Charlotta Gibrand: ”Det är insikten om bristerna som skapar möjlighet till förbättring”
Nätverket E! - Energismarta företag i Skåne har under två år sparat energi motsvarande 9 500 svenska hushålls elförbrukning per år. De 25 deltagande stora industriföretagen har effektiviserat energianvändningen med i snitt 6 procent. "Vårt uppdrag var att stötta och vägleda företagsledningarna, men också att utmana dem att ta konkreta steg mot en mer effektiv energianvändning", berättar Charlotta Gibrand, kontorschef och uppdragsledare på Aktea i Lund.
Företagen har tillsammans sparat drygt 0,19 TWh energi under projektets gång med hjälp av cirka 150 åtgärder. Det har både handlat om förbättrad teknik och beteendeförändringar. Utrustning har moderniserats och styrsystem optimerats. Det har också inneburit tydligare instruktioner till medarbetare eller rutiner för uppföljning.
Nätverket har koordinerats av Energikontor Syd och Länsstyrelsen Skåne på uppdrag av Region Skåne som svarat för större delen av finansieringen. Syftet har varit att stärka det skånska näringslivets konkurrenskraft genom energieffektivisering och minskad klimatpåverkan.
Aktea Energy har varit rådgivare till företagen och medarrangör av regelbundna nätverksträffar. Företagen har erbjudits 25 timmar individuell rådgivning. Aktea har då gjort platsbesök och stöttat arbetet med att ta fram åtgärdsförslag och handlingsplaner. Konsultföretaget har också hjälpt till att prioritera, genomföra och följa upp åtgärderna.
Med tanke på de stora energibesparingar som uppnåtts är kostnadsnyttan mycket hög. Det är ett effektivt sätt att använda offentliga medel.
– Vårt uppdrag var att stötta och vägleda företagsledningarna, men också att utmana dem att ta konkreta steg mot en mer effektiv energianvändning, säger Charlotta Gibrand, kontorschef och uppdragsledare på Aktea i Lund.
Energibesparingarna har uppnåtts trots att företagens produktionsvolymer generellt har ökat.
– Det tyder på att den faktiska besparingen hade varit ännu större om produktionen inte ökat under projektets gång, säger Charlotta Gibrand.
Ytterligare besparingar väntas då full effekt av de genomförda åtgärderna ännu inte kunnat mätas i årsstatistiken. Dessutom har ytterligare beslutade 83 åtgärder inte hunnit implementeras kommer att genomföras i närtid.
Den procentuella effekten av åtgärderna varierar. I vissa fall har stora företag genomfört åtgärder som ger stor energieffektivisering i absoluta tal, men liten procentuell förbättring.
– I andra fall har mindre företag halverat sin energianvändning genom att byta ventilationssystem. Det är därför viktigt att se till helheten i projektet snarare än att jämföra enskilda resultat. Det framgår tydligt att man kan spara stora mängder energi genom att stötta industrin, säger Jonatan von Seth, energikonsult på Aktea.
Åtgärderna som har genomförts har varit både tekniska och organisatoriska. Företagen har bland annat investerat i nya tryckluftsanläggningar, isolerat processutrustning och installerat digitala styrsystem. Elektrifiering har också varit ett fokusområde genom exempelvis uppgradering av elturbinanläggningar för att öka elproduktionen och utfasning av fossildrivna pannor.
Nätverkets fokus har också varit att skapa ett mer systematiskt energiarbete och att stötta företagen i arbetet mot ett certifierat energiledningssystem.
– Det systematiska energiarbetet har väckt stort intresse och varit en central fråga vid nätverksträffarna. Det finns en samsyn om att genomförandet av tekniska lösningar måste kompletteras med organisatoriska insatser för att vidmakthålla energiprestandan, säger Charlotta Gibrand.
Många gånger har företagen en utsedd energiansvarig men de har begränsade mötesytor för att hitta andra i branschen som har liknande utmaningar.
Företagen har tydliggjort sina interna organisationer för energiarbetet, infört instruktioner och riktlinjer, förbättrat mätning och uppföljning av energiflöden för att reagera på avvikelser. Dessutom har både personal och ledning utbildats i energifrågor.
– Företagen har även arbetat med att ifrågasätta sina processparametrar – till exempel om den aktuella temperaturen eller trycket verkligen behövs – och det har lett till nya insikter, säger Jonatan von Seth.
