Byggnadsminnet som fortfarande producerar el
Turbinhuset i Västerås från 1891 är en av Sveriges första kraftstationer. Den är dessutom fortfarande i drift och har nu blivit byggnadsminne.
I slutet av 1880-talet var Elektriska Aktiebolaget i Stockholm, med verkstad och tillverkning i Arboga, i behov av expansion. Bolaget sökte nya lokaler i eller utanför Arboga.
I Västerås löste staden in en kvarn vid Svartån, lät bygga Turbinhuset och kunde därmed erbjuda bolaget den el som behövdes för etableringen. På så sätt hamnade Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget, sedermera Asea och ABB, i Västerås.
– Västerås och Västmanland är än i dag Sveriges energicentrum med tusentals anställda och allt startade här vid Turbinbron som vi nu har invigt som nytt byggnadsminne, säger landshövding Johan Sterte, som invigde byggnadsminnet under tisdagen.
Turbinhuset i Västerås
- Västmanlands 51:a byggnadsminne
- Byggnaden tillhör ett fåtal arkitektritade maskinhus från 1800-talet. Formspråket är enkelt men elegant och den röda tegelfasaden med rundbågiga motiv smälter väl in i miljön vid slottet. Byggmästare var Johan Mattson.
- Asea fick arrendera Turbinhuset för 6000 kronor om året, men lämnade tillbaka det efter drygt tio år. Turbinhusets tre turbiner räckte inte längre till – och det fanns vid det laget välutvecklad teknik för att hämta mer elektricitet från annat håll.
- 1904 tog staden över driften och Turbinhuset blev en kommunal kraftstation. Den användes in på 1950-talet då växelström ersatte likström för eldistribution.
- Turbinhuset fick sedan fungera som lagerlokal under ett tjugotal år. 1974 restaurerades byggnaden och byggdes om till ett körbart museiverk.
- 1995 installerades två moderna turbiner bredvid den äldre utrustningen – kraftstationen började åter producera el för kommersiellt bruk.
Turbinhuset är idag en av Mälarenergis totalt 41 vattenkraftstationer och producerar fortfarande el, om än i begränsad omfattning.
– Vi ser ett klart värde i att den här vackra byggnaden inte bara är ett museum utan faktiskt fortfarande är i bruk, säger Carin Lidman, ordförande för Mälarenergi.
Därför satte Mälarenergi in två moderna turbiner 1995, bredvid den äldre utrustningen. I nuläget går dock inte turbinerna för fullt. 2019 byggde Mälarenergi en 180 meter lång faunapassage som gör att fiskarna kan vandra uppåt i Svartån. Detta medförde även behov av en ny grindrensare.
– Vi har till slut beviljats bygglov så att vi kan lösa det, säger Carin Lidman. Grindrensaren är förhoppningsvis i drift i höst och då kommer maxkapaciteten att ligga på 140 kW, vilket motsvarar årsförbrukningen av el för cirka 100 hushåll.
Källa: Mälarenergi
