Debatt: Många brister i SIS energiklassning

SIS förslag till energiklassning av byggnader är onödigt krångligt och gränsvärdena för att uppnå A-klass alltför hårda. Det skriver Georg Saros, Energivision.

SIS har tagit fram ett förslag till energiklassning av byggnader (klass A-G) enligt kylskåpsmodellen. SIS förslag till energiklasser redovisas i tabell 1. Förslaget har varit ute på remiss och det finns beskrivet i dokumentet SS 24300:2012 Byggnaders energiprestanda  – Del 2: Energiklassning av energianvändning. Enligt förslaget ska vid energiklassning beaktas om byggnaden har installerad elvärme eller inte. Dessutom ska hänsyn tas till klimatzon (klimatzon 1-3). Det är tänkt att energiklasserna ska implementeras bland annat för byggnader som energideklareras och redovisas i sammanfattningen och ersätta nuvarande svårtolkade figur.

Flera brister i förslaget
Jag är positiv till införandet av energiklasser. Det skulle underlätta för en fastighetsägare att få information om byggnadens energiprestanda. Att enbart redovisa byggnadens energiprestanda utan jämförelse eller information om vilka värden som är bra eller dåliga för ett aktuellt hus ger ingen vägledning till fastighetsägare vid beslut om det finns en potential att genomföra kostnadseffektiva åtgärder. Jag anser dock att SIS förslag innehåller brister. Enligt förslaget ska det finnas en koppling till nybyggnadsreglerna. Inget ont i det – jag har själv valt att koppla gränsvärdena till BBR i mitt alternativa förslag – men SIS gör det på ett alldeles för komplicerat sätt, och väljer dessutom orimligt låga gränsvärden för energiklass A. Jag har förståelse för att utforma klassningen på ett framtidssäkert sätt för att undvika inflation i energiklasser, motsvarande kylskåpsmärkningen vilket givit märkningar av typen A+++. Mitt förslag är då att till exempel vart femte år göra en revidering av klassindelningen om behov finns.

Klimatzon I: Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län.
Klimatzon II: Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län.
Klimatzon III: Övriga län.

En annan svaghet i SIS förslag är att det krävs passivhusstandard för att uppnå klass A. Det är inte rimligt att jämföra befintliga hus med passivhus, eftersom det är omöjligt eller ekonomiskt orimligt att bygga om hus för att uppfylla energiklass A enligt SIS förslag. Jag anser också att det är onödigt krångligt att införa olika sätt att beräkna energiklasser genom att beakta klimatzon. En fastighetsägare vill ju kunna jämföra hus i samma region och inte med andra hus som är belägna på andra platser.

Orimliga gränsvärden
En annan nackdel med SIS förslag är att gränsvärdena för energiklasserna sätts högre för bostäder med annan uppvärmning än elvärme. Det kan vara svårt för fastighetsägare att förstå rimligheten i detta. Ett annat argument till att utforma ett enklare system är att vid redovisning av energiklasserna i diagram enligt kylskåpsmodellen så kan samma intervall visas oavsett husets uppvärmning och klimatzon.

I tabell 2 redovisas mitt förslag till energiklasser. Det är ett enklare sätt att redovisa energiklasser och liknar det som införts i flera länder. Jag har i mitt förslag utgått från SCB:s energistatistik och gjort en lämplig indelning i olika intervall utifrån spridningen i energistatistiken. Jag har sneglat på energistatistiken för både småhus, flerbostadshus och lokaler. Valet av 75 kWh/kvm som gränsvärde för energiklass A grundas på att nya hus huvudsakligen ligger inom detta intervall, vilket är naturligt eftersom de måste uppfylla nybyggnadsreglerna.

Ett exempel på redovisning av energiklasser visas i bild 1. Exemplet är hämtat från ett av Energivisions beräkningsprogram, Villaenergiprogrammet. Programmen används som hjälpmedel av energiexperter vid framtagande av energideklarationer och vid energianalyser samt framtagande av kostnadseffektiva åtgärdersförslag i småhus, flerbostadshus samt andra typer av fastigheter.

Georg Saros, Konsult och programutvecklare på Energivision
Energi & Miljö nr 9/12 sid 66