Fem fixar kylan på universitetssjukhuset
På Universitetssjukhuset i Örebro (USÖ) har 17 gamla kylaggregat från mitten av 1980-talet ersatts av två nya som använder det naturliga köldmediet koldioxid (CO2). Kylan används i storköket på sjukhuset och under hela projektet har tillagningen av mat kunnat fortsätta där. USÖ är en av pionjärerna i Sverige med CO2-kyla för storkök i ett befintligt sjukhus.
TEXT: KLAS SÖRBO FOTO: ALEXANDER VON SYDOW
En förstudie om sjukhusets kylanläggningar genomfördes 2020 där bland annat storköket ingick. I den tidigare kylanläggningen från 1986 användes HFC-köldmediet R404A som med GWP-värdet 3922 har stor klimatpåverkan. Enligt F-gasförordningen är det sedan 2020 inte längre tillåtet att fylla på stationär kylutrustning med köldmedium vars GWP-värde överstiger 2500. Regenererat eller återvunnet köldmedium hade dock fått användas fram till 2030. Följden blir att tillgången på köldmedium minskar och priset ökar.
Beslutet för storköket blev att installera en ny kylanläggning med det naturliga köldmediet CO2, som har ett GWP-värde på 1 och därmed mycket låg klimatpåverkan. CO2 bedömdes vara det mest lämpliga alternativet utifrån anläggningens storlek och sjukhusmiljön.
I den gamla anläggningen fanns totalt 17 kylmaskiner som vardera försörjde ett fåtal frys och kylrum samt frysar och kylskåp. I den nya, som slutbesiktigades i juni 2025, försörjs hela storkökets kylsystem av en kylmaskin med ytterligare en som reserv.
Den moderna utrustningen gör det lättare att energioptimera anläggningen.

– Vi har nu också full övervakning över systemet och kan få temperaturloggar dygnet runt, säger Amanda Larsson, ansvarig projektledare för vvs i region Örebro län.
För storkökspersonalen upplevs kylan fungera bättre jämfört med den tidigare anläggningen. Kylan är jämnare, temperaturen sjunker snabbare och inga larm har förekommit.
Om vi bara haft en kylmaskin och ingen backup hade det inneburit många kritiska reservdelar som inte finns på lager.
Det beräknade kylbehovet för storköket är 105 kW och frysbehovet 19 kW. Med den nya anläggningen finns lite överkapacitet för eventuella ombyggnationer av systemet. Börvärdena är i dag ställda på -30 för lågtemperatur (LT) och -10 för medeltemperatur (MT). Temperaturområdet för utrustningen är +2 till -23 grader.
Båda kylmaskinerna är dimensionerade för att var och en kunna täcka hela behovet, vilket garanterar kontinuerlig drift genom redundans. Om en kylmaskin slutar fungera kan den andra ta över på en gång.

– Om vi bara haft en kylmaskin och ingen backup hade det inneburit många kritiska reservdelar som inte finns på lager. Det går ju inte att stänga av hela köket eftersom tillagningen av mat måste kunna fortsätta hela tiden. Tidigare, när vi hade 17 maskiner, fanns det 16 till om något av dem skulle lägga av, säger Amanda Larsson.
Kylmaskinerna körs växelvis i tre månader åt gången och skiftas sedan manuellt för att säkerställa full funktion för båda.
– När det ena aggregatet står still går det att serva utan att verksamheten påverkas, säger Amanda Larsson.
Det finns dock bara ett rörsystem.
– Vi räknar med att ett rör snabbt kan repareras om det skulle gå sönder, säger Amanda Larsson.
Köket har fortfarande haft tillgång till alla frys- och kylrum förutom det vi har byggt i. De har kunnat komma åt genom öppningar i inplastningen.
Överskottsvärmen från kylmaskinen i den nya anläggningen kan användas för att värma tappvatten och till värmesystemet. I den tidigare anläggningen fanns ingen återvinning utan all överskottsvärme kyldes bort. Den återvinningsbara effekten beräknas nu till 50 kW, men exakt hur mycket som kan tillgodogöras utreds fortfarande.
– Just nu kan vi enbart använda cirka 17 kW för att värma slingtankar för förvärmning av tappvarmvatten och värmning av varmvattencirkulation. Vi behöver ändra det andra steget i återvinningen eftersom förutsättningarna förändrats under byggnationens gång, säger Amanda Larsson.

Det måste alltid finnas möjlighet att kyla bort hela köldbärarsystemets värmeeffekt, som uppgår till 158,3 kW, även när återvinningen inte kan nyttjas fullt ut.
I varje kylaggregat sitter tre värmeväxlare, varav en fungerar som gaskylare. Som nödkylfunktion finns även möjlighet att kyla med stadsvatten.
– Om det inte finns något värmebehov för tappvarmvatten eller radiatorkretsen kyls värmen bort. Om trevägsventilen till gaskylaren går sönder kan vi kyla med stadsvatten istället, så aggregaten ska inte behöva stanna på grund av ett sådant fel, säger Fredrik Guldbrandsson, kyltekniker på Indoor Energy i Örebro, som har utfört kylinstallationerna i den nya anläggningen.
Verksamheten behövde flytta på sig när vi skulle gå in och kunde inte pågå samtidigt med våra arbeten.
Kyllösningen för storköket har projekterats av Ramboll som har ramavtal med region Örebro län. Utförandeentreprenaden för kylanläggningen tilldelades Radiator VVS, som också har ramavtal. Indoor Energy har varit underentreprenör åt Radiator eftersom arbetet krävde kylcertifiering till följd av de höga tryck som CO2-lösningar innebär, i detta fall 80–130 bar. I Indoors åtagande ingick även leverans av kylmaskiner och ny utrustning till storköken.

