Bättre samarbete ger bättre fjärrkyla
Maria Jangsten, doktorand vid Chalmers, framhåller vikten av att energibolag och kunder börjar att samarbeta för att kunna optimera systemen på båda sidor av värmeväxlarna.
Nyligen har hon presenterat en licentiatuppsats med frågeställningar kring effektiviteten i fjärrkylasystem. Hon identifierar värmeväxlarna som den kanske viktigaste faktorn. Och det handlar mer om kommunikation än om renodlade tekniska problem.
Hur påverkas fjärrkylasystemet av fastighetsanknutna värmeväxlare?
– Det finns mycket forskning från USA, där fjärrkylaleverantören och fastighetsägare oftast är samma organisation och det därför inte ens finns någon värmeväxlare. Däremot saknas det forskning på de system som är vanligast i Sverige, det vill säga energibolag som förser många kunder.
– Det är när man stoppar in värmeväxlare som det kan bli problem. Informationen stannar på varsin sida av värmeväxlaren. Resultatet är att systemen inte blir så effektiva som de har potential att vara.
Varför har det inte gjorts studier tidigare, om det finns pengar att spara?
– Kyla har varit en alltför liten andel av dels energibolagens verksamhet, dels fastighetsägarnas energianvändning. Det är först nu när behovet av kyla har ökat som problemet har kommit upp på agendan. Då har det bland annat blivit tydligt att en del fastighetsägare inte har adekvata börvärden på sin sida, vilket till exempel kan göra att de får ett för högt flöde på primärsidan av växlaren, men inte får ut mer kylkapacitet.
– För energibolagen handlar det om att de nu behöver optimera systemen för att kunna växa. Till skillnad från fjärrvärme strävar man i fjärrkyla att få så hög returtemperatur som möjligt. För effektiviteten i systemet vill man också ha så högt deltaT som möjligt, till exempel en differens på 10 °C. Men eftersom det i fjärrkyla rör sig om så liten temperaturdifferens mellan framledning och retur så är varje tiondels grad i förhöjt deltaT värdefullt. Därför är det är viktigt att kunder och leverantörer kan dela information med varandra.
Hur kan man lösa detta?
– Kundsamarbeten verkar vara en framgångsfaktor, dels för att dela information, dels för att energibolagen kan erbjuda tjänster – till exempel ge förslag på lämpliga åtgärder i byggnadens system och på så sätt få vinster för båda parter. Om kunden väljer att samarbeta för att få upp temperaturdifferensen borde det avspeglas i fjärrkylataxan. Men det kräver kunskap om hur man identifierar problem och vilka förbättringsåtgärder som finns att ta till.
Hur har din studie gått till och vad har du kommit fram till?
– Jag har samarbetat med Göteborg Energi och sju av deras kunder med sammanlagt 37 fastigheter. Där har jag kunnat samlat in data från båda sidor om växlaren och har haft tillgång till fastigheternas styrsystem. Utifrån dessa data har jag kunnat hitta orsaker till varför deltaT är dåligt och spånat åtgärder med kunden. Det jag bland annat har sett är att en del börvärden i kundernas system är för låga i förhållande till fjärrkylans framledningstemperatur. Det ställer till det för båda parter. Det är viktigt att kundens börvärde följer framledningstemperaturen. Det jag också har sett är att många kunder använder högre framledningstemperatur än vad dimensioneringsrekommendationerna föreslår.
Vad kan fjärrkylasystemet vinna på en mer optimal användning av nätet?
– Framför allt är det viktigt att returtemperaturen blir hög. Det gör att man kan använda kylmaskinerna i mindre utsträckning. Ju högre returtemperatur, desto större del av året kan man använda Göta Älv för att förkyla systemet.
Du ska fortsätta med det projektet, vad händer nu?
– I sommar ska jag mäta flödet på kundens sida och fortsätta arbeta med att ta fram förslag som kan leda till konkreta åtgärder. Vi har också tagit fram några projektförslag tillsammans med Göteborg Energi, bland annat kring hur man ska kunna utforma taxaincitament för kunderna.
Text: Maria Åslund Foto: Justin Chiaravalle
