Bostaden i Umeå återvinner. | 27 jan

De låter inte spillvärmen gå till spillo

Allmännyttiga bolaget Bostaden i Umeå satsar på att återvinna värme ur spillvatten i nya hus och vid renoveringar. Förutom att spara pengar är det ett sätt att hushålla med resurser och energi. Värmeåtervinning av spillvatten har stor potential i moderna flerbostadshus eftersom uppvärmningsbehovet har minskat kraftigt. Driftteknikern Linus Persson, projektledaren Daniel Jonsson och teknik- och energichefen Thomas Edström i kärnan av anläggningen med buffert- och kollektortankar.

Text: Klas Sörbo Foto: Fredrik Larsson

Evertherm-anläggningen i det nybyggda kvarteret Vagnsboden 1 är Bostadens andra med denna lösning. Projektet omfattar 144 lägenheter med en Atemp-yta på 13 356 kvadratmeter. Anläggningen för återvinning av värme från spillvatten har varit i drift i ett år.

– Den har fungerat bra hittills och vi är försiktigt optimistiska för fortsättningen, säger Thomas Edström, teknik- och energichef på Bostaden.

Enligt leverantören Ecoclime är anläggningen underhållsfri och än så länge har den varit det.

Anläggningen styrs smart så att den prioriterar att värma inkommande kallvatten, som har en temperatur på cirka 7 grader.

– Det har varit några larm om lång gångtid eller fulla tankar, men ingenting som jag har behövt åtgärda utan anläggningen sköter det själv och tömmer tankarna som ingår i systemet, säger Linus Persson, drifttekniker på Bostaden.

I det inledande steget av processen går spillvattnet till en tank i en pumpgrop där innehållet finfördelas.

– Om det skulle bli några igensättningar i systemet framöver är det troligen i den tanken, säger Thomas Edström.

Skulle det hända går det att med en bypass leda spillvattnet förbi anläggningen och direkt till de ledningar som går ut ur huset, för en konventionell hantering.

Efter att spillvattnet har finfördelats i pumpgropen leds det vidare till tre bufferttankar som jämnar ut flödesvariationerna. Därefter går det till en kollektortank med energikollektorer som utvinner energi i samverkan med brinekretsen i värmepumpen, som är en del av lösningen.

– Kollektortanken kan jämföras med ett borrhål i en geoenergianläggning, säger Thomas Edström.

Värmepumpen anpassar återföringen av energi efter fastighetens behov av värme och varmvatten och kan även lagra värmen från spillvattnet i ackumulatortankar. Det integrerade styrsystemet mäter, kontrollerar och reglerar temperaturer, nivåer och flöden för att optimera energiåtervinningen ur spillvattnet.

Tack vare mätning och uppföljning har det blivit mycket bättre. Det kräver mycket tid och arbete, men i slutänden vinner vi på det.

– Anläggningen styrs smart så att den prioriterar att värma inkommande kallvatten, som har en temperatur på cirka 7 grader, berättar Thomas Edström.

Värmepumpen höjer temperaturen till 35 grader och fjärrvärmen spetsar till 55 grader. När det inte finns behov av varmvatten producerar anläggningen värme i stället.

Den största utmaningen i projektet har varit att integrera anläggningens styrsystem med det överordnade för hela undercentralen.

– Systemen ska fungera tillsammans för att säkerställa rätt drift och ge larm vid avvikelser. Ritningar och modbuslistor måste stämma för att man ska få ut korrekt data och visualisering av den. Drifttekniker som Linus ska kunna logga in på ett ställe och få översikt över status, larm och funktioner, säger Daniel Jonsson, projektledare för fastighetsautomation på Bostaden.

För att kompensera den ökade elanvändningen, som värmepumpen orsakar, har fastigheten cirka 300 kvadratmeter solceller med en installerad effekt på 45 kWp. De beräknas producera cirka 40 000 kWh el per år, men i år blir det något lägre, ungefär 35 000 kWh.

Enligt Bostadens kalkyl beräknas värmepumpen använda cirka 47 000 kWh el och avloppsåtervinningen ge ungefär 226 000 kWh värme, vilket ger ett COP-värde nära 5. Det höga COP-värdet beror på att värmepumpen jobbar i ett optimalt temperaturområde, 30–35 grader.

Efter ett års drift har anläggningen använt 46 000 kWh el och producerat 228 000 kWh värme.

– Det är något bättre än vår kalkyl, säger Thomas Edström, men konstaterar att Ecoclimes kalkyl utifrån schablonvärden var för optimistisk.

Bostadsbolaget har lägre varmvattenanvändning i nyproduktion än BBR:s schablon, där energianvändningen är 25 kWh per kvadratmeter Atemp och år.

– Energianvändningen för varmvatten i våra nybyggda byggnader har de senaste åren legat på 19–20 kWh. Därför har vi räknat ned flödet och temperaturen på avloppsvattnet lite grann i vår egen kalkyl, förklarar Thomas Edström.

Bostadens lägre varmvattenanvändning beror främst på snålspolande armaturer.

– Nyproduktion är idealisk för snålspolande armaturer eftersom systemen kan utformas så att risken för stopp i avloppet minskar, till exempel med fler vertikala rördragningar än i äldre fastigheter. Dessutom har vi haft IMD, individuell mätning och debitering av kall- och varmvatten, i all nyproduktion i 15 år. Hyresgästerna betalar för sin faktiska förbrukning och det ger ett incitament för att spara vatten.

Vi ser det dock inte enbart som en ekonomisk besparing utan lika mycket som ett sätt att hushålla med resurser och energi.

Anläggningen kostade 2,5 miljoner kronor och den årliga besparingen beräknas bli 180 000 kronor per år. Bostaden beräknar att återbetalningstiden är cirka 17 år utifrån energibesparingen. Ecoclime tar i sin beräkning även hänsyn till värdeökningen för fastigheten tack vare lägre driftskostnader, vilket ger en återbetalningstid på sju till åtta år.

– Vi ser det dock inte enbart som en ekonomisk besparing utan lika mycket som ett sätt att hushålla med resurser och energi. Skulle vi ekonomiskt gå plus minus noll är det ändå bra eftersom vi sparar mycket energi och har sådana mål också. Men vi känner oss ganska trygga med att vi kommer att göra en vinst även ekonomiskt sett, säger Thomas Edström.