Nya klimatdata kan ändra dimensioneringen av kylsystem
SMHI har tagit fram nya dimensionerande utelufttillstånd för kylanläggningar – ett underlag som kan påverka hur kylsystem projekteras framöver. Bakgrunden är att klimatet förändras. För att dimensionera robusta och långsiktigt hållbara kylsystem krävs därför data som bättre speglar dagens förhållanden.
Det nya underlaget, som bygger på normalårsperioden 1991–2020, omfattar 310 orter i Sverige och är tänkt att användas vid projektering av komfortkyla, kapacitetsberäkningar och bedömning av fuktbelastning.
En viktig skillnad jämfört med tidigare underlag är att de dimensionerande värdena i många fall är högre. Det innebär i praktiken att kylsystem kan behöva dimensioneras för större laster än tidigare. Äldre referenser, exempelvis i VVS-handboken, bygger delvis på äldre klimatdata – i vissa fall från början av 1900-talet.
Specialfastigheter: ”Viktigt steg för att minska energianvändningen och klimatpåverkan”
För projekterande konsulter innebär det att tidigare tumregler kan behöva ses över. De nya värdena omfattar både temperatur och luftfuktighet, vilket är centralt för dimensionering av komfortkyla. Det påverkar inte bara effektbehovet, utan även:
- kylbatteriers dimensionering
- avfuktningsbehov
- driftstrategier i luftbehandlingsaggregat
Samtidigt ökar kraven på att systemen klarar längre perioder med hög värmebelastning.
SMHI lyfter fram att förändrade klimatförhållanden redan påverkar byggnaders inneklimat och kylbehov. Det gör dimensioneringsfrågan till en del av ett större arbete med klimatanpassning.
För vvs-branschen innebär det att projektering av kylsystem i allt högre grad behöver ta höjd för framtida klimat – inte bara historiska data.
Källa: SMHI
