Solenergi. | 14 nov 2022

Den nya agrivoltaiska parken – störst i Sverige

På en åker utanför Fellingsbro i Västmanland bygger Linde energi vad som ska bli Sveriges största agrivoltaiska solcellspark. Här samsas jordbruk och energiproduktion på en och samma yta.

Den nya agrivoltaiska parken – störst i Sverige
Den kommande solcellsparken utanför Fellingsbro har en yta på ungefär en hektar och har plats för 1 300 vertikala dubbelsidiga solcellspaneler. Foto: Linde Energi

Solcellsparken upptar en yta på ungefär en hektar och har plats för 1 300 vertikala dubbelsidiga solcellspaneler. När anläggningen står klar kommer den att ha en installerad effekt på 635 kW och ge en årsproduktion på cirka 630 MWh.

Den ägs och drivs av kommunalägda Linde energi och byggs av Solkompaniet. Panelerna sätts upp med tio meters mellanrum för att lantbrukaren ska komma fram med sina maskiner emellan raderna. Just nu pågår pålning, fästena till panelerna slås ned en och en halv meter ned i marken och lämnar inga bestående skador om solcellsparken en dag ska tas ned.

Peter Ström, Linde energi. Foto: Linde Energi

– Det här projektet bidrar till att lösa nationella målkonflikter, nämligen mellan mark­användning för elproduktion och jordbruk. Här kombineras istället dessa intressen på ett effektivt sätt, säger Peter Ström, chef för elproduktion på Linde energi.

2020 byggdes Sveriges förs­ta agrivoltaiska solcellspark i Västerås, dock i betydligt mindre skala. Den är en del av ett forskningsprojekt som drivs av Mälardalens universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Solkompaniet med stöd från Energimyndigheten.

Resultatet från försöket har varit mycket lovande, och med det i ryggen väljer nu Linde energi att gå vidare med den storskaliga solcellsparken.

Det är inte bara en energi­fråga, vi kommer även att titta på lantbrukarens ekonomi.

– Kombinationen av odling och elproduktion har potential att ge en effektivare och lönsammare markanvändning, som kan öppna en mångmiljardmarknad för solkraft om konceptet blir framgångsrikt, menar Bengt Stridh, universitetslektor vid Mälardalens universitet som kommer att följa projektet och titta på det ur flera perspektiv.

Om Sverige skulle använda all den jordbruksmark som under förra året låg i träda, vilket är strax under fem procent, för elproduktion skulle det kunna täcka en tredjedel av landets energibehov. Beräkningen är att varje solpanel genererar 30 kWh per kvadratmeter.

Bengt Stridh, Mälardalens universitet. Foto: MDU

– Det är inte bara en energi­fråga, vi kommer även att titta på lantbrukarens ekonomi och om solcellsparker i kombination med odling kan förbättra lantbrukarens ekonomi i ett läge där drivmedel och insats­varor blivit betydligt dyrare, tillägger Bengt Stridh.

Jordbruk är bara ett av många tänkbara användningsområden för vertikala solceller, enligt Felix Johansson, projektledare vid MCK Energi­teknik, Mälardalens univer­sitet, som ser många nya möjligheter komma i takt med att solcellstekniken utvecklas.

– Det är bara fantasin som sätter gränser egentligen. Som jag ser det är möjligheterna med solceller oändliga, säger Felix Johansson.

Han nämner försök i andra länder där vertikala solceller använts i bullerplank längs motorvägar och som staket­material. Resultatet från forskningsanläggningen i Västerås visar att just vertikala solceller har stor potential, eftersom de producerar energi från både fram- och baksida. De vertikala panelerna producerade upp till 44 procent mer än en normalt lutande panel under samma förhållanden.

Felix Johansson, MCK Energiteknik. Foto: Privat

Energi & Miljö presenterade resultaten från studien i Västerås i nummer 12/2021, och Felix Johansson konstaterade då att för alla undersökta scenarier presterade den vertikala metoden bättre än den normalt lutande. Med teknikens snabba framfart har verkningsgraden dessutom förbättrats i de paneler som Linde energi nu sätter upp, från 19,4 till 20,9 procent på panelens framsida och ungefär 70 procent av den effekten på baksidan.

Förutom energiproduktion kan panelerna även ge vissa fördelar i vallodlingen. Bland annat skuggar panelerna viss del av odlingen vilket gör att det inte krävs lika mycket bevattning. Man har också sett att gräset är grönare än om man jämför med vanlig vall­odling. Vidare forskning ska utvärdera om även näringsämnen i gräset kan påverkas av solpanelernas skuggning. Det tittas också på möjligheten att odla andra lågt växande grödor som potatis och kål i kombination med solceller.

– Vågat av Linde energi att göra det här i så stor skala. Definitivt ett steg i rätt riktning, säger Felix Johansson.

Fakta

Solvallen

  • Solvallen byggs på en åker i Fellingsbro, invid väg 249
  • 1 300 vertikala paneler beräknas kunna producera cirka 650 000 kWh per år – det räcker för att förse 130 typhushåll med hushållsel
  • Maximal eleffekt: Drygt 600 kW
  • Markyta: Drygt 1 hektar
Publicerad 14 november 2022

På nytt jobb

 Jeanna Nylander har utsetts till vd för Bengt Dahlgren Syd AB, Malmö. Hon kommer från Allbygg.
Anders Sjögren har utnämnts till vd för Bastec AB, Stockholm. Han var tidigare affärsområdeschef Produkter på företaget.
Victor Ahl har anställts som energi- och vvs-ingenjör hos Energija, Jonsered. Han kommer från Afry.
Marcus Sandlund har utnämnts till kommersiell direktör på Caverion. Han var tidigare affärsområdeschef för advisory business i företaget.

Föreningen för branschens proffs

Tillsammans skapar vi ett hållbart samhälle där både människor och miljö mår bra. Aktiviteterna, utbildningarna och verktygen du behöver för att utvecklas i din yrkesroll. Gå med i EMTF du också.

Läs mer om fördelarna av medlemskap i EMTF

Nyhetsbrev från Energi & Miljö

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss som jobbar för god innemiljö och energieffektiva byggnader.
Gratis varje vecka direkt i din inkorg.

jag godkänner att energi-miljo.se sparar och hanterar mina kontaktuppgifter.