Installationsarbetet inleddes i augusti 2024. Kylmaskinen kopplades in i februari 2025, när kyl- och frysrum, kylskåp och frysar motsvarande hälften av kylbehovet var klara att anslutas. Därefter anslöts resterande rum och utrustning stegvis för att verksamheten skulle kunna fortsätta.
Tidigare satt förångarna i kyl- och frysrummen vid väggarna. De flesta av de nya förångarna har istället placerats i mitten av taket, på samma plats där belysningen satt förut.
– I princip bytte belysningen och förångarna plats, säger Amanda Larsson.

Den gamla belysningen har samtidigt ersatts med ny.
I varje kyl och frysrum i storköket finns koldioxidlarm. Koldioxid är, till skillnad från andra naturliga köldmedier, varken giftigt eller brännbart, men är luktfritt och tränger undan syre. För höga halter i trånga utrymmen kan i värsta fall orsaka kvävning.
Projektet har inneburit stora störningar för storköksverksamheten och under långa perioder har stora delar av köket varit inplastat. Den begränsade ytan har inneburit att man behövt placera om saker i kylar och frysar, flytta runt utrustning och ändra arbetssätt.

– Köket har fortfarande haft tillgång till alla frys- och kylrum förutom det vi har byggt i. De har kunnat komma åt genom öppningar i inplastningen, säger Amanda Larsson.
Storköket är en hygienzon med höga krav på renlighet i verksamheten och arbete där ska göras med skyddskläder.
– I princip är alla kyl- och frysrum centrerade i mitten av köket och där plastade vi in helt när vi drog rören, förklarar Amanda Larsson.
Hon hade kontinuerlig dialog med storköksverksamheten om hur arbetet skulle genomföras.
– Vi hade möten varje tisdag morgon under produktionsfasen för att bestämma vilka rum vi kunde bygga om för den nya kylanläggningen och informera om förändringar. Verksamheten behövde flytta på sig när vi skulle gå in och kunde inte pågå samtidigt med våra arbeten.

En fungerande kommunikation mellan installatörer och verksamheten, liksom inom verksamheten, har varit mycket viktig.
– Våra medarbetare fick löpande information om projektet, bland annat genom veckobrev, så att alla skulle vara involverade och inte bara de som berördes för tillfället. Vi behövde hjälpas åt, eftersom alla arbetsstationer fick flyttas vid olika tillfällen, säger Izabelle Eriksson, avdelningschef, Måltid, på USÖ.
Under en månad av projektet placerades en frys i en container utomhus vid en lastkaj i byggnaden och det var besvärligt för kökspersonalen att hämta maten där.
– Även när det varit struligt har samarbetet mellan oss och verksamheten fungerat bra. Om vi såg att det skulle bli en försening försökte vi informera verksamheten så tidigt som möjligt. Samarbetet har varit nödvändigt för att kunna slutföra arbetet på så kort tid som möjligt, säger Amanda Larsson.
Storköket på USÖ
- I storköket på USÖ tilllagas 24 olika menyer med totalt 107 rätter, utifrån patienternas individuella behov, i olika delar av lokalerna.
- För de svårast sjuka gäller extra stränga hygienkrav på den så kallade dietmaten och att flytta tillverkningen av den är därför komplicerat.
Den största utmaningen för installatörerna har varit att genomföra arbetet samtidigt som köksverksamheten pågick. Köket har behövt vara i drift hela tiden, utan längre avbrott i produktionen.
Installationsarbetet har skett i trånga utrymmen och varit varmt eftersom skyddskläder behövt användas. Arbetet tog också betydligt längre tid än om köksverksamheten inte hade behövt pågå under tiden.
– Vi hade annars kunnat byggt om det här på tre månader i stället för nästan ett år. Då hade vi kunnat riva ut allting och inte behövt ta hänsyn till hygienzoner och sluppit plasta in, säger Adrian Nestor, projektledare på Indoor Energy.

Kylkompetens var även nödvändig i projektet för att kunna hantera oljefällor, att säkerställa att olja som följer med köldmediet samlas upp och återförs till kompressorn. Ovanligt, på grund av köldmedievalet, var den här gången att en del ledningar behövde ha fall för att oljan skulle kunna ledas tillbaka till kylmaskinerna.
Tidigare, när vi hade 17 maskiner, fanns det 16 till om någon av dem skulle lägga av.
I ett av rummen krävdes nattarbete vid kylinstallationen. Det gällde rummet där maten dukas på brickor på ett nedkylt löpande band. Maten transporteras vidare med hiss till källaren för vidare distribution till olika delar av sjukhuset. Den funktionen kunde därför inte flyttas till någon annan plats i storkökslokalerna och det var inte heller möjligt att göra installationen när köksarbetet pågick.

– Kökspersonalen ska kunna arbeta under tystnad. Vi hade dessutom inte kunnat utföra arbeten i taket samtidigt som man dukade mat öppet, säger Amanda Larsson.
I dukningsrummet uppstod kollisioner mellan olika installationsdiscipliner.
– Där behövdes även ventilationsinstallationer eftersom bandet kyls ned med hjälp av ett kylbatteri. Samtidigt skulle elektrikern dra sina kablar och vi dra våra rör på samma yta, berättar Fredrik Guldbrandsson.
USÖ
- Universitetssjukhuset Örebro (USÖ) är ett av Sveriges sju universitetssjukhus och utgör en del av Region Örebros läns verksamhet.
- Där bedrivs högspecialiserad vård för patienter inom hela regionen.