Borås har landets energisnålaste sjukhusbyggnad

Tehuset i Borås planerades för låg energianvändning och effektivt lokalutnyttjande. Även för själva vården gjordes LCC-beräkningar.

När Västa Götalandsregionen skulle uppföra en ny sjukhusbyggnad var kraven tydliga: generalitet, hög flexibilitet vid behov av förändringar och låg livscykelkostnad. I höstas stod huset klart, Sveriges i dag förmodligen energisnålaste sjukhusbyggnad.
Rasmus Cagner, verksamhetschef Energi och Miljö på ÅF Infrastruktur i Göteborg, har varit ansvarig för all installationsprojektering inom vvs och energisamordnare. Han har varit med från projektets början.
– När det gäller byggen är ju en gammal tumregel att projekteringen kostar en krona, bygget 10 kronor och fastighetsdriften 100 kronor. Till det måste en vårdorganisation lägga 1 000 kronor för vårddriften. I detta fall valde man att öka projekterings- och byggkostnaderna något för att minska drift och vårdkostnaderna i andra änden, vilket i sin tur bedöms ge stora kostnadsbesparingar i längden.

LCC-beräkningar på allt
Därför har i princip allt LCC-beräknats, både vården och huset. Det innebar för verksamhetens del att man undersökte hur husets inre ”logistik” skulle utformas optimalt för att göra vårdarbetet så smidigt som möjligt.
– Även om det är svårt att exakt beräkna livscykelkostnaden för alla aspekter av vård kunde vi använda resultatet som en beslutsparameter för att få reda på vilken lösning som var den mest optimala.
Enklare var det med mera ”jordnära saker” som installationssystem, byggdelar och produkter. Enligt Cagner gjordes säkert ett hundratal formella beslutsunderlag baserade på LCC-beräkningar på alltifrån hela system till produkter som fönster och cirkulationspumpar. I samtliga fall där det var relevant utfördes analyserna tvärfackligt. Det innebär att LCC-analyser utfördes för kombinationer av val, till exempel alternativa fönster i kombination med alternativa belysnings- och komfortsystemtyper för att finna den optimala lösningen.

Stora fönster
Under hela projektets gång har den beräknade energianvändningen löpande prognostiserats och jämförts med det mål byggherren satt på 100 kWh total energianvändning per kvadratmeter, inklusive den vårdrelaterade energianvändningen. Den senaste prognosen visar på 111 kWh/kvm och år, vilket gör att Tehuset nog är den energisnålaste sjukhusbyggnaden i Sverige.
Att energianvändningen enligt prognosen ändå blivit högre än målet beror enligt Rasmus Cagner på tre faktorer:
– Det finns i prognosen en viss osäkerhetsfaktor för vårdverksamhetens egen elförbrukning, som enligt prognosen beräknas uppgå till mer än 50 procent av den totala. Det har i ett sent skede tillkommit en del processkyla för korskopplingsutrymmen beroende av de val av kommunikationsutrustning som verksamheten gjort. LCC-målet är överordnat energimålet vilket i praktiken innebär att 100 kWh kanske inte hade varit lönsamt. För att nå målet skulle i så fall pengar behöva skjutas till för åtgärder som inte går att räkna hem.
För att vara ett sjukhus har Tehuset relativt stora fönster och sammanlagt stor fönsterarea i förhållande till fasaden. Det förklarar Cagner med att forskning visat att patienter mår bra av naturligt ljus och att det påskyndar tillfrisknande och därmed minskar vårdkostnaden.
– Det är nog mer glas än i vanliga vårdinrättningar. Vi har lagt ner mycket kraft på att hitta glas med så bra u-värden som möjligt med hög solavskärmningsfaktor.

Isolering och täthet
Trots målet med låg energianvändning har man inte överisolerat, enligt Rasmus Cagner.
– Vi har prioriterat arbetet med att få ett mycket tätt klimatskal vilket bland annat resulterat i att vi täthetsprovat ett antal rum i tidigt skede för att klargöra omfattningen och utförandet av det eftertätningsarbete som erfordrats.
I princip återvinns all värme ur frånluften med roterande värmeväxlare, utom i de fall avdelningarna eller verksamheterna har särskilt högt ställda krav. Ett exempel på det är en hematologiavdelning (avdelning för behandlig av patienter med blodsjukdomar) med infektionskänsliga patienter, där aggregaten använder plattvärmeväxlare eller batteriåtervinning.
Efter att sjukhuset togs i drift i höstas har projekt- och driftorganisationerna tillsammans tagit fram ett mät- och uppföljningsprogram för att säkerställa att de önskade värdena uppfylls.
– Tanken är att vi ska mäta upp energianvändning och flöden, samtidigt som vi trimmar in systemet och anpassar det till vårdens behov och optimerar energianvändningen. En viktig poäng är att i detta arbete också hitta eventuella kvarvarande fel i systemet, som inte uppdagats vid besiktning, säger Rasmus Cagner.

Passivhussjukhusbyggnad i Örebro
Just nu läggs grunden för det som kanske blir Sveriges kommande nästa energisnåla sjukhusbyggnad,nämligen OT-huset vid Univeristetssjukhuset i Örebro. Tanken är att denna byggnad ska hålla en energiklass bättre än passivhusstandard, alltså cirka 50 kWh/kvm/år. För att klara det kommer man bland annat att använda FTX-system med mycket låga SFP-tal, stora aggregat samt ett bergvärme-/-kyllager.

Av Mark Kretz, Energi & Miljö 4/2010 s 26

Fakta deltagare:

• Beställare ästfastigheter
• VVS-projektering/energisamordning ÅF Installation
• Elprojektering P Sverige
• Brand ÅF Installation
• Byggentreprenör NCC
• VS-entreprenör Borås Rörinstallationer
• Ventilationsentreprenör Bravida Sverige
• Styrentreprenör Kabona
• Sprinklerentreprenör FCC Sprinkler Service
• Rörisolering Sårob Plåt & Isolering