiktiga energilösningar. Ingen behöver säga åt mig att sänka mina kostnader. Det behövs inte en massa blanketter. För oss vore det bättre med exempelvis riktade investeringsbidrag.
Även intresseorganisationen Villaägarnas medlemmar är skeptiska till nyttan med energideklarationer, visar en enkätundersökning. Av de runt 900 som svarat på enkäten menar nio av tio att energideklarationen inte alls påverkat betalningsviljan för huset. Samtidigt svarade 37 procent att husets ”energiegenskaper” påverkat deras val.
Sju av tio som själva köpt en energideklaration menade att de inte haft någon nytta alls av den. Variationen i kostnad för att låta en energiexpert genomföra energideklarationen var också stor – mellan 500 och 20 000 kronor. 60 procent av de svarande uppgav att de även fått rekommendationer om åtgärder.
– Det är tyvärr varierande kvalitet på de energideklarationer som upprättas. Vi hade gärna velat ha krav på att det alltid ska finnas med förslag till förbättringsåtgärder, säger Mats Botvid.
Flera av de som inte lämnat in energideklarationer, trots upprepade påtryckningar, är kommuner som tidigare hade tillsynsansvar.
– Det tycker jag är mycket dåligt, men alla ser tydligen inte det här som prioriterat. Lyckligtvis finns det andra som är väldigt engagerade och hör av sig till oss och vill lägga upp planer för sitt energideklarerande, säger Mats Botvid.
Marie Granmar
Fakta
Energideklarationer
Lagen om energideklaration för byggnader trädde i kraft i oktober 2006 och skärptes 2012. Då övertog också Boverket tillsynsansvaret som tidigare legat hos kommunerna. Energideklaration ska göras innan försäljning, vid uthyrning och för större byggnader som ofta besöks av allmänheten. Nya byggnader ska energideklareras senast två efter att de tagits i bruk.
Undantagna från energideklaration är byggnader som i huvudsak används till andakt eller religiös verksamhet, industrianläggningar och verkstäder, fritidshus, tillfälliga byggnader som ska användas i högst två år, ekonomibyggnader med lågt energibehov i skogs- och jordbruksnäringar, fristående byggnader mindre än 50 kvadratmeter samt totalförsvarets hemliga byggnader.