Regeringens energimål oanvändbart
Det finns två EU-mål när det gäller energieffektivisering: Nio procent minskning till 2016 respektive 20 procent till 2020. Men den svenska regeringens sätt att hantera målen ifrågasätts. För 20-procentmålet har regeringen infört måttet energiintensitet som energiexperter dömer ut som omöjligt att styra emot.
Regeringen får svidande kritik av energiexperter för sin metod att uppfylla EU:s effektiviseringsmål. Målen går inte att styra emot, menar experterna.
I EU:s energitjänstedirektiv från år 2006 anges att målet för energieffektiviseringen är nio procents minskning av energianvändningen till år 2016 räknat från 2008. Målet är bindande.
EU-kommissionen har därefter satt upp målet 20 procent effektivare energianvändning till år 2020 också räknat från 2008. Det målet är ännu inte bindande.
För det senare målet har den svenska regeringen infört begreppet energiintensitet i sin senaste energiproposition, ett begrepp som verkar vara relativt okänt och ifrågasatt bland de som dagligen arbetar med energifrågor. I propositionen, som antogs i fjol, står:
– Regeringen anser att detta mål (20 procent) bör uttryckas som att en minskning av energiintensiteten ska uppnås mellan 2008 och 2020, det vill säga den tillförda energin per BNP-enhet i fasta priser ska minskas med 20 procent.
En av dem som är kritisk till detta sätt att beskriva effektivitetsmålet är Tomas Bruce, före detta energibolagschef, numera konsult med mångårig erfarenhet av energifrågor och dessutom regeringens egen utredare av energieffektivisering:
– Energiintensitet är ett mål som överhuvudtaget inte går att styra. Det är i och för sig enkelt att följa upp i efterhand via nationalräkenskaperna. Vi vet energitillförseln och BNP som sedan divideras med varandra men det går inte att ratta ett sådant mått. Finns det ett tydligt mål som besparing med ett visst antal GWh eller procent av en viss mängd energi då går det ju att bryta ned till sektorer och sätta mål för oss alla som ska göra jobbet.
Han tar ett exempel som visar hur olika begreppet energiintensitet kan slå beroende på utvecklingen:
– Skulle vi få en väldigt stark BNP-utveckling med litet energiuttag, det vill säga att tjänstesektorn växer mycket kraftigt då lär vi kunna nå målet. Men om det i stället blir en svag BNP-utveckling och att den tunga industrin kräver mycket energi då är det omöjligt att nå målet. Jag trodde att vi skulle ha ett ambitiösare mål än EU och ett tydligt mål som det går att styra emot.
Egil Öfverholm, med mångårig erfarenhet av effektiviseringsarbete på Energimyndigheten, suckar när begreppet energiintensitet kommer på tal:
– Det är luddigt och lämnar utrymme för tolkningar. Det här är ett begrepp som USA:s förre president Bush använde sig av. Då kunde volymen tillförd energi ökas obegränsat samtidigt som man effektiviserade litet. Det blir inte ett tydligt mål då det är först i efterhand som vi vet vad BNP blev.
På frågan hur målen bör se ut svarar han:
– Effektiviseringsmålen måste brytas ned till tydliga delar ungefär som det är gjort med miljömålen. Exempelvis säga att för byggnader ska vi ned till ett visst antal kWh/kvm i genomsnitt.
Martina Högberg, departementssekreterare på Näringsdepartementet försvarar regeringens val av energiintensitet som ett mått på effektivisering:
– Det är generellt ett problem att följa upp energieffektivisering. Energiintensitet är ett enklare och mer övergripande nationellt mål att följa upp då det bara behövs två indata; tillförd energi och BNP.
Hon förtydligar:
– Tanken med energiintensitet är att minimera tillförd energi så mycket som möjligt i hela systemet. För regeringen är detta det viktigaste; vad det får för effekt på hela energisystemet. Regeringens målsättning är att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt (BNP) och användning av energi och råvaror. De satsningar på ökad energieffektivisering som bedrivs ska fortsätta och utökas
Energimyndigheten ska till nästa höst redovisa hur effektiviseringsarbetet går. I samband med den granskningen lär debatten om hur målen ska preciseras och följas upp få ny fart.
