Begränsade bidrag till smarta elnät

I framtidens elnät blir brukarna producenter och energilager. För det krävs utveckling av elnäten. Ännu är frågetecknen många. Vem ska göra jobbet, vilket är målet och vilka regelverk påverkar möjligheterna?

Målet för smarta nät är realtidsmätning och rörliga priser, åtminstone ur Näringsdepartementets perspektiv. Departementet ser gärna fler satsningar men statens bidrag kommer att vara väldigt begränsat. Det framgick när Truls Borgström representerade Näringsdepartementet vid Energiutblicks session om smarta elnät.
– Det finns inget som hindrar investeringar i smarta nät, och demoanläggningar behövs, sade han.

Han konstaterade att Sverige ligger långt fram inom området, men att vi är dåliga på att berätta det. Trots att över 90 procent av de svenska hushållen i praktiken har en smart elmätare, eller en som enkelt går att konvertera, ser man inte det svenska elnätet som ett exempel på det som utomlands kallas ”smart grids”.
– Vi behöver bli bättre på att kommunicera vad vi gör. Det behövs mer ord. Och det är vad vi kan bidra med från departementet, avslutade han.

Nya nät behövs
Yvonne Fredriksson från Energimarknadsinspektionen (EI) fortsatte med att förklara lite närmare vad ett smart elnät egentligen kan hjälpa till med.
– Det ska vara ett redskap för att på ett kostnadseffektivt sätt att integrera till exempel vindkraftparker och småskalig elproduktion i energisystemet, sade hon.
– Nya, mer ambitiösa energimål till 2050 diskuteras inom EU och då behövs en modernisering av distributionsnäten.

Yvonne Fredriksson poängterade att en grundbult i den svenska elmarknaden, åtskillnaden mellan produktion, nät och handel, kan bli ett problem för marknadsutvecklingen.
– Lagstiftningen begränsar samarbetet mellan aktörerna. Det är mycket viktigt att vi kan överbrygga det.
Hon efterlyste fler incitament för nätföretagen, incitament som bör skapas genom ändringar i regelverket.

Vill ha mer aktivitet
Tomas Kåberger, generaldirektör för Energimyndigheten, uppmanade alla tänkbara aktörer att helt enkelt agera istället för att sitta och vänta på att någon ska berätta för dem vad som gäller.
– Det som inte är förbjudet är faktiskt tillåtet, sade han.

Han framhöll att kundnyttan är central för att systemet ska få genomslag. Det måste vara både bekvämt och enkelt, och helst ska kunden också kunna vinna ekonomiskt på att styra sin energianvändning efter andra behov än det egna.
– Det är billigare att flytta värmning av varmvatten än att ta spetskraft i bruk. Tekniken har funnits tillgänglig, det är vi som har varit dåliga på att ta den i bruk.

Kartan för elförsörjning, distribution och lagring kommer att få helt nya utlöpare med den nya tekniken. Till exempel kommer tillverkarna av hushållsmaskiner att involveras i utvecklingsarbetet, liksom bilindustrin och tillverkare av mjukvara och affärsmodeller.
– Det kommer att bli härligt svårt för Energimyndigheten och departementen att planera framåt, men man kan se att några frågor är viktiga, dit hör integritets- och sårbarhetsfrågan. Systemen får inte slå ut varandra, energiförsörjningen måste kunna fungera även om till exempel mobilnätet slås ut.

Spara istället för att bygga!
Sessionen avslutades med en debatt, där fokus låg på marknaden och kundnyttans betydelse. Lennart Söder, KTH, framförde synpunkten att det blir väldigt mycket mätdata som ska användas, vilket är en teknisk utmaning. Bettina Grönberg, Bodenskolan i Jokkmokk, hade med sig sin klass synpunkter på framtidens energiutmaningar och hur de ska lösas.
– Vi kom fram till att vi vill spara och effektivisera. Till år 2020 ska det byggas 25 TWh förnybar energiproduktion. Vi funderade på varför. Det går också åt energi till att bygga nytt, kanske är det bättre att spara och använda det vi har, sade hon.

