Delredovisning av Boverkets förslag till klimatdeklaration av byggnader
Boverket har i uppdrag av regeringen att lämna förslag om metod och regler för att redovisa byggnaders klimatpåverkan med beaktande av ett livscykelperspektiv. Den 15 januari lämnade Boverket en delredovisning till regeringen genom rapporten ”Klimatdeklaration av byggnader, förslag på metod och regler, delrapport”.
Boverkets svar på regeringsuppdraget är ett förslag att regler införs med krav på klimatdeklaration av byggnader. Syftet med klimatdeklarationen är att i ett första steg öka medvetenheten och kunskapen om byggnaders klimatpåverkan för att i nästa steg styra mot lägre klimatpåverkan och bidra till att nationella målet om klimatneutralt Sverige 2045 ska uppnås. Förslaget bygger på att en miniminivå av klimatdeklaration för byggnader ska införas för i princip samtliga byggnader. En utökning av omfattningen av klimatdeklarationen föreslås komma i nästa steg. Boverket har fått en förlängning av uppdraget efter denna delredovisning.
Boverket föreslår att krav på klimatdeklarationen gäller vid uppförande av byggnader, dock med vissa undantag, och genomförs i etapper för olika byggnadstyper. Boverket föreslår att flerbostadshus och lokaler inledningsvis omfattas av krav på klimatdeklaration. För småhus är det rimligt att kraven kan börja gälla 2 år senare.
Klimatdeklarationen föreslås följa indelningen av en byggnads livscykel i livscykelskeden och moduler enligt den europiska standarden EN 15978. Boverket föreslår att det initialt blir obligatoriskt att redovisa produktskedet och modulerna A1-A3 (råvaruförsörjning, transport och tillverkning av produkter).
De byggnadsdelars klimatpåverkan som föreslås bli obligatoriska att redovisa är klimatskärm, stomme samt garage och källare.
Uppgifterna sparas i energideklarationsregistret på Boverket. För att få den förväntade effekten av förslaget är en fungerande tillsyn nödvändig. Boverket föreslår att ansvaret för tillsyn ges till Boverket.
Boverket föreslår att staten finansierar framtagandet av en nationell databas med generiska och specifika klimatdata för bygg- och anläggningssektorn.
Utsläppen av växthusgaser bidrar till växthuseffekten. Det är ett globalt miljöproblem. Sverige har som föresats att vara ett ledande land i det globala arbetet med att förverkliga målen i Parisavtalet. Därför beslutade Riksdagen om ett långsiktigt utsläppsmål för växthusgaser. Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Samtliga sektorer, inklusive bygg- och fastighetssektorn, ska bidra till uppfyllandet av det långsiktiga nationella utsläppsmålet för växthusgaser.
Bygg- och fastighetssektorn står för en betydande del av samhällets klimatpåverkan. Det finns behov av en ökad medveten om vilken betydelse olika val i byggskedet har för miljön, inklusive klimatpåverkan. Det finns en informationsobalans mellan marknadens aktörer som utgör ett marknadsmisslyckande, enligt Boverket.
Mer information hos Boverket
Källa: Boverket
