Cellsam renovering av polishuset
Gamla polishuset i Malmö tilldelades både Stadsbyggnadspriset och Gröna Lansen 2022. Renoveringen startade när tv-serien ”Bron” spelades in på platsen.
Gamla polishuset i Malmö, en ikonisk byggnad centralt belägen vid Davidshalls torg, har byggts om till bostadshus. Bostadsrättsföreningen Neo huserar nu i den renoverade polisstationen och i tre nya byggnader inne på gården.
Polishuset byggdes 1934 och användes av polisen fram till 2014. Några år senare förvärvades det av Riksbyggen som började rusta upp huset. Under de första åren pågick arbetet parallellt med att fjärde säsongen av kriminaldramat ”Bron” spelades in här. Projektet slutfördes sommaren 2021 och har sedan dess uppmärksammats som en förebild för varsam renovering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader. I år tilldelades Brf Neo både Stadsbyggnadspriset (för arkitektur och stadsbyggnad) och Gröna Lansen (för ett miljömässigt hållbart byggande) av Malmö stad.
– Det har varit fantastiskt att delta i arbetet. Projektet har varit komplext och svårt på många sätt, men priserna vi fått är ett kvitto på att arbetet har gett utdelning, säger Emil Nilsson, projektledare på Riksbyggen.
Polishusets betongstomme och fasad i putsat tegel står kvar, med rådhusvinet klättrande utmed fasaden. Husets fönster var däremot i för dåligt skick för att användas. De nya fönster som satts in är specialgjorda kopior av de gamla men mycket bättre ur energisynpunkt, samtidigt som de släpper in mer ljus. Lägenheternas väggar och golv har också fått ljusa färger för att hantera svårigheter med ljusinsläpp i den täta miljön. Med bevarad fasad och fönstrens utformning syns husets omvandling knappt från torget nedanför.
Polishusets gamla ordenssal på andra våningen används nu som bostadsrättsföreningens gemensamhetslokal. Rummet har bevarats med återställd stuckatur och äldre dörrar som tidigare varit förbyggda har tagits fram. De gamla trapphusen med granitstentrappor finns också kvar.
– Trapphusen är stora, fina och fantastiska. Det var ett strategiskt val att behålla dem och de bidrar mycket till husets speciella känsla, säger Emil Nilsson.
Lägenheterna i den äldre byggnaden har fått nyproduktionsstandard. Gamla kontorslokaler har till största delen rivits ut men äldre detaljer som spegeldörrar och fönsterbänkar i sten har bevarats. Kök, våtrum och toaletter är nyproducerade med tillhörande installationer och rördragningar. Det är dessa delar som har störst klimatpåverkan vid en sådan här renovering.
– Att använda en befintlig byggnad minskar klimatavtrycket radikalt eftersom stomme och fasad står för merparten av utsläppen vid nyproduktion. De största utsläppsposterna i det här projektet blir istället fönster, innerväggar och installationer, säger projektets energi- och miljösamordnare Bunmi Odubeyi, hållbarhetskonsult på WSP.
Enligt de beräkningar som gjorts har renoveringen inneburit en halverad energianvändning. Det har åstadkommits genom att byta ut fönster, tätningar och tilläggsisolering av bland annat källare, vind och tak och nytt ventilationssystem.
Mätning av lufttäthet genomfördes när byggnaden var färdig och visade 0,53 l/s per m2 omslutande yta vilket är bra för en byggnad från 1930-talet. Fyra ventilationsaggregat med roterande värmeväxlare har placerats på den tidigare vinden och försörjer hela byggnaden. Huset har också fått ett nytt värmesystem med högre energiklassning. Huset värms upp med fjärrvärme.
– Eftersom vi har installerat ett nytt värmesystem har vi kunnat justera in det på ett sätt som passar byggnaden med ombyggnationer och se till att alla rördragningar är isolerade, säger Bunmi Odubeyi.
Vid inventeringen av den gamla byggnaden upptäcktes ett visst fuktgenomslag i källaren. För att klargöra dräneringsbehovet utreddes då rådhusvinets dränerande effekt. Det visade sig att klätterväxten dricker så stora mängder vatten att dränering inte var nödvändig. Man har också tittat på huruvida rådhusvinet kan skada fasaden.
– Det visade sig att den äldre putsen är av en bättre kvalitet än dagens och därför bedömer man att rötterna inte kommer att skada den. Istället skyddar rådhusvinet fasaden mot bland annat sol och slagregn, säger Bunmi Odubeyi.
Text: Lena Frändberg