Ingar Lindholm, Energi & Miljö nr 4/2011 sid 66-67

Norge satsar på demoprojekt
Norge, som är ett av de länder i Europa som använder mest el per person, satsar nu samtidigt på utbyggnad av stomnätet och demoprojekt inom området smarta elnät. I Norge är en av tankarna att använda vattenkraften, även den småskaliga, till att balansera utbyggnaden av vindkraften. Målet är att bli exportör av förnybar energi. Bland demoprojekten är Lyse i Stavanger med 20 000 elkunder inkopplade det största.

Ingar Lindholm, Energi & Miljö nr 4/2011 sid 66-67

Ökade säkerhetsrisker med smarta nät
– När man använder öppna standarder innebär det att många kan lära sig att använda dem, och den sårbarheten följer med in i de fysiska systemen.
Det sade Daniel Haglund från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Han varnade för att elnäten kan bli enkla måltavlor för it-angrepp om man inte tar med säkerhetsfrågan i beräkningen redan från början.
– De gamla systemen hade en inbyggd säkerhet i det att få visste hur de fungerade.

Ingar Lindholm, Energi & Miljö nr 4/2011 sid 66-67

Electrolux tittar på solvärme
Vitvarorna blir allt energisnålare, och det blir svårare och svårare att ytterligare minska energianvändningen. Därför tittar Electrolux nu på alternativa lösningar, som att använda solvärmt varmvatten och att tidsstyra starttider för att flytta energiförbrukningen till tider då efterfrågan på el är låg.
– Man kan också ändra i tvättprogrammen under gång för att på så sätt styra effektuttaget, sade Annika Kühner, Electrolux.
– Den smarta vitvaran skiljer sig inte så mycket från det vi redan levererar. Den testas nu i Italien och kommer att provas på Bornholm i höst, och senare i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm.

Ingar Lindholm, Energi & Miljö nr 4/2011 sid 66-67

Försök i Stockholm och på Gotland
I april ska en förstudie om smarta nät i Norra Djurgårdsstaden, Stockholm, vara klar. I projektet ingår bland andra Fortum, ABB och KTH. Det som undersöks är möjligheterna med aktiva hus, lokal energiproduktion och –lagring, elbilar som aktiv komponent i energisystemet och elektrifiering av fartyg i hamnområdet. För projektet på Gotland ska förstudien vara klar i maj. Det projektet omfattar bland annat storskalig integrering av vindkraft i elnätet.

Ingar Lindholm, Energi & Miljö nr 4/2011 sid 66-67

Publicerad 18 april 2011

På nytt jobb

Fredrik Engdahl är ny vd för Beulco Holding i Helsingborg. Han kommer från Assemblin ventilation där han var affärsutvecklingschef.
Peter Sedvall är ny vd för Fastighetsautomation & VVS Projektering i Stockholm. Han kommer från den egna verksamheten PSE i samma stad.
Christian Wingård är ny regionchef Mitt på Francks kylindustri. Han kommer från WSP där han var marknads- och försäljningschef.
Magnus Hårde är ny OEM försäljningschef för Sverige på Geberit. Han kommer från Dahl där han senast var tillförordnad divisionschef vvs.

Föreningen för branschens proffs

Tillsammans skapar vi ett hållbart samhälle där både människor och miljö mår bra. Aktiviteterna, utbildningarna och verktygen du behöver för att utvecklas i din yrkesroll. Gå med i EMTF du också.

Läs mer om fördelarna av medlemskap i EMTF

Nyhetsbrev från Energi & Miljö

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss som jobbar för god innemiljö och energieffektiva byggnader.
Gratis varje vecka direkt i din inkorg.

jag godkänner att energi-miljo.se sparar och hanterar mina kontaktuppgifter.