Byggmaterial slängs oanvänt – nu ska spillet kartläggas
Hur mycket nytt byggmaterial kastas utan att någonsin användas? Ingen tycks veta säkert. Nu ska forskare vid Lunds universitet kartlägga spillet – och undersöka om de spillfaktorer som används i byggprojektens klimatberäkningar speglar verkligheten.
Byggsektorn står för stora materialflöden och drygt 40 procent av avfallet i Sverige. En del uppstår vid rivning, men även stora mängder nytt material blir avfall innan det överhuvudtaget har kommit till användning.
Hur stora mängder det handlar om är däremot osäkert.
– Det sägs ibland att en femtedel av allt material slängs utan att någonsin komma till användning. Men det påståendet grundar sig på gamla siffror som behöver uppdateras. Jag tror att det är sammantaget högre, säger Ulla Janson, forskare i hållbart byggande vid Lunds tekniska högskola.

Nu ska hon tillsammans med bland andra forskaren Oskar Ranefjärd försöka få fram bättre underlag inom projektet Inget spill till spillo.
Forskarna ska kartlägga spillflöden hos industriella husproducenter, undersöka vilken kvalitet det överblivna materialet har och vad det skulle kunna användas till.
En del av arbetet handlar också om de spillfaktorer som finns i Boverkets klimatdatabas. Faktorerna används vid klimatberäkningar och anger genom procentuella påslag hur mycket material som antas gå till spillo.
Forskarna vill jämföra dessa antaganden med verkliga materialflöden och vid behov föreslå uppdaterade värden.
Att få fram tillförlitliga siffror är dock inte helt enkelt. Företagens uppgifter om materialspill kan vara affärskänsliga och behöver därför kunna sammanställas utan att enskilda företag går att identifiera.
– Resultaten behöver kunna redovisas aggregerat och anonymiserat eftersom företagens egna spilldata kan vara affärskänsliga, säger Oskar Ranefjärd.

Men projektet ska inte bara försöka mäta spillet. Forskarna vill också förstå varför användbart byggmaterial blir avfall.
En förklaring är ekonomin. Material kan vara så billigt i förhållande till arbetskostnaden att det helt enkelt lönar sig att kasta det.
Ulla Janson berättar om ett bygge där en halvfull förpackning gipsplattor behövdes på våningen under.
I stället för att bära ner skivorna kastades de.
Arbetstiden för att flytta materialet bedömdes kosta mer än materialet var värt.
Andra orsaker kan vara felbeställningar av exempelvis färg, dimension eller träslag. Att returnera materialet kan då bli dyrare än att kasta det. Även rester efter kapning av skivor och virke blir ofta avfall när de inte passar någon annanstans.
Forskarna ska därför också undersöka hur materialet praktiskt skulle kunna tas till vara och vilka hinder som finns.
Ett sådant hinder kan paradoxalt nog finnas redan i planeringen av ett bygge. Om en byggnad ska uppföras av material som ännu inte finns tillgängligt går det inte alltid att i förväg veta exakt hur den kommer att se ut.
– Till exempel kan det bli svårt att söka bygglov när exakta material, färger och uttryck inte är kända från början. När vi bygger hus av spillmaterial beror ju färg och utseende på vilka material vi får tag på just då, säger Oskar Ranefjärd.
Projektet Inget spill till spillo genomförs tillsammans med trähusindustrin och flera industriella husproducenter och är ett av sju projekt inom Geografiskt omställningslabb nordöstra Lund.
Målet är inte bara att få bättre statistik över vad som kastas. Forskarna vill också hitta sätt att göra dagens spill till morgondagens byggmaterial.
Inget spill till spillo
- Inget spill till spillo är ett av sju projekt inom Geografiskt omställningslabb nordöstra Lund. Projektet ska undersöka hur industriellt spill från framför allt trähusproduktion kan tas till vara och användas som en resurs i stället för att bli avfall.
- Projektet genomförs i samarbete med trähusindustrin och industriella husproducenter. Som en del av arbetet ska spillmaterial användas för att bygga bland annat ett visningshus och ett cykelförråd på LTH:s campus.
- Omställningslabbet är en test- och utvecklingsmiljö i nordöstra Lund där nya lösningar provas i verkliga miljöer. Arbetet är inriktat på cirkulärt byggande, hållbar mobilitet och urbana kvaliteter. Målet är att lösningar och erfarenheter ska kunna skalas upp och användas även på andra platser.
- Omställningslabbet drivs av Lunds kommun tillsammans med HSB och Lunds universitet inom innovationsprogrammet ShiftSweden, med stöd från Formas, Vinnova och Energimyndigheten.
Källa: Lunds universitet