AI kan framtidssäkra kulturarvet
Kan artificiell intelligens bli ett verktyg för att skydda kulturhistoriska byggnader i den gröna omställningen? Ett nytt projekt från Rise och Riksantikvarieämbetet visar lovande resultat.
EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda kräver att alla byggnader ska vara nollutsläppsbyggnader senast 2050. Även kulturhistoriska hus omfattas, men kraven kan anpassas.
– Vi på Riksantikvarieämbetet ser en möjlighet att verka för att direktivet uttolkas på ett sätt som tar hänsyn till byggnaders kulturvärden, säger Ebba Gillbrand, utredare på myndigheten.
Projektet utgick från bristen på kompletta register över byggnader med kulturvärden. Forskarna använde 250 000 bilder från gatumiljöer och tränade AI att analysera en rad parametrar – som byggnadsstil och våningsantal – för att kunna klassa byggnadernas kulturhistoriska värde.
– Vi såg att AI tog genvägar när vi bad den sätta ett direkt betyg. Att bryta ner bedömningen i 20–30 parametrar fungerade bättre, berättar Tim Johansson, teknisk doktor på Rise.
För att kontrollera resultaten granskades byggnader som AI markerat som värdefulla men som saknades i befintliga register. Efter en workshop kunde forskarna konstatera att metoden pekade ut relevanta objekt.
– Vi behövde ha med oss att AI är väldigt vältalig och många gånger bara gissar, säger Mikael Mangold, senior forskare vid Rise, men tillägger att projektet visar att tekniken kan fungera som stöd.
Metoden behöver förfinas men kan i framtiden bli ett verktyg för kommuner, energiexperter och bygglovshandläggare.
– Att genomföra det här projektet har hjälpt oss i dialogen med Boverket kring metoder och definitioner. Vi ser gärna fortsatt samarbete med Rise för att utveckla metoden, säger Ebba Gillbrand.
Läs rapporten här.
Källa: Rise
