Kiosker ska styra vattenanvändningen
Felkopplingar, bristande kontroll och onödigt slitage på dricksvattnet. Det är några av problemen som Gästrike Vatten vill komma åt med en utbyggnad av vattenkiosker. Nästa steg är att även erbjuda tekniskt råvatten – för att spara dricksvatten när full kvalitet inte behövs.
I dag används vatten- och brandposter fortfarande för många tillfälliga uttag, trots att lösningen innebär både hygieniska och administrativa utmaningar. Med vattenkiosker vill Gästrike Vatten samla uttagen till kontrollerade platser och samtidigt få bättre uppföljning.
– Om man inte har rätt utrustning när man kopplar upp sig mot vatten-/brandposter finns det risk att dricksvattnet blir kontaminerat och det vill vi så klart förhindra, säger Tobias Kudermann, senior projektledare på Gästrike Vatten.
Själva tekniken i kioskerna är central. Dricksvattnet leds ner i en cistern innan uttag, vilket skapar en luftspalt mellan ledningsnätet och användaren.
– I vattenkioskerna leds dricksvattnet ner i en cistern och det blir en luftspalt mellan cisternen och uttaget. På så vis förhindrar vi att vattnet riskerar att kontamineras i vårt ledningsnät. Med vattenkiosker har vi fått en lösning med hygienen på plats, men också kontroll på uttagen och betalningarna, säger Tobias Kudermann.
Gästrike Vatten ansvarar för dricksvattenförsörjningen i Gävle, Hofors, Ockelbo, Älvkarleby och Östhammar. I dagsläget finns åtta vattenkiosker i tre av kommunerna, men ambitionen är att bygga ut systemet ytterligare.
Hittills har kioskerna framför allt levererat dricksvatten. Nu planeras även tekniskt råvatten i nya kiosker, för användning där dricksvatten inte är nödvändigt.
– Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel, samtidigt behöver vi spara på dricksvatten till följd av klimatförändringarna. Klimatet blir visserligen periodvis blötare, men också betydligt torrare när det är varmt. Det blir därför vanligare med åtgärder som bevattningsförbud för att spara på dricksvatten, säger Patrik Andersson, ansvarig för VA på FVB.
– Vattenkioskerna blir ett sätt att avlasta dricksvattenanvändningen genom att en del kan använda tekniskt råvatten i stället för just dricksvatten. På så vis räcker dricksvattnet till fler och under längre tid, fortsätter han.
Det tekniska råvattnet ska tas från Dalälven, renas i enklare steg än dricksvatten och distribueras i ett separat ledningsnät. Tanken är att vattnet ska användas till exempelvis bevattning, spolbilar, sopbilar och Räddningstjänstens behov av brandvatten.
För verksamheter sker uttag via abonnemang och elektronisk tagg. Samtidigt ska allmänheten kunna tappa upp till fyra liter dricksvatten kostnadsfritt via en kran på utsidan av kiosken – främst som nödvatten vid störningar i den ordinarie leveransen.
Placeringen av kioskerna är avgörande för nyttan. I Gävle är målet att skapa en sammanhängande ”stadsring” med lättillgängliga uttag. FVB har haft i uppdrag att analysera vilka platser som ger bäst funktion, både för kommunala aktörer och entreprenörer.
– Vår tanke framöver är att ha en stadsring i Gävle med strategiskt placerade vattenkiosker. Där har FVB haft i uppdrag att undersöka vilka platser som är optimala. De har även tittat på vilken placering som är bäst för en vattenkiosk i Älvkarleby, säger Tobias Kudermann.
– Att hitta bra platser är alltid en kompromiss. Här har vi haft ett extra starkt brukarperspektiv och varit i kontakt med flera brukare, bland annat Räddningstjänsten som ska använda detta vatten. Det tror jag är ett vinnande koncept för att vattenkioskerna ska komma till så stor användning som möjligt, säger Patrik Andersson.
Gästrike Vatten har fattat ett inriktningsbeslut om nya kiosker i Gävle. I Älvkarleby ska en av de föreslagna placeringarna analyseras vidare i en fördjupad studie.
Källa: FVB
