De fjärrstyr processer tiotals mil bort
BP fjärrstyr processer 30 mil bort i Nordsjön. Distansarbetet sköts i Stavanger, från en exakt kopia av kontrollrummet på oljeplattformen vid fältet Valhall. Dessutom övervakar företaget flöden för ventilation, värme och el på distans.
Inför en helikopterfärd ut till en olje- eller gasplattform i Nordsjön måste passagerarna sätta på sig överlevnadsdräkter. Inför landning måste alla sätta på sig huvan på dräkten. Innan någon ens kommer så långt måste han eller hon genomgå läkarundersökning och i normalfallet även gå en säkerhetskurs. När personalen hos ett oljebolag väl tagit sig ut på en plattform, brukar de stanna där 14 dagar i sträck.
Därför är fjärrstyrning och fjärrövervakning populärt i branschen. En av dem som kommit längst är brittiska BP i norska Stavanger med oljefältet Valhall, där man räknar med att mer än en miljard fat olja eller oljeekvivalent ska gå att pumpa upp. BP har tillstånd för 36 procent av fältet fram till år 2028.
Verksamheten på oljefältet påbörjades redan i början av 1980-talet och BP var med redan då. Nu har företagets plattformar i området blivit föråldrade och därför har företaget byggt en ny som just håller på att tas i drift. I samband med det har företaget installerat utrustning som gör det möjligt att fjärrstyra processer från land, på ett avstånd av ungefär 30 mil. Där finns en kopia av kontrollrummet på plattformen som tagit över den del av det som tidigare sköttes till havs. Detta har tidigare gjorts för naturgas, men här handlar det om besvärligare processer.
– Vi får nästan alltid upp olja och gas i blandning och ibland även blandat med vatten, trefas alltså, och då blir det svårare, säger Paul Hocking, expert på automation hos BP Norge i Stavanger.
Landpersonal övervakar utrustningen
Med ny teknik har det blivit möjligt för personal i Stavanger att bland annat se till att naturgas, olja och vatten blir separata flöden på vägen upp från Nordsjöns djup och att allt kommer upp i lagom och kontrollerad mängd. Dessutom finns möjligheter för samarbete mellan dem som är på plattformen och personer i land, genom videokonferens. Blir det problem av något slag, behöver ingenjörer och experter inte alltid flygas ut på plattformen utan kan stanna på land. De som är på plattformen har kameror så att de som är i land kan se hur det ser ut i realtid.
– När vi hade ett problem nyligen hade experten som behövdes för att lösa det inte gått den kurs som krävs för arbete på en plattform. Men då kunde vi flyga honom till Stavanger där han kunde hjälpa till, berättar Paul Hocking.
Att personalen på land kan övervaka utrustningen gör det möjligt att införa tillståndbaserat underhåll. Utrustningen kan då bytas ut innan det blir problem istället för att reparatörer gör brandkårsutryckningar när utrustning går sönder, då med risk för produktionsstopp. Det senare kostar enorma summor med tanke på att produktionskapaciteten är 120 000 fat olja och 14 miljoner standardkubikmeter gas per dag. Oljepriset går ibland över 100 dollar per fat.
Optisk fiber krävs
För att klara det här duger inte trådlösa förbindelser. För tolv år sedan kommunicerade BP med plattformarna via satellit. Då gick det inte att styra processerna, bland annat på grund av fördröjningen i kommunikationen. Vad som krävs är optisk fiber. Den krävs också eftersom mängden data som överförs är mycket stor. I dagsläget finns omkring 20 000 sensorer på Valhallplattformen.
Att få ut fibern till oljefältet var inte alldeles enkelt – och framförallt dyrt – men genom samarbete med teleoperatörerna gick det. I samband med att Norge och Storbritannien kopplades samman fiberoptiskt blev det även länkar till oljeplattformarna i Nordsjön. Nu har BP ordnat ytterligare en optisk fiber som ökar säkerheten i överföringen och man vågar sig därför på att fjärrstyra produktionen vid företagets oljekällor i Valhallfältet. Men övriga processer fjärrstyrs inte, bland annat gäller det säkerhetsrelaterad styrning och kontroll. Det sköts fortfarande på plattformen.
Vill vara på plats
Jon Lippe på Center for Integrated Operation vid Norges tekniska högskola förklarar att rent tekniskt hade det gått att genomföra.
– De har kameror och annat på plats så att de skulle klara av säkerhetsinspektioner på distans. Men de vill göra de visuella inspektionerna på plats. Det finns motstånd mot inspektion på distans från facket bland annat, förklarar Jon Lippe.
Forskningsinstitutet där han är chef följer vad som händer till havs och han berättar att olje- och gasindustrin ligger långt framme vad gäller automation och fjärrstyrning.
– De har dessutom mer och mer verksamhet under havsytan och måste lära sig att hantera platser som det är svårt att nå, berättar han.
Ingen fjärrstyrd städning
Men än finns en del kvar att göra, även på Valhall. Paul Hocking funderar över frågan om vad som kan göras i bostadsdelen, hotellet. Redan i dag övervakas ventilation, elförsörjning och uppvärmning från Stavanger men inget av det styrs därifrån. Att fjärrstyra kostar. BP har satsat sina resurser på de processer där de största besparingarna görs, och då handlar det om produktion.
– Vi börjar med de stora sakerna, det som ger stora kostnader om något händer. Vad gäller hotellet så har vi också städare och servicepersonal på plats, berättar Paul Hocking.
Kerstin Lundell, Energi & Miljö 9/12 sid 46-47
