Debatt: Vad är poängen med dyrare och sämre el från vindkraft?
Det torde tillhöra undantagen att en investering i vindkraft varit lönsam. Företag som investerat med lönsamhet är förstås att gratulera, men totalt sett går vindkraftsbranschen med stora förluster – trots subventioner. Det konstaterar professor emeritus Per Fahlén efter att ha läst artikeln ”Tryckeriet drivs av sin egen vindkraft” i Energi & Miljö nr 5.
I en artikel i Energi & Miljö nr 5/2018 uppger tryckeriet DanagårdLithos verkställande direktör att verksamheten drivs av ursprungsmärkt el från vindkraft och att investeringen varit lönsam. Det första påståendet tillåts inte av Konsumentverket och det andra påståendet torde tillhöra undantagen i en bransch som totalt sett går med mycket stora förluster (trots alla subventioner). Dessutom sjunker lönsamheten med ökad andel vindkraft; när det inte blåser saknas intäkter och när det blåser mycket sjunker elpriset dramatiskt med stor andel vindkraft. I Tyskland och Danmark kan elpriset periodvis ligga på minus 70–80 öre/kWh. Hittills har det varit överskott på el i Sverige och då måste i princip all el från vindkraft exporteras, och det görs med stora förluster (ersättningen blir typiskt mindre än halva självkostnaden). Den omställning som pågår innebär att ett av världens mest kostnads- och miljöeffektiva elsystem raseras; Sverige har gått från att ha bland världens lägsta elkostnader till att raskt närma sig Europatoppen. I särklass högst elkostnader har vindkraftsländerna Danmark och Tyskland. Dessa länder ligger också i toppen beträffande koldioxidutsläpp.
Livslängden är central i bedömningen av ekonomi och miljökonsekvenser, och i artikeln anges att vindkraftverkens tekniska livslängd är 20–30 år. Men enligt internationell forskning är medellivslängden för havsbaserad vindkraft tolv år och för landbaserad 15 år. Det innebär att både kostnad och miljökonsekvenser per kWh ökar avsevärt i förhållande till kalkyltiden. Många gånger stängs vindkraftsanläggningar redan efter tio år av ekonomiska skäl (minskad verkningsgrad och slut på subventioner). Eftersom det mesta av vindkraften byggs i Norrland, där det för övrigt finns ett enormt elöverskott från vattenkraften, kommer livslängden förmodligen att bli ännu kortare. Vinterklimatet där är betydligt tuffare än det som råder längre söderut. Dessutom innebär de stora avstånden från potentiella avnämare mycket höga kostnader för ny överföringskapacitet och stora överföringsförluster. Vart femte verk som byggs i Norrland går åt för att täcka överföringsförlusterna. Att bygga vindkraft i Norrland strider dessutom mot miljöbalken men myndigheter och domstolar verkar inte bry sig om lagstiftningen beträffande vindkraft.
Den verkställande direktören på DanagårdLitho säger att satsningen på vindkraft är en viktig del av företagets miljöprofil. Men vindkraftsel är miljömässigt mycket sämre än el från kärn- och vattenkraft. Den svenska omställning, som nu pågår, är i första hand inte en fråga om bättre miljö eller minskade koldioxidutsläpp. Omställningen är politiskt grundad i ett motstånd mot kärnkraft och resultatet blir miljömässigt negativt. Eftersom skatter och avgifter på kärnkraft tvingat fram en förtida avställning av reaktorer (i sig en stor miljö- och kapitalförstöring) så försvinner den väderoberoende elförsörjningen och Sverige riskerar redan om ett par år periodvis bortkoppling av delar av elnätet. Någon lösning på detta har ännu inte redovisats men Svenska Kraftnät vill återuppta kolbaserad elproduktion för att rädda elförsörjningen i Stockholm.
Omställningen av elsystemet är planlös. Till skillnad från övriga nordiska länder finns ingen samordnad planering och ansökningar/ beviljade tillstånd är flera gånger större än det nationella målet för vindkraft. Den är även laglös; domstolarna bryr sig inte om de miljöhänsy och den personsäkerhet som miljöbalken föreskriver. Domstolarna tar dessutom politiska hänsyn, vilket strider mot grundlagen. Slutligen är den dessutom oerhört olönsam. Till en kostnad av ett par tusen miljarder bygger vi ett elsystem som blir miljömässigt mycket sämre, ger kraftigt ökade koldioxidutsläpp, ger sämre leveranssäkerhet och elkvalitet och kraftigt höjda elkostnader. Vad är poängen?
Per Fahlén
Professor emeritus