Arbetet inleddes med en självskattning av energiarbetet där företagen fick reflektera över vad som fungerade bra och vad som inte gjorde det.
– I början är det ofta lätt att identifiera styrkor, men ju mer kunskap man får, desto tydligare blir också bristerna. Det är just insikten om dessa brister som skapar möjligheter till förbättring, säger Charlotta Gibrand.
– Att tro att man redan är jätteduktig på energi kan i själva verket tyda på att man inte har tillräcklig insikt i sina utmaningar. När man däremot ser sina svagheter blir det lättare att konkretisera dem och skapa handlingsplaner.
Företagens engagemang har varit en positiv erfarenhet.
Summerad uppmätt energireduktion under projekts gång av samtliga deltagande företag uppgick till 0,19 TWh vid projektslut i förhållande till företagets basår. Resultat av åtgärdsgenomföranden under projekttiden mars 2023 till februari 2025.
– De har varit aktiva och delaktiga i diskussionerna under nätverksträffarna, delat med sig av sina utmaningar och varit öppna med sina erfarenheter, både positiva och negativa. Det har skapat en bra grund för fortsatt utveckling och samarbete även efter projektets slut, säger Charlotta Gibrand.
En viktig lärdom av projektet är att investeringar i energieffektiviserande åtgärder måste följas upp med intrimning och engagemang från personalen för att ge full effekt.
– Det räcker inte att installera ny utrustning – man måste också arbeta aktivt med att optimera och anpassa den, säger Charlotta Gibrand.
En utmaning har varit att samla in och analysera data.
– För att kunna följa upp energianvändningen krävs att företagen har koll på sin produktion och sina energislag, vilket inte alltid varit fallet. Företag som saknat ledningsstöd eller tid att arbeta med energifrågor har haft svårare att uppnå resultat. I vissa fall har energianvändningen till och med ökat, säger Jonatan von Seth.
Deltagande företag i nätverket stod för cirka 50 procent av industri- och byggsektorns energianvändning i Skåne.
Ökad energianvändning kan i vissa fall förklaras med ökad eller förändrad produktion. Energieffektiviteten, tillförd energi i förhållande till produktionen, är därför ett viktigt mått att ha koll på.
En annan utmaning har varit att involvera hela organisationen.
– Det gäller särskilt ledningsgrupperna, eftersom energifrågorna ofta konkurrerar med andra prioriteringar som personal och produktion. För energiexperterna är det självklart, men för företagsledningen är det bara en av många frågor att hantera, säger Jonatan von Seth.
Att förstå industrins processer har också krävt mycket tid och engagemang.
– För att kunna föreslå relevanta förbättringar måste man förstå hur verksamheten fungerar i detalj. Ofta finns förbättringsförslag redan internt, men de behöver lyftas fram och sättas i rätt sammanhang, säger Jonatan von Seth.
Det är fortfarande ovanligt att offentliga aktörer erbjuder den här typen av satsningar och stöd för energieffektivisering till svenska företag, påpekar Charlotta Gibrand. I Skåne var det första gången för stora företag, med fler än 250 anställda och en årsomsättning över 50 miljoner euro.
– Under projektets gång blev det tydligt att även stora företag ofta arbetar isolerat med energifrågor. Nätverkandet har därför varit mycket värdeskapande då det gett företagen möjlighet att träffa andra i liknande roller och branscher, säger Charlotta Gibrand.
– Många gånger har företagen en utsedd energiansvarig men de har begränsade mötesytor för att hitta andra i branschen som har liknande utmaningar.
Det är därför viktigt att se till helheten i projektet snarare än att jämföra enskilda resultat. Det framgår tydligt att man kan spara stora mängder energi genom att stötta industri.
Företagen som deltagit i nätverket representerar olika branscher, men främst tillverkningsindustrin, processindustrin och livsmedelsindustrin. Till de deltagande företagen hör Alfa Laval, Boliden, Höganäs, Kronägg, Trelleborg och Zoégas.
– Kostnaden för de deltagande företagen har varit relativt låg, cirka 15 000 kronor per företag. Med tanke på de stora energibesparingar som uppnåtts är kostnadsnyttan mycket hög. Det är ett effektivt sätt att använda offentliga medel och något som borde spridas och skalas upp nationellt, säger Jonatan von Seth.
Region Skåne har beslutat fortsätta att stödja nätverksarbetet ytterligare två år med start i september i år där nya företag har möjlighet att delta.